Mobile app download

سَيَقُولُ

Part Sayaqoolu

  • 2Part No.
  • 16Ruku
  • 111Ayats
  • 2Surah No.

al-Baqarah

  • MedinanSurah
  • 2By Tilawat
  • 87By Reveal
  • 40Ruku
  • 286Ayats
  • 1, 2, 3Part No
Play Copy
سَیَقُوۡلُ السُّفَہَآءُ مِنَ النَّاسِ مَا وَلّٰىہُمۡ عَنۡ قِبۡلَتِہِمُ الَّتِیۡ کَانُوۡا عَلَیۡہَا ؕ قُلۡ لِّلّٰہِ الۡمَشۡرِقُ وَ الۡمَغۡرِبُ ؕ یَہۡدِیۡ مَنۡ یَّشَآءُ اِلٰی صِرَاطٍ مُّسۡتَقِیۡمٍ ﴿۱۴۲﴾

142. اَب بیوقوف لوگ یہ کہیں گے کہ ان (مسلمانوں) کو اپنے اس قبلہ (بیت المقدس) سے کس نے پھیر دیا جس پر وہ (پہلے سے) تھے، آپ فرما دیں: مشرق و مغرب (سب) اللہ ہی کے لئے ہے، وہ جسے چاہتا ہے سیدھی راہ پر ڈال دیتا ہےo

142. Now the foolish will say: ‘What has turned away these (Muslims) from their Qibla (Bayt al-Maqdis in Jerusalem) to which they used to face (before)?’ Say: ‘The east and the west (all) belong to Allah alone. He guides whom He pleases to the straight path.’

142. Sayaqoolu alssufahao mina alnnasi ma wallahum AAan qiblatihimu allatee kanoo AAalayha qul lillahi almashriqu waalmaghribu yahdee man yashao ila siratin mustaqeemin

142. De ufornuftige vil nå si: «Hva har fått disse (muslimene) til å vende seg bort fra sin bønneretning (den hellige moskeen i Jerusalem), som de pleide å vende seg til (før)?» Si: «Østen og Vesten (alt) tilhører Allah alene. Han leder den Han vil, til den rette veien.»

142. अब बेवक़ूफ लोग ये कहेंगे कि उन (मुसलमानों) को अपने उस क़िब्ले (बैतुल मुक़द्दस) से किसने फेर दिया जिस पर वोह (पहले से) थे, आप फरमा दें: मश्रिक़ो मग़्रिब (सब) अल्लाह ही के लिए है। वोह जिसे चाहता है सीधी राह पर डाल देता है।

১৪২. এখন নির্বোধ লোকেরা বলবে যে, এদেরকে (অর্থাৎ মুসলমানদেরকে) তাদের সে ক্বিবলা (জেরুজালেমের বাইতুল মাক্বদিস) থেকে কে ফেরালো, যার দিকে তারা (পূর্ব থেকেই) ছিল? বলে দিন, ‘পূর্ব ও পশ্চিম (সব) আল্লাহ্‌রই। তিনি যাকে ইচ্ছা সরল পথে পরিচালিত করেন।’

Play Copy
وَ کَذٰلِکَ جَعَلۡنٰکُمۡ اُمَّۃً وَّسَطًا لِّتَکُوۡنُوۡا شُہَدَآءَ عَلَی النَّاسِ وَ یَکُوۡنَ الرَّسُوۡلُ عَلَیۡکُمۡ شَہِیۡدًا ؕ وَ مَا جَعَلۡنَا الۡقِبۡلَۃَ الَّتِیۡ کُنۡتَ عَلَیۡہَاۤ اِلَّا لِنَعۡلَمَ مَنۡ یَّتَّبِعُ الرَّسُوۡلَ مِمَّنۡ یَّنۡقَلِبُ عَلٰی عَقِبَیۡہِ ؕ وَ اِنۡ کَانَتۡ لَکَبِیۡرَۃً اِلَّا عَلَی الَّذِیۡنَ ہَدَی اللّٰہُ ؕ وَ مَا کَانَ اللّٰہُ لِیُضِیۡعَ اِیۡمَانَکُمۡ ؕ اِنَّ اللّٰہَ بِالنَّاسِ لَرَءُوۡفٌ رَّحِیۡمٌ ﴿۱۴۳﴾

143. اور (اے مسلمانو!) اسی طرح ہم نے تمہیں (اعتدال والی) بہتر امت بنایا تاکہ تم لوگوں پر گواہ بنو اور (ہمارا یہ برگزیدہ) رسول (صلی اللہ علیہ وآلہ وسلم) تم پر گواہ ہو، اور آپ پہلے جس قبلہ پر تھے ہم نے صرف اس لئے مقرر کیا تھا کہ ہم (پرکھ کر) ظاہر کر دیں کہ کون (ہمارے) رسول (صلی اللہ علیہ وآلہ وسلم) کی پیروی کرتا ہے (اور) کون اپنے الٹے پاؤں پھر جاتا ہے، اور بیشک یہ (قبلہ کا بدلنا) بڑی بھاری بات تھی مگر ان پر نہیں جنہیں اللہ نے ہدایت (و معرفت) سے نوازا، اور اللہ کی یہ شان نہیں کہ تمہارا ایمان (یونہی) ضائع کردے، بیشک اللہ لوگوں پر بڑی شفقت فرمانے والا مہربان ہےo

143. And, in the same way, (O Muslims,) We made you the best Umma (Community—fair to all with a tolerant, moderate and balanced outlook) so that you may bear witness to the people, and (Our exalted) Messenger (blessings and peace be upon him) bears witness to you. And We appointed the Qibla (the direction of Prayer), which you used to face before, only to bring to light (by trial) who would follow (Our) Messenger and who would turn back upon his heels. And this (change of Qibla) was indeed a hard task, but not for those whom Allah blessed with guidance (and gnosis of spiritual truths). And it is not Allah’s Glory to void your faith (without any reason). Allah is surely Most Clement, Ever-Merciful to mankind.

143. Wakathalika jaAAalnakum ommatan wasatan litakoonoo shuhadaa AAala alnnasi wayakoona alrrasoolu AAalaykum shaheedan wama jaAAalna alqiblata allatee kunta AAalayha illa linaAAlama man yattabiAAu alrrasoola mimman yanqalibu AAala AAaqibayhi wain kanat lakabeeratan illa AAala allatheena hada Allahu wama kana Allahu liyudeeAAa eemanakum inna Allaha bialnnasi laraoofun raheemun

143. Og (muslimer), således har Vi gjort dere til det beste samfunnet (rettferdige mot alle med toleranse, måteholdenhet og et velbalansert syn på tilværelsen), slik at dere kan bære vitnesbyrd til menneskene, og (Vårt høytstående) Sendebud (ﷺ) bærer vitnesbyrd til dere. Vi bestemte bønneretningen som dere pleide å vende til før, kun for å gjøre det synlig (ved en test) hvem som følger Sendebudet Vårt (ﷺ), og hvem som snur på hælene. Og denne (forandringen av bønneretningen) var i sannhet en stor sak, men ikke for dem som Allah velsignet med rettledning (og evne til erkjennelse av de guddommelige sannhetene). Det er ikke lik Allahs Verdighet å sløse bort troen deres (sånn uten videre). Sannelig, Allah er mot menneskeheten svært hjertevarm, evig nåderik.

143. और (ऐ मुसलमानो!) इसी तरह हमने तुम्हें (ऐतिदाल वाली) बेहतर उम्मत बनाया ताकि तुम लोगों पर गवाह बनो और (हमारा ये बर गुज़ीदह) रसूल (सल्लल्लाहु अ़लैहि व सल्लम) तुम पर गवाह हो, और आप पहले जिस क़िब्ले पर थे हमने सिर्फ इसलिए मुक़र्रर किया था कि हम (परखकर) ज़ाहिर कर दें कि कौन (हमारे) रसूल (सल्लल्लाहु अ़लैहि व सल्लम) की पैरवी करता है (और) कौन अपने उलटे पांव फिर जाता है, और बेशक ये (क़िब्ले का बदलना) बड़ी भारी बात थी मगर उन पर नहीं जिन्हें अल्लाह ने हिदायत (व मा’रेफत) से नवाज़ा, और अल्लाह की ये शान नहीं कि तुम्हारा ईमान (यूंही) ज़ाऐ कर दे, बेशक अल्लाह लोगों पर बड़ी शफ्क़त फरमाने वाला मेहरबान है।

১৪৩. আর (হে মুসলমানেরা!) এভাবে আমরা তোমাদেরকে (সহনশীল, পরিমিত এবং সুষম দৃষ্টিভঙ্গির) উৎকৃষ্টতর জাতিরূপে প্রতিষ্ঠিত করেছি, যাতে তোমরা মানবজাতির জন্যে সাক্ষী হতে পারো এবং (আমাদের এ মর্যাদাবান) রাসূল (সাল্লাল্লাহু আলাইহি ওয়া আলিহী ওয়াসাল্লাম) তোমাদের জন্যে সাক্ষী হতে পারেন। আর আপনি ইতিপূর্বে যে ক্বিবলা অনুসরণ করছিলেন, তা আমরা কেবল এ কারণে নির্ধারণ করেছিলাম যে, যাতে আমরা (যাচাই করে) জানতে পারি, কে (আমাদের) রাসূল (সাল্লাল্লাহু আলাইহি ওয়া আলিহী ওয়াসাল্লাম)-এঁর অনুসরণ করে, (এবং) কে পশ্চাদ্ধাবন করে। আর নিশ্চয়ই আল্লাহ্ যাদেরকে হেদায়াত (ও মারিফাত) দিয়ে অনুগ্রহ করেছেন তারা ব্যতীত অন্যের নিকট এ (ক্বিবলা পরিবর্তন) খুবই কঠিন বিষয় ছিল। আর আল্লাহ্‌র শান এ নয় যে, তিনি (কোনো কারণ ছাড়াই) তোমাদের ঈমান বিনষ্ট করবেন। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ মানুষের প্রতি দয়ার্দ্র, অসীম দয়ালু।

Play Copy
قَدۡ نَرٰی تَقَلُّبَ وَجۡہِکَ فِی السَّمَآءِ ۚ فَلَنُوَلِّیَنَّکَ قِبۡلَۃً تَرۡضٰہَا ۪ فَوَلِّ وَجۡہَکَ شَطۡرَ الۡمَسۡجِدِ الۡحَرَامِ ؕ وَ حَیۡثُ مَا کُنۡتُمۡ فَوَلُّوۡا وُجُوۡہَکُمۡ شَطۡرَہٗ ؕ وَ اِنَّ الَّذِیۡنَ اُوۡتُوا الۡکِتٰبَ لَیَعۡلَمُوۡنَ اَنَّہُ الۡحَقُّ مِنۡ رَّبِّہِمۡ ؕ وَ مَا اللّٰہُ بِغَافِلٍ عَمَّا یَعۡمَلُوۡنَ ﴿۱۴۴﴾

144. (اے حبیب!) ہم بار بار آپ کے رُخِ انور کا آسمان کی طرف پلٹنا دیکھ رہے ہیں، سو ہم ضرور بالضرور آپ کو اسی قبلہ کی طرف پھیر دیں گے جس پر آپ راضی ہیں، پس آپ اپنا رخ ابھی مسجدِ حرام کی طرف پھیر لیجئے، اور (اے مسلمانو!) تم جہاں کہیں بھی ہو پس اپنے چہرے اسی کی طرف پھیر لو، اور وہ لوگ جنہیں کتاب دی گئی ہے ضرور جانتے ہیں کہ یہ (تحویلِ قبلہ کا حکم) ان کے رب کی طرف سے حق ہے، اور اللہ ان کاموں سے بے خبر نہیں جو وہ انجام دے رہے ہیںo

144. (O Beloved!) We have been watching your radiant face turning frequently towards heaven. So We will indeed make you turn towards that Qibla (direction of Prayer) with which you feel pleased. So turn your face towards the Sacred Mosque now. And, wherever you are, (O Muslims,) turn your faces towards it. And those who have been given the Book definitely know that this (commandment of changing the Qibla) is the truth from their Lord. And Allah is not unaware of the works they are doing.

144. Qad nara taqalluba wajhika fee alssamai falanuwalliyannaka qiblatan tardaha fawalli wajhaka shatra almasjidi alharami wahaythu ma kuntum fawalloo wujoohakum shatrahu wainna allatheena ootoo alkitaba layaAAlamoona annahu alhaqqu min rabbihim wama Allahu bighafilin AAamma yaAAmaloona

144. (Kjære elskede ﷺ!) Vi har sett det strålende ansiktet ditt vende gang på gang mot himmelen. Vi vil visselig vende deg mot den bønneretningen som du er tilfreds med. Vend ansiktet ditt mot den hellige moskeen nå med det samme. Og (muslimer), hvor dere enn måtte være, vend ansiktet deres mot den, og de som er blitt gitt skriften, vet definitivt at denne (ordren om å forandre bønneretningen) er sannheten fra Herren deres. Og Allah er ikke uoppmerksom på de handlingene de utfører.

144. (ऐ हबीब!) हम बार बार आपके रुख़े अनवर का आस्मान की तरफ पलटना देख रहे हैं, सो हम ज़रूर बिज़-ज़रूर आपको उसी क़िब्ले की तरफ फेर देंगे जिस पर आप राज़ी हैं, पस आप अपना रुख़ अभी मस्जिदे हराम की तरफ फेर लीजिए, और (ऐ मुसलमानो!) तुम जहां कहीं भी हो पस अपने चेहरे उसी की तरफ फेर लो, और वोह लोग जिन्हें किताब दी गई है ज़रूर जानते हैं कि ये (तहवीले क़िब्ला का हुक्म) उनके रब की तरफ से हक़्क़ है, और अल्लाह उन कामों से बेख़बर नहीं जो वोह अंजाम दे रहे हैं।

১৪৪. (হে হাবীব!) আমরা বারবার আপনার জ্যোতির্ময় চেহারা আকাশের দিকে ফেরানো লক্ষ্য করেছি। কাজেই আমরা অবশ্য অবশ্যই সে ক্বিবলার দিকে আপনাকে ফিরিয়ে দিচ্ছি যাতে আপনি সন্তুষ্ট। অতঃপর আপনি এখনই আপনার চেহারা মসজিদে হারামের দিকে ফেরান এবং (হে মুসলমানেরা!) তোমরা যেখানেই থাকো না কেনো এরই দিকে নিজেদের চেহারা ফেরাও। আর যাদেরকে কিতাব দেয়া হয়েছে তারা অবশ্যই জানে যে, এ (ক্বিবলা পরিবর্তনের নির্দেশ) তাদের প্রতিপালকের পক্ষ থেকে সত্য এবং আল্লাহ্ সেসব কর্মকাণ্ড সম্পর্কে অনবহিত নন, যা তারা সম্পাদন করছে।

Play Copy
وَ لَئِنۡ اَتَیۡتَ الَّذِیۡنَ اُوۡتُوا الۡکِتٰبَ بِکُلِّ اٰیَۃٍ مَّا تَبِعُوۡا قِبۡلَتَکَ ۚ وَ مَاۤ اَنۡتَ بِتَابِعٍ قِبۡلَتَہُمۡ ۚ وَ مَا بَعۡضُہُمۡ بِتَابِعٍ قِبۡلَۃَ بَعۡضٍ ؕ وَ لَئِنِ اتَّبَعۡتَ اَہۡوَآءَہُمۡ مِّنۡۢ بَعۡدِ مَا جَآءَکَ مِنَ الۡعِلۡمِ ۙ اِنَّکَ اِذًا لَّمِنَ الظّٰلِمِیۡنَ ﴿۱۴۵﴾ۘ

145. اوراگر آپ اہلِ کتاب کے پاس ہر ایک نشانی (بھی) لے آئیں تب بھی وہ آپ کے قبلہ کی پیروی نہیں کریں گے اور نہ آپ ہی ان کے قبلہ کی پیروی کرنے والے ہیں اور وہ آپس میں بھی ایک دوسرے کے قبلہ کی پیروی نہیں کرتے، (امت کی تعلیم کے لئے فرمایا:) اور اگر (بفرضِ محال) آپ نے (بھی) اپنے پاس علم آجانے کے بعد ان کی خواہشات کی پیروی کی تو بیشک آپ (اپنی جان پر) زیادتی کرنے والوں میں سے ہو جائیں گےo

145. And (even) if you bring every sign to the People of the Book, they will not follow your Qibla (direction of Prayer), nor will you follow their Qibla. And they do not follow each other’s Qibla amongst themselves. (Said for the education of the Umma [the Community]:) ‘And if, (supposing the impossible,) you (also) followed their desires after the knowledge had come to you, then you would surely be of those who wrong (their own souls).’

145. Walain atayta allatheena ootoo alkitaba bikulli ayatin ma tabiAAoo qiblataka wama anta bitabiAAin qiblatahum wama baAAduhum bitabiAAin qiblata baAAdin walaini ittabaAAta ahwaahum min baAAdi ma jaaka mina alAAilmi innaka ithan lamina alththalimeena

145. Og om du skulle bringe alle mulige tegn til skriftens folk, ville de ikke følge bønneretningen din, og du ville heller ikke følge deres bønneretning, og ei heller følger de hverandres bønneretning. (For tilhengernes utdanning ble det sagt): «Og hvis (det umulige skulle bli mulig), at du også skulle følge deres begjær etter at vitenen har kommet til deg, da ville du i sannhet ha vært av dem som gjør urett (mot sin egen sjel).»

145. और अगर आप अह्‌ले किताब के पास हर एक निशानी (भी) ले आएं तब भी वोह आपके क़िब्ले की पैरवी नहीं करेंगे और न आप ही उनके क़िब्ले की पैरवी करने वाले हैं और वोह आपस में भी एक दूसरे के क़िब्ले की पैरवी नहीं करते (उम्मत की तालीम के लिए फरमाया) और अगर (ब फर्ज़े मुहाल) आपने (भी) अपने पास इल्म आ जाने के बाद उनकी ख़्वाहिशात की पैरवी की तो बेशक आप (अपनी जान पर) ज़ियादती करने वालों में से हो जाएंगे।

১৪৫. আর আপনি যদি আহলে কিতাবের নিকট থাকা প্রত্যেকটি নিদর্শন উপস্থাপন করেন তবুও তারা আপনার ক্বিবলার অনুসরণ করবে না; এবং আপনিও তাদের ক্বিবলার অনুসারী নন এবং তারা পরস্পরেও একে অপরের ক্বিবলার অনুসারী নয়। (উম্মতের শিক্ষার জন্যে বলা হয়) আর যদি (এ অবাস্তব অবস্থা ধরেও নেয়া হয়) আপনার নিকট জ্ঞান আসার পর আপনি তাদের কুপ্রবৃত্তির অনুসরণ করেন, তবে অবশ্যই আপনি (আপনার নিজের প্রতি) সীমালঙ্ঘনকারীদের মধ্যে গণ্য হবেন।

Play Copy
اَلَّذِیۡنَ اٰتَیۡنٰہُمُ الۡکِتٰبَ یَعۡرِفُوۡنَہٗ کَمَا یَعۡرِفُوۡنَ اَبۡنَآءَہُمۡ ؕ وَ اِنَّ فَرِیۡقًا مِّنۡہُمۡ لَیَکۡتُمُوۡنَ الۡحَقَّ وَ ہُمۡ یَعۡلَمُوۡنَ ﴿۱۴۶﴾ؔ

146. اور جن لوگوں کو ہم نے کتاب عطا فرمائی ہے وہ اس رسول (آخر الزماں حضرت محمد صلی اللہ علیہ وآلہ وسلم اور ان کی شان و عظمت) کو اسی طرح پہچانتے ہیں جیسا کہ بلاشبہ اپنے بیٹوں کو پہچانتے ہیں، اور یقیناً انہی میں سے ایک طبقہ حق کو جان بوجھ کر چھپا رہا ہےo

146. And those to whom We have given the Book recognize (the Final) Messenger (the Venerable Muhammad [blessings and peace be upon him] and his glory and majesty) as they doubtlessly identify their own sons. But certainly, a party of them is deliberately concealing the truth.

146. Allatheena ataynahumu alkitaba yaAArifoonahu kama yaAArifoona abnaahum wainna fareeqan minhum layaktumoona alhaqqa wahum yaAAlamoona

146. De som Vi har gitt skriften til, gjenkjenner (det siste) Sendebudet (ærverdige Mohammads ﷺ høyaktelse og storhet) slik som de uten tvil gjenkjenner sine egne sønner. Men sannelig, et parti av dem skjuler sannheten med vilje.

146. और जिन लोगों को हमने किताब अ़ता फरमाई है वोह इस रसूल (आख़िरुज़्ज़मां हज़रत मुहम्मद सल्लल्लाहु अ़लैहि व सल्लम और उनकी शानो अ़ज़मत) को इसी तरह पहचानते हैं जैसा कि बिला शुब्हा अपने बेटों को पहचानते हैं, और यक़ीनन इन्ही में से एक तब्क़ा हक़्क़ को जान बूझ कर छुपा रहा है।

১৪৬. আর যাদেরকে আমরা কিতাব প্রদান করেছিলাম, তারা (শেষ যামানার) এ রাসূল (মুহাম্মদ সাল্লাল্লাহু আলাইহি ওয়া আলিহী ওয়াসাল্লাম এবং তাঁর মর্যাদা ও মহত্ব)-কে সেভাবে চিনে যেভাবে তারা নিশ্চিত নিজেদের সন্তানদেরকে চিনে। আর অবশ্যই তাদের একদল জেনেশুনে সত্য গোপন করে থাকে।

Play Copy
Play Copy
وَ لِکُلٍّ وِّجۡہَۃٌ ہُوَ مُوَلِّیۡہَا فَاسۡتَبِقُوا الۡخَیۡرٰتِ ؕ؃ اَیۡنَ مَا تَکُوۡنُوۡا یَاۡتِ بِکُمُ اللّٰہُ جَمِیۡعًا ؕ اِنَّ اللّٰہَ عَلٰی کُلِّ شَیۡءٍ قَدِیۡرٌ ﴿۱۴۸﴾

148. اور ہر ایک کے لئے توجہ کی ایک سمت (مقرر) ہے وہ اسی کی طرف رُخ کرتا ہے پس تم نیکیوں کی طرف پیش قدمی کیا کرو، تم جہاں کہیں بھی ہوگے اللہ تم سب کو جمع کر لے گا، بیشک اللہ ہر چیز پر خوب قادر ہےo

148. And there is for everyone a (fixed) direction (i.e., motive); he turns to the same. So, move forward to take the lead towards the pious acts. Wherever you are, Allah will unite you all together. Surely, Allah has absolute control over everything.

148. Walikullin wijhatun huwa muwalleeha faistabiqoo alkhayrati ayna ma takoonoo yati bikumu Allahu jameeAAan inna Allaha AAala kulli shayin qadeerun

148. Og for enhver er det (fastsatt) en retning for fokus, som han vender seg mot. Så skynd dere derfor å ta ledelsen i å handle rettskaffent. Hvor dere enn kommer til å være, vil Allah samle dere alle sammen. Sannelig, Allah har fullstendig makt over alle ting.

148. और हर एक के लिए तवज्जोह की एक सम्त (मुक़र्रर) है वोह उसी की तरफ रुख़ करता है पस तुम नेकियों की तरफ पेश क़द्‌मी किया करो, तुम जहां कहीं भी होगे अल्लाह तुम सबको जमा कर लेगा। बेशक अल्लाह हर चीज़ पर ख़ूब क़ादिर है।

১৪৮. আর প্রত্যেকের জন্যেই একটি (নির্ধারিত) দিক রয়েছে, সেদিকেই সে মুখ ফিরায়। সুতরাং তোমরা কল্যাণের দিকে দ্রুত অগ্রসর হও। তোমরা যেখানেই থাকো না কেন আল্লাহ্ তোমাদের সবাইকে একত্রিত করবেন। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ সকল কিছুর উপর মহাক্ষমতাবান।

Play Copy
وَ مِنۡ حَیۡثُ خَرَجۡتَ فَوَلِّ وَجۡہَکَ شَطۡرَ الۡمَسۡجِدِ الۡحَرَامِ ؕ وَ اِنَّہٗ لَلۡحَقُّ مِنۡ رَّبِّکَ ؕ وَ مَا اللّٰہُ بِغَافِلٍ عَمَّا تَعۡمَلُوۡنَ ﴿۱۴۹﴾

149. اور تم جدھر سے بھی (سفر پر) نکلو اپنا چہرہ (نماز کے وقت) مسجدِ حرام کی طرف پھیر لو، اور یہی تمہارے رب کی طرف سے حق ہے، اور اللہ تمہارے اعمال سے بے خبر نہیںo

149. And from wherever you move (on a journey), turn your face towards the Sacred Mosque (at the time of Prayer). And this indeed is the truth from your Lord, and Allah is not unaware of your doings.

149. Wamin haythu kharajta fawalli wajhaka shatra almasjidi alharami wainnahu lalhaqqu min rabbika wama Allahu bighafilin AAamma taAAmaloona

149. Og hvor du enn går ut fra (for å reise), vend ansiktet ditt i retning av den hellige moskeen (når det er tid for tidebønnen). Og sannelig, dette er sannheten fra Herren din, og Allah er ikke uoppmerksom på handlingene deres.

149. और तुम जिधर से भी (सफर पर) निकलो अपना चेह्‌रा (नमाज़़ के वक़्त) मस्जिदे हराम की तरफ फेर लो, और येही तुम्हारे रब की तरफ से हक़्क़ है, और अल्लाह तुम्हारे आमाल से बेख़बर नहीं।

১৪৯. আর তুমি যে দিক থেকেই (সফরে) বের হও না কেন (নামাযের সময়) নিজেদের চেহারা মসজিদে হারামের দিকে ফেরাও। আর এটি তোমার প্রতিপালকের পক্ষ থেকে সত্য এবং আল্লাহ্ তোমাদের কর্মকাণ্ড সম্পর্কে অনবহিত নন।

Play Copy
وَ مِنۡ حَیۡثُ خَرَجۡتَ فَوَلِّ وَجۡہَکَ شَطۡرَ الۡمَسۡجِدِ الۡحَرَامِ ؕ وَ حَیۡثُ مَا کُنۡتُمۡ فَوَلُّوۡا وُجُوۡہَکُمۡ شَطۡرَہٗ ۙ لِئَلَّا یَکُوۡنَ لِلنَّاسِ عَلَیۡکُمۡ حُجَّۃٌ ٭ۙ اِلَّا الَّذِیۡنَ ظَلَمُوۡا مِنۡہُمۡ ٭ فَلَا تَخۡشَوۡہُمۡ وَ اخۡشَوۡنِیۡ ٭ وَ لِاُتِمَّ نِعۡمَتِیۡ عَلَیۡکُمۡ وَ لَعَلَّکُمۡ تَہۡتَدُوۡنَ ﴿۱۵۰﴾ۙۛ

150. اور تم جدھر سے بھی (سفر پر) نکلو اپنا چہرہ (نماز کے وقت) مسجدِ حرام کی طرف پھیر لو، اور (اے مسلمانو!) تم جہاں کہیں بھی ہو سو اپنے چہرے اسی کی سمت پھیر لیا کرو تاکہ لوگوں کے پاس تم پر اعتراض کرنے کی گنجائش نہ رہے سوائے ان لوگوں کے جو ان میں حد سے بڑھنے والے ہیں، پس تم ان سے مت ڈرو مجھ سے ڈرا کرو، اس لئے کہ میں تم پر اپنی نعمت پوری کردوں اور تاکہ تم کامل ہدایت پا جاؤo

150. And from wherever you move (on a journey), turn your face towards the Sacred Mosque (at the time of Prayer) and, wherever you are, (O Muslims,) turn your faces towards it so that people may not get a chance to raise any objection against you, except those amongst them who exceed limits. So, fear them not, and fear Me alone, so that I complete My blessing on you and you may attain perfection in guidance.

150. Wamin haythu kharajta fawalli wajhaka shatra almasjidi alharami wahaythu ma kuntum fawalloo wujoohakum shatrahu lialla yakoona lilnnasi AAalaykum hujjatun illa allatheena thalamoo minhum fala takhshawhum waikhshawnee waliotimma niAAmatee AAalaykum walaAAallakum tahtadoona

150. Og hvor du enn går ut fra (for å reise), vend ansiktet ditt i retning av den hellige moskeen (når det er tid for tidebønnen). Og (muslimer!), hvor dere enn er, vend ansiktet deres i retning av den, slik at folk ikke kan reise innvendinger mot dere, unntatt de av dem som overtrer grensen. Så frykt dem ikke, frykt Meg alene, slik at Jeg fullbyrder Min gunst mot dere, og for at dere må oppnå fullkommen rettledning.

150. और तुम जिधर से भी (सफर पर) निकलो अपना चेह्‌रा (नमाज़़ के वक़्त) मस्जिदे हराम की तरफ फेर लो, और (ऐ मुसलमानो!) तुम जहां कहीं भी हो सो अपने चेहरे उसी की सम्त फेर लिया करो ताकि लोगों के पास तुम पर ऐतिराज़ करने की गुंजाइश न रहे सिवाए उन लोगों के जो उनमें हद से बढ़ने वाले हैं, पस तुम उनसे मत डरो मुझसे डरा करो, इसलिए कि मैं तुम पर अपनी नेअ़मत पूरी कर दूं और ताकि तुम कामिल हिदायत पा जाओ।

১৫০. আর তুমি যে দিক থেকেই (সফরে) বের হও না কেন (নামাযের সময়ে) নিজেদের চেহারা মসজিদে হারামের দিকে ফেরাও। আর (হে মুসলমানেরা!) তোমরা যেখানেই থাকো না কেন নিজেদের চেহারা এরই দিকে ফেরাও, যাতে তাদের মধ্যে সীমালঙ্ঘনকারী ব্যতীত অপর মানুষ তোমাদের বিরুদ্ধে আপত্তি করার কোনো অবকাশ না পায়। সুতরাং তোমরা তাদেরকে ভয় করো না, ভয় করো আমাকে; যাতে আমি তোমাদের প্রতি আমার নিয়ামত পূর্ণরূপে দান করতে পারি এবং যাতে তোমরা পরিপূর্ণরূপে হেদায়াত লাভ করতে পারো।

Play Copy
کَمَاۤ اَرۡسَلۡنَا فِیۡکُمۡ رَسُوۡلًا مِّنۡکُمۡ یَتۡلُوۡا عَلَیۡکُمۡ اٰیٰتِنَا وَ یُزَکِّیۡکُمۡ وَ یُعَلِّمُکُمُ الۡکِتٰبَ وَ الۡحِکۡمَۃَ وَ یُعَلِّمُکُمۡ مَّا لَمۡ تَکُوۡنُوۡا تَعۡلَمُوۡنَ ﴿۱۵۱﴾ؕۛ

151. اسی طرح ہم نے تمہارے اندر تمہیں میں سے (اپنا) رسول بھیجا جو تم پر ہماری آیتیں تلاوت فرماتا ہے اور تمہیں (نفسًا و قلبًا) پاک صاف کرتا ہے اور تمہیں کتاب کی تعلیم دیتا ہے اور حکمت و دانائی سکھاتا ہے اور تمہیں وہ (اَسرارِ معرفت و حقیقت) سکھاتا ہے جو تم نہ جانتے تھےo

151. Likewise, We have sent you (Our) Messenger (blessings and peace be upon him) from amongst yourselves who recites to you Our Revelations and purifies and sanctifies (your hearts and ill-commanding selves) and teaches you the Book and inculcates in you logic and wisdom and enlightens you (on the mysteries of spiritual gnosis and divine truth) which you did not know.

151. Kama arsalna feekum rasoolan minkum yatloo AAalaykum ayatina wayuzakkeekum wayuAAallimukumu alkitaba waalhikmata wayuAAallimukum ma lam takoonoo taAAlamoona

151. Slik har Vi sendt Sendebudet (Vårt) til dere fra deres egen krets, som resiterer Våre åpenbaringer for dere og renser og helliggjør dere (hjertet deres og eget jeg) og lærer dere skriften og innprenter logikk og visdom i dere og opplyser dere (erkjennelsesevnen om de guddommelige hemmelighetene og sannhetene), som dere ikke hadde anelse om.

151. इसी तरह हमने तुम्हारे अन्दर तुम्हीं में से (अपना) रसूल भेजा जो तुम पर हमारी आयतें तिलावत फरमाता है और तुम्हें (नफ्सन-व-क़ल्बन) पाक साफ करता है और तुम्हें किताब की तालीम देता है और हिक्मतो दानाई सिखाता है और तुम्हें वोह (असरारे मा’रेफतो हक़्क़ीक़त) सिखाता है जो तुम न जानते थे।

১৫১. এভাবে আমরা তোমাদের মাঝে তোমাদের মধ্য থেকে (আমাদের) রাসূল প্রেরণ করেছি, যিনি তোমাদের নিকট আমার আয়াতসমূহ তেলাওয়াত করেন, তোমাদেরকে (প্রবৃত্তি ও হৃদয়ের দিক থেকে) পবিত্র করেন এবং তোমাদেরকে শিক্ষা দেন কিতাব, হিকমত ও বুদ্ধিমত্তা। আর তোমাদেরকে শিক্ষা দেন (মা’রিফাত ও হাকিকতের গুঢ় রহস্যের) সেসব বিষয় যা তোমরা জানতে না।

Play Copy
Play Copy
Play Copy
وَ لَا تَقُوۡلُوۡا لِمَنۡ یُّقۡتَلُ فِیۡ سَبِیۡلِ اللّٰہِ اَمۡوَاتٌ ؕ بَلۡ اَحۡیَآءٌ وَّ لٰکِنۡ لَّا تَشۡعُرُوۡنَ ﴿۱۵۴﴾

154. اور جو لوگ اللہ کی راہ میں مارے جائیں انہیں مت کہا کرو کہ یہ مُردہ ہیں، (وہ مُردہ نہیں) بلکہ زندہ ہیں لیکن تمہیں (ان کی زندگی کا) شعور نہیںo

154. And do not say about those who are slain in the cause of Allah that they are dead. (They are not dead.) They are rather alive but you have no perception (of their life).

154. Wala taqooloo liman yuqtalu fee sabeeli Allahi amwatun bal ahyaon walakin la tashAAuroona

154. Og si ikke om dem som blir drept for Allahs sak, at de er døde. (De er ikke døde!) Derimot er de levende, men dere har ingen forståelse (av livet deres).

154. और जो लोग अल्लाह की राह में मारे जाएं उन्हें मत कहा करो कि ये मुर्दा हैं, (वोह मुर्दा नहीं) बल्कि ज़िन्दा हैं लेकिन तुम्हें (उनकी ज़िन्दगी का) शुऊर नहीं।

১৫৪. আর যারা আল্লাহ্‌র পথে নিহত হয় তাদেরকে মৃত বলো না। (তারা মৃত নয়) বরং জীবিত, কিন্তু তোমরা তা (তাদের জীবন) উপলব্ধি করতে পারো না।

Play Copy
وَ لَنَبۡلُوَنَّکُمۡ بِشَیۡءٍ مِّنَ الۡخَوۡفِ وَ الۡجُوۡعِ وَ نَقۡصٍ مِّنَ الۡاَمۡوَالِ وَ الۡاَنۡفُسِ وَ الثَّمَرٰتِ ؕ وَ بَشِّرِ الصّٰبِرِیۡنَ ﴿۱۵۵﴾ۙ

155. اور ہم ضرور بالضرور تمہیں آزمائیں گے کچھ خوف اور بھوک سے اور کچھ مالوں اور جانوں اور پھلوں کے نقصان سے، اور (اے حبیب!) آپ (ان) صبر کرنے والوں کو خوشخبری سنا دیںo

155. And We will most certainly test you somewhat by means of fear and hunger and certain loss of wealth and lives and fruits. And, (O Beloved,) give glad tidings to those who observe patience.

155. Walanabluwannakum bishayin mina alkhawfi waaljooAAi wanaqsin mina alamwali waalanfusi waalththamarati wabashshiri alssabireena

155. Og Vi vil visselig teste dere med noe frykt og hungersnød og med noe tap av rikdom og liv og frukt. Og (kjære elskede ﷺ!), gi det gledelige budskapet til dem som tålmodig holder ut.

155. और हम ज़रूर बिज़ ज़रूर तुम्हें आज़माएंगे कुछ ख़ौफ और भूक से और कुछ मालों और जानों और फलों के नुक़्सान से, और (ऐ हबीब!) आप (उन) सब्र करने वालों को ख़ुश ख़बरी सुना दें।

১৫৫. আর আমরা অবশ্য অবশ্যই তোমাদেরকে পরীক্ষা করবো কিছুটা ভয় ও ক্ষুধার মাধ্যমে এবং কিছুটা সম্পদ, জীবন ও ফলমূলের ক্ষয়ক্ষতির মাধ্যমে। আর (হে হাবীব!) আপনি (এ সকল) ধৈর্যশীলদেরকে সুসংবাদ দিন;

Play Copy
Play Copy
Play Copy
اِنَّ الصَّفَا وَ الۡمَرۡوَۃَ مِنۡ شَعَآئِرِ اللّٰہِ ۚ فَمَنۡ حَجَّ الۡبَیۡتَ اَوِ اعۡتَمَرَ فَلَا جُنَاحَ عَلَیۡہِ اَنۡ یَّطَّوَّفَ بِہِمَا ؕ وَ مَنۡ تَطَوَّعَ خَیۡرًا ۙ فَاِنَّ اللّٰہَ شَاکِرٌ عَلِیۡمٌ ﴿۱۵۸﴾

158. بیشک صفا اور مروہ اللہ کی نشانیوں میں سے ہیں، چنانچہ جو شخص بیت اللہ کا حج یا عمرہ کرے تو اس پر کوئی گناہ نہیں کہ ان دونوں کے (درمیان) چکر لگائے، اور جو شخص اپنی خوشی سے کوئی نیکی کرے تو یقیناً اللہ (بڑا) قدر شناس (بڑا) خبردار ہےo

158. Verily, Safa and Marwa are indeed amongst the signs of Allah. So, he who performs Hajj (Pilgrimage) or ‘Umra (Visitation) to the House of Allah, there is no sin on him if he ambulates (i.e., walks up and down between) the two. And if a person does a pious act voluntarily, then Allah is certainly Most Appreciative, Well Aware.

158. Inna alssafa waalmarwata min shaAAairi Allahi faman hajja albayta awi iAAtamara fala junaha AAalayhi an yattawwafa bihima waman tatawwaAAa khayran fainna Allaha shakirun AAaleemun

158. Visselig, ßafā og Marwah er i sannhet blant Allahs tegn. Og den som utfører pilegrimsferden (Hajj) eller det hellige besøket (‛Omrah) i Allahs hus, ham er det ingen synd på om han vandrer (går og løper mellom dem) begge. Og hvis en person gjør noe fromt ut av sin glede, så er Allah i sannhet mest verdsettende, allvitende.

158. बेशक सफा और मर्वह अल्लाह की निशानियों में से हैं, चुनांचे जो शख़्स बैतुल्लाह का हज्ज या उमरा करे तो उस पर कोई गुनाह नहीं कि इन दोनों के (दर्मियान) चक्कर लगाए, और जो शख़्स अपनी खु़शी से कोई नेकी करे तो यक़ीनन अल्लाह (बड़ा) क़द्र शनास (बड़ा) ख़बरदार है।

১৫৮. নিশ্চয়ই সাফা ও মারওয়া আল্লাহ্‌র নিদর্শনাবলীর অন্যতম। সুতরাং যে কেউ বাইতুল্লাহ্ শরীফে হজ্জ অথবা ওমরাহ্ সম্পন্ন করে, এ দুটি স্থান প্রদক্ষিণ করায় তার কোনো দোষ নেই। আর কেউ স্বতঃস্ফুর্তভাবে কোনো সৎকর্ম করলে আল্লাহ্ অবশ্যই সপ্রসংশ পুরস্কারদাতা, সর্বজ্ঞ।

Play Copy
اِنَّ الَّذِیۡنَ یَکۡتُمُوۡنَ مَاۤ اَنۡزَلۡنَا مِنَ الۡبَیِّنٰتِ وَ الۡہُدٰی مِنۡۢ بَعۡدِ مَا بَیَّنّٰہُ لِلنَّاسِ فِی الۡکِتٰبِ ۙ اُولٰٓئِکَ یَلۡعَنُہُمُ اللّٰہُ وَ یَلۡعَنُہُمُ اللّٰعِنُوۡنَ ﴿۱۵۹﴾ۙ

159. بیشک جو لوگ ہماری نازل کردہ کھلی نشانیوں اور ہدایت کو چھپاتے ہیں اس کے بعد کہ ہم نے اسے لوگوں کے لئے (اپنی) کتاب میں واضح کردیا ہے تو انہی لوگوں پر اللہ لعنت بھیجتا ہے (یعنی انہیں اپنی رحمت سے دور کرتا ہے) اور لعنت بھیجنے والے بھی ان پر لعنت بھیجتے ہیںo

159. Surely, those who conceal the manifest signs and guidance sent down by Us after We have revealed them clearly for the people in (Our) Book, it is they whom Allah curses (i.e., deprives them of His mercy) and whom also curse all those who curse.

159. Inna allatheena yaktumoona ma anzalna mina albayyinati waalhuda min baAAdi ma bayyannahu lilnnasi fee alkitabi olaika yalAAanuhumu Allahu wayalAAanuhumu allaAAinoona

159. Sannelig, de som skjuler de tydelige tegnene og rettledningen sendt ned av Oss etter at Vi har åpenbart dem klart for folk i skriften (Vår), disse er de som Allah forbanner (forviser fra Sin nåde), og de som forbanner, sender også forbannelse over dem.

159. बेशक जो लोग हमारी नाज़िल कर्दा खुली निशानियों और हिदायत को छुपाते हैं इसके बाद कि हमने उसे लोगों के लिए (अपनी) किताब में वाज़ेह कर दिया है तो उन्ही लोगों पर अल्लाह लानत भेजता है (यानी उन्हें अपनी रहमत से दूर करता है) और लानत भेजने वाले भी उन पर लानत भेजते हैं।

১৫৯. নিশ্চয়ই যারা আমাদের অবতীর্ণ সুস্পষ্ট নিদর্শনাবলী ও হেদায়াত গোপন করে, আমরা তা মানুষের জন্যে (আমাদের) কিতাবে সুস্পষ্ট করার পরও, তবে এদেরকেই আল্লাহ্ অভিসম্পাত করেন (অর্থাৎ তাদেরকে স্বীয় রহমত থেকে দূর করে দেন) এবং অভিসম্পাতকারীরাও এদের প্রতি অভিসম্পাত করেন।

Play Copy
اِلَّا الَّذِیۡنَ تَابُوۡا وَ اَصۡلَحُوۡا وَ بَیَّنُوۡا فَاُولٰٓئِکَ اَتُوۡبُ عَلَیۡہِمۡ ۚ وَ اَنَا التَّوَّابُ الرَّحِیۡمُ ﴿۱۶۰﴾

160. مگر جو لوگ توبہ کر لیں اور (اپنی) اصلاح کر لیں اور (حق کو) ظاہر کر دیں تو میں (بھی) انہیں معاف فرما دوں گا، اور میں بڑا ہی توبہ قبول کرنے والا مہربان ہوںo

160. But those who repent, mend (their) ways and make known (the truth), so I (too) shall forgive them. And I am Most Relenting, Ever-Merciful.

160. Illa allatheena taboo waaslahoo wabayyanoo faolaika atoobu AAalayhim waana alttawwabu alrraheemu

160. Men de som angrer, forbedrer seg og gjør (sannheten) kjent, vil Jeg tilgi. Og Jeg er den mest Benådende, den evig Nåderike.

160. मगर जो लोग तौबा कर लें और (अपनी) इस्लाह कर लें और (हक़्क़ को) ज़ाहिर कर दें तो मैं (भी) उन्हें मुआफ फरमा दूंगा, और मैं बड़ा ही तौबा क़बूल करने वाला मेहरबान हूं।

১৬০. কিন্তু যারা তওবা করে এবং (নিজেদেরকে) সংশোধন করে, আর (সত্যকে) সুস্পষ্টভাবে প্রকাশ করে, তখন এরাই তারা যাদেরকে আমি(ও) ক্ষমা করবো। আর আমি খুবই ক্ষমা-পরবশ, অসীম দয়ালু।

Play Copy
اِنَّ الَّذِیۡنَ کَفَرُوۡا وَ مَاتُوۡا وَ ہُمۡ کُفَّارٌ اُولٰٓئِکَ عَلَیۡہِمۡ لَعۡنَۃُ اللّٰہِ وَ الۡمَلٰٓئِکَۃِ وَ النَّاسِ اَجۡمَعِیۡنَ ﴿۱۶۱﴾ۙ

161. بیشک جنہوں نے (حق کو چھپا کر) کفر کیا اور اس حال میں مرے کہ وہ کافر ہی تھے ان پر اللہ کی اور فرشتوں کی اور سب لوگوں کی لعنت ہےo

161. Indeed, those who disbelieved (by concealing the truth), and left this world whilst they were disbelievers, upon them is the curse of Allah and of the angels and of all mankind.

161. Inna allatheena kafaroo wamatoo wahum kuffarun olaika AAalayhim laAAnatu Allahi waalmalaikati waalnnasi ajmaAAeena

161. Sannelig, de som viste vantro (ved å skjule sannheten) og døde mens de var vantro, over dem er Allahs, englenes og all menneskehetens forbannelse.

161. बेशक जिन्होंने (हक़्क़ को छुपा कर) कुफ्र किया और इस हाल में मरे कि वोह काफिर ही थे उन पर अल्लाह की और फरिश्तों की और सब लोगों की लानत है।

১৬১. নিশ্চয়ই যারা (সত্য গোপন করে) কুফরী করেছে এবং কাফের অবস্থাতেই মৃত্যুবরণ করেছে; তাদের প্রতি অভিশাপ রয়েছে আল্লাহ্‌র, ফেরেশতাদের এবং সকল মানুষের।

Play Copy
Play Copy
Play Copy
اِنَّ فِیۡ خَلۡقِ السَّمٰوٰتِ وَ الۡاَرۡضِ وَ اخۡتِلَافِ الَّیۡلِ وَ النَّہَارِ وَ الۡفُلۡکِ الَّتِیۡ تَجۡرِیۡ فِی الۡبَحۡرِ بِمَا یَنۡفَعُ النَّاسَ وَ مَاۤ اَنۡزَلَ اللّٰہُ مِنَ السَّمَآءِ مِنۡ مَّآءٍ فَاَحۡیَا بِہِ الۡاَرۡضَ بَعۡدَ مَوۡتِہَا وَ بَثَّ فِیۡہَا مِنۡ کُلِّ دَآبَّۃٍ ۪ وَّ تَصۡرِیۡفِ الرِّیٰحِ وَ السَّحَابِ الۡمُسَخَّرِ بَیۡنَ السَّمَآءِ وَ الۡاَرۡضِ لَاٰیٰتٍ لِّقَوۡمٍ یَّعۡقِلُوۡنَ ﴿۱۶۴﴾

164. بیشک آسمانوں اور زمین کی تخلیق میں اور رات دن کی گردش میں اور ان جہازوں (اور کشتیوں) میں جو سمندر میں لوگوں کو نفع پہنچانے والی چیزیں اٹھا کر چلتی ہیں اور اس (بارش) کے پانی میں جسے اللہ آسمان کی طرف سے اتارتا ہے پھر اس کے ذریعے زمین کو مُردہ ہو جانے کے بعد زندہ کرتا ہے (وہ زمین) جس میں اس نے ہر قسم کے جانور پھیلا دیئے ہیں اور ہواؤں کے رُخ بدلنے میں اور اس بادل میں جو آسمان اور زمین کے درمیان (حکمِ الٰہی کا) پابند (ہو کر چلتا) ہے (ان میں) عقلمندوں کے لئے (قدرتِ الٰہی کی بہت سی) نشانیاں ہیںo

164. Verily, in the creation of the heavens and the earth, and in the alternation of the night and the day, and in the ships (and vessels) which sail through the ocean carrying cargo profitable for the people, and in the (rain)water which Allah pours down from the sky, reviving therewith the earth to life after its death, and (the earth) in which He has scattered animals of all kinds, and in the changing wind directions, and in the clouds (that trail) between the sky and the earth, duty-bound (under Allah’s command)—certainly (in these) are (many) signs (of Allah’s Power) for those who put their reason to work.

164. Inna fee khalqi alssamawati waalardi waikhtilafi allayli waalnnahari waalfulki allatee tajree fee albahri bima yanfaAAu alnnasa wama anzala Allahu mina alssamai min main faahya bihi alarda baAAda mawtiha wabaththa feeha min kulli dabbatin watasreefi alrriyahi waalssahabi almusakhkhari bayna alssamai waalardi laayatin liqawmin yaAAqiloona

164. Visselig, i himlenes og jordens skapelse og vekslingen av natten og dagen og i skipene som seiler over havet med nyttig last for menneskene, og i vannet (regnet) som Allah skyller ned fra himmelen, vekker Han til live jorden etter dens dvale, (den jorden) som Han har strødd ut alle mulige dyr på, og i vindenes forandring av retning og i skyene som svever mellom himmelen og jorden pliktbundet (under Allahs befaling) – visselig, i alt dette er det mange tegn (på Allahs allmakt) for dem som eier forstand.

164. बेशक आस्मानों और ज़मीन की तख़्लीक़ में और रात दिन की गर्दिश में और उन जहाज़ों (और कश्तियों) में जो समन्दर में लोगों को नफा पहुंचाने वाली चीज़ें उठा कर चलती हैं और उस (बारिश) के पानी में जिसे अल्लाह आस्मान की तरफ से उतारता है फिर उसके ज़रीए ज़मीन को मुर्दा हो जाने के बाद ज़िन्दा करता है (वोह ज़मीन) जिसमें उसने हर क़िस्म के जानवर फैला दिए हैं और हवाओं के रुख़ बदलने में और उस बादल में जो आस्मान और ज़मीन के दर्मियान (हुक्मे इलाही का) पाबन्द (होकर चलता) है (उनमें) अ़क़्ल मन्दों के लिए (कु़दरते इलाही की बहुत सी) निशानियां हैं।

১৬৪. আর নিশ্চয়ই আকাশমন্ডলী ও পৃথিবীর সৃষ্টিতে, রাত্রি ও দিবসের পরিবর্তনে, সমুদ্রে মানুষের উপকারী সামগ্রী নিয়ে বিচরণশীল জাহাজে (ও নৌকায়), আর (বৃষ্টির) পানিতে, আকাশ থেকে আল্লাহ্ যে পানি বর্ষণ করেন, অতঃপর এর দ্বারা মৃত ভূমিকে পুনর্জীবিত করেন তাতে, (পৃথিবী) যাতে তিনি সকল প্রকার জীবজন্তু ছড়িয়ে দিয়েছেন, বায়ুর দিক পরিবর্তনে এবং আকাশ ও পৃথিবীতে (আল্লাহ্‌র নির্দেশে) নিয়ন্ত্রিত (হয়ে চলমান) মেঘমালায় বুদ্ধিমানদের জন্যে রয়েছে (আল্লাহ্‌র কুদরতের অনেক) নিদর্শনাবলী।

Play Copy
وَ مِنَ النَّاسِ مَنۡ یَّتَّخِذُ مِنۡ دُوۡنِ اللّٰہِ اَنۡدَادًا یُّحِبُّوۡنَہُمۡ کَحُبِّ اللّٰہِ ؕ وَ الَّذِیۡنَ اٰمَنُوۡۤا اَشَدُّ حُبًّا لِّلّٰہِ ؕوَ لَوۡ یَرَی الَّذِیۡنَ ظَلَمُوۡۤا اِذۡ یَرَوۡنَ الۡعَذَابَ ۙ اَنَّ الۡقُوَّۃَ لِلّٰہِ جَمِیۡعًا ۙ وَّ اَنَّ اللّٰہَ شَدِیۡدُ الۡعَذَابِ ﴿۱۶۵﴾

165. اور لوگوں میں بعض ایسے بھی ہیں جو اللہ کے غیروں کو اللہ کا شریک ٹھہراتے ہیں اور ان سے”اللہ سے محبت“ جیسی محبت کرتے ہیں، اور جو لوگ ایمان والے ہیں وہ (ہر ایک سے بڑھ کر) اللہ سے بہت ہی زیادہ محبت کرتے ہیں، اور اگر یہ ظالم لوگ اس وقت کو دیکھ لیں جب (اُخروی) عذاب ان کی آنکھوں کے سامنے ہوگا (توجان لیں) کہ ساری قوتوں کا مالک اللہ ہے اور بیشک اللہ سخت عذاب دینے والا ہےo

165. And there are some amongst the people who take others besides Allah as His partners and love them as it is Allah’s due alone. But those who believe love Allah the most (far more intensely than anyone else). And if these wrongdoers happen to see that time when the torment (of the Last Day) will be before their eyes (then they will become aware) that the Master of all the forces is Allah. And certainly Allah is severe in punishment.

165. Wamina alnnasi man yattakhithu min dooni Allahi andadan yuhibboonahum kahubbi Allahi waallatheena amanoo ashaddu hubban lillahi walaw yara allatheena thalamoo ith yarawna alAAathaba anna alquwwata lillahi jameeAAan waanna Allaha shadeedu alAAathabi

165. Og det finnes også slike blant folk som holder andre som Allahs likestilte, og de elsker dem slik som kun Allah har rett til å bli elsket. Men de som tror, elsker Allah mer enn alt annet (langt mer dypfølt enn noen andre). Og hvis disse ondsinnede noen gang kunne ha sett når pinen (på den ytterste dagen) står for øynene deres, (da vil de nok bli klar over) at Allah er all krafts Herre. Og visselig, Allah er hard med pinen.

165. और लोगों में बा’ज़ ऐसे भी हैं जो अल्लाह के गै़रों को अल्लाह का शरीक ठहराते हैं और उनसे “अल्लाह से महब्बत” जैसी महब्बत करते हैं, और जो लोग ईमान वाले हैं वोह (हर एक से बढ़कर) अल्लाह से बहुत ही ज़ियादा महब्बत करते हैं, और अगर ये ज़ालिम लोग उस वक़्त को देख लें जब (उख़रवी) अ़ज़ाब उनकी आंखों के सामने होगा (तो जान लें) कि सारी क़ुव्वतों का मालिक अल्लाह है और बेशक अल्लाह सख़्त अ़ज़ाब देने वाला है।

১৬৫. আর মানুষের মাঝে কতিপয় এমনও রয়েছে, যারা আল্লাহ্কে বাদ দিয়ে অন্যদেরকে আল্লাহ্‌র সমকক্ষরূপে গ্রহণ করে এবং তাদেরকে ভালোবাসে ‘আল্লাহ্‌র ভালোবাসা’র ন্যায়; কিন্তু যারা ঈমান আনয়ন করেছে তারা (প্রত্যেকের চেয়ে অগ্রসর হয়ে) আল্লাহ্কেই অধিক ভালোবাসে। আর যদি এসব যালিমেরা দেখতো ওই সময়, যখন (পরকালীন) শাস্তি তাদের চোখের সম্মুখে সংঘটিত হবে (তখন জানবে) যে, সমস্ত শক্তি আল্লাহ্‌রই এবং নিশ্চয়ই আল্লাহ্ শাস্তি প্রদানে অত্যন্ত কঠোর।

Play Copy
اِذۡ تَبَرَّاَ الَّذِیۡنَ اتُّبِعُوۡا مِنَ الَّذِیۡنَ اتَّبَعُوۡا وَ رَاَوُا الۡعَذَابَ وَ تَقَطَّعَتۡ بِہِمُ الۡاَسۡبَابُ ﴿۱۶۶﴾

166. (اور) جب وہ (پیشوایانِ کفر) جن کی پیروی کی گئی اپنے پیروکاروں سے بے زار ہوں گے اور (وہ سب اللہ کا) عذاب دیکھ لیں گے اور سارے اسباب ان سے منقطع ہو جائیں گےo

166. And when those (leaders of the disbelievers) who were followed would be disgusted with their followers and (they all) would see (Allah’s) torment and all their means and resources would be cut off,

166. Ith tabarraa allatheena ittubiAAoo mina allatheena ittabaAAoo waraawoo alAAathaba wataqattaAAat bihimu alasbabu

166. Når de som ble etterfulgt (flergudsdyrkernes ledere), vil fjerne seg i avsky fra dem som adlød dem, og (de alle) vil se pinen (Allahs pine) og alle deres midler vil bli kuttet bort fra dem,

166. (और) जब वोह (पेशवायाने कुफ्र) जिनकी पैरवी की गई अपने पैरवकारों से बेज़ार होंगे और (वोह सब अल्लाह का) अ़ज़ाब देख लेंगे और सारे अस्बाब उनसे मुन्क़ता’ हो जाएंगे।

১৬৬. (আর) যখন অনুসৃত (কাফের) নেতৃবৃন্দ নিজেদের অনুসারীদের প্রতি অসন্তুষ্ট হবে এবং (তারা সকলে আল্লাহ্‌র) শাস্তি প্রত্যক্ষ করবে এবং সমস্ত উপায় ও উপকরণ তাদের থেকে ছিন্ন হয়ে যাবে

Play Copy
وَ قَالَ الَّذِیۡنَ اتَّبَعُوۡا لَوۡ اَنَّ لَنَا کَرَّۃً فَنَتَبَرَّاَ مِنۡہُمۡ کَمَا تَبَرَّءُوۡا مِنَّا ؕ کَذٰلِکَ یُرِیۡہِمُ اللّٰہُ اَعۡمَالَہُمۡ حَسَرٰتٍ عَلَیۡہِمۡ ؕ وَ مَا ہُمۡ بِخٰرِجِیۡنَ مِنَ النَّارِ ﴿۱۶۷﴾٪

167. اور (یہ بے زاری دیکھ کر مشرک) پیروکار کہیں گے: کاش! ہمیں (دنیا میں جانے کا) ایک موقع مل جائے تو ہم (بھی) ان سے بے زاری ظاہر کردیں جیسے انہوں نے (آج) ہم سے بے زاری ظاہر کی ہے، یوں اللہ انہیں ان کے اپنے اعمال انہی پر حسرت بنا کر دکھائے گا، اور وہ (کسی صورت بھی) دوزخ سے نکلنے نہ پائیں گےo

167. And, (seeing this disgust, the polytheist) followers will say: ‘Would that we could get a chance (to return to the world), then we (too) would turn our backs on them as they have done to us (Today)!’ In this way Allah will show them their own deeds as remorse and regret. And (no way) shall they be able to escape from Hell.

167. Waqala allatheena ittabaAAoo law anna lana karratan fanatabarraa minhum kama tabarraoo minna kathalika yureehimu Allahu aAAmalahum hasaratin AAalayhim wama hum bikharijeena mina alnnari

167. og tilhengerne (av flergudsdyrkerne) vil si (etter å ha sett denne avskyen): «Om vi bare hadde fått en sjanse (til å vende tilbake til jorden), da skulle vi også ha vendt dem ryggen, slik som de har gjort mot oss (i dag).» Slik vil Allah vise dem deres egne gjerninger som samvittighetsnag. Og på ingen måte vil de kunne unnslippe fra helvete.

167. और (ये बेज़ारी देखकर मुश्रिक) पैरवकार कहेंगे काश हमें (दुन्या में जाने का) एक मौक़ा’ मिल जाए तो हम (भी) उन से बेज़ारी ज़ाहिर कर दें जैसे उन्होंने (आज) हमसे बेज़ारी ज़ाहिर की है, यूं अल्लाह उन्हें उनके अपने आमाल उन्ही पर हसरत बना कर दिखाएगा, और वोह (किसी सूरत भी) दोज़ख़ से निकलने न पाएंगे।

,১৬৭. তখন (এ বিমুখতা দেখে মুশরিক) অনুসারীরা বলবে, ‘হায়! যদি আমাদের (পৃথিবীতে ফিরে যাবার) সুযোগ থাকতো তবে আমরা(ও) তাদেরকে বিমুখ করতাম, যেভাবে তারা (আজ) আমাদেরকে বিমুখ করছে।’ এভাবে আল্লাহ্ তাদেরকে তাদের আমল তাদের নিকট অনুশোচনা ও অনুতাপরূপে দেখাবেন। আর তারা (কোনোক্রমেই) জাহান্নাম থেকে বের হতে পারবে না।

Play Copy
یٰۤاَیُّہَا النَّاسُ کُلُوۡا مِمَّا فِی الۡاَرۡضِ حَلٰلًا طَیِّبًا ۫ۖ وَّ لَا تَتَّبِعُوۡا خُطُوٰتِ الشَّیۡطٰنِ ؕ اِنَّہٗ لَکُمۡ عَدُوٌّ مُّبِیۡنٌ ﴿۱۶۸﴾

168. اے لوگو! زمین کی چیزوں میں سے جو حلال اور پاکیزہ ہے کھاؤ، اور شیطان کے راستوں پر نہ چلو، بیشک وہ تمہارا کھلا دشمن ہےo

168. O mankind! Eat of that which is lawful and pure in the earth. And do not follow in the footsteps of Satan. Verily, he is your declared enemy.

168. Ya ayyuha alnnasu kuloo mimma fee alardi halalan tayyiban wala tattabiAAoo khutuwati alshshaytani innahu lakum AAaduwwun mubeenun

168. Å, menneskehet! Spis av det som er lovlig og rent på jorden. Og følg ikke i Satans fotspor, han er visselig deres åpenlyse fiende.

168. ऐ लोगो! ज़मीन की चीज़ों में से जो हलाल और पाकीज़ा है खाओ, और शैतान के रास्तों पर न चलो, बेशक वोह तुम्हारा खुला दुश्मन है।

১৬৮. হে মানবজাতি! পৃথিবীর বস্তুসমূহের মধ্য থেকে যা কিছু হালাল ও পবিত্র তা ভক্ষণ করো এবং শয়তানের পদাংক অনুসরণ করো না। নিশ্চয়ই সে তোমাদের প্রকাশ্য শত্রু।

Play Copy
Play Copy
وَ اِذَا قِیۡلَ لَہُمُ اتَّبِعُوۡا مَاۤ اَنۡزَلَ اللّٰہُ قَالُوۡا بَلۡ نَتَّبِعُ مَاۤ اَلۡفَیۡنَا عَلَیۡہِ اٰبَآءَنَا ؕ اَوَ لَوۡ کَانَ اٰبَآؤُہُمۡ لَا یَعۡقِلُوۡنَ شَیۡئًا وَّ لَا یَہۡتَدُوۡنَ ﴿۱۷۰﴾

170. اور جب ان (کافروں) سے کہا جاتا ہے کہ جو اللہ نے نازل فرمایا ہے اس کی پیروی کرو تو کہتے ہیں: (نہیں) بلکہ ہم تو اسی (روش) پر چلیں گے جس پر ہم نے اپنے باپ دادا کو پایا ہے، اگرچہ ان کے باپ دادا نہ کچھ عقل رکھتے ہوں اور نہ ہی ہدایت پر ہوںo

170. And when it is said to them (the disbelievers): ‘Follow that which Allah has sent down,’ they say: ‘(Nay) we shall rather follow the same (path) on which we found our ancestors,’ even though their ancestors had neither any sense nor any guidance.

170. Waitha qeela lahumu ittabiAAoo ma anzala Allahu qaloo bal nattabiAAu ma alfayna AAalayhi abaana awalaw kana abaohum la yaAAqiloona shayan wala yahtadoona

170. Og når det blir sagt til dem (de vantro): «Følg det som er sendt ned av Allah!», sier de: «(Nei!) Derimot, vi skal heller følge den (veien) som vi så våre forfedre på!», selv om forfedrene deres ikke hadde noen forståelse og ei heller rettledning.

170. और जब उन (काफिरों) से कहा जाता है कि जो अल्लाह ने नाज़िल फरमाया है उसकी पैरवी करो तो कहते हैं (नहीं) बल्कि हम तो उसी (रविश) पर चलेंगे जिस पर हमने अपने बाप दादा को पाया है, अगर्चे उनके बाप दादा न कुछ अ़क़्ल रखते हों और न ही हिदायत पर हों।

১৭০. আর যখন এদেরকে (এসব কাফেরদেরকে) বলা হয়, ‘আল্লাহ্ যা অবতীর্ণ করেছেন তা অনুসরণ করো’, তখন তারা বলে, ‘(না) বরং আমরা তো অনুসরণ করবো (সে পথের) যার উপর আমরা আমাদের পিতৃপুরুষদেরকে পেয়েছি’। যদিও তাদের পিতৃপুরুষগণ না কিছু বুঝতো আর না তারা হেদায়াতের উপর ছিল।

Play Copy
وَ مَثَلُ الَّذِیۡنَ کَفَرُوۡا کَمَثَلِ الَّذِیۡ یَنۡعِقُ بِمَا لَا یَسۡمَعُ اِلَّا دُعَآءً وَّ نِدَآءً ؕ صُمٌّۢ بُکۡمٌ عُمۡیٌ فَہُمۡ لَا یَعۡقِلُوۡنَ ﴿۱۷۱﴾

171. اور ان کافروں (کو ہدایت کی طرف بلانے) کی مثال ایسے شخص کی سی ہے جو کسی ایسے (جانور) کو پکارے جو سوائے پکار اور آواز کے کچھ نہیں سنتا، یہ لوگ بہرے، گونگے، اندھے ہیں سو انہیں کوئی سمجھ نہیںo

171. The example of inviting these disbelievers (to guidance) is like that of a person who calls out to such (an animal) as hears nothing except a shout or cry. Deaf, dumb and blind, they have no sense.

171. Wamathalu allatheena kafaroo kamathali allathee yanAAiqu bima la yasmaAAu illa duAAaan wanidaan summun bukmun AAumyun fahum la yaAAqiloona

171. Og eksemplet om å invitere disse vantro (til rettledningen) er liksom den som kaller på noe (et dyr) som hører intet unntatt et rop eller et skrik. Døve, stumme og blinde er de, de har ikke forstand.

171. और उन काफिरों (को हिदायत की तरफ बुलाने) की मिसाल ऐसे शख़्स की सी है जो किसी ऐसे (जानवर) को पुकारे जो सिवाए पुकार और आवाज़ के कुछ नहीं सुनता, ये लोग बहरे, गूंगे, अंधे हैं सो उन्हें कोई समझ नहीं।

১৭১. আর এসব কাফেরদেরকে (হেদায়াতের দিকে আহবানের) দৃষ্টান্ত যেমন কোনো ব্যক্তি এমনকিছুকে আহবান করে যা হাঁকডাক ব্যতীত আর কিছুই শুনে না, এরা বধির, বোবা, অন্ধ; সুতরাং তারা বুঝবে না।

Play Copy
یٰۤاَیُّہَا الَّذِیۡنَ اٰمَنُوۡا کُلُوۡا مِنۡ طَیِّبٰتِ مَا رَزَقۡنٰکُمۡ وَ اشۡکُرُوۡا لِلّٰہِ اِنۡ کُنۡتُمۡ اِیَّاہُ تَعۡبُدُوۡنَ ﴿۱۷۲﴾

172. اے ایمان والو! ان پاکیزہ چیزوں میں سے کھاؤ جو ہم نے تمہیں عطا کی ہیں اور اللہ کا شکر ادا کرو اگر تم صرف اسی کی بندگی بجا لاتے ہوo

172. O believers! Eat of those pure and clean things which We have provided for you, and give thanks to Allah if He is the One Whom you worship (and obey).

172. Ya ayyuha allatheena amanoo kuloo min tayyibati ma razaqnakum waoshkuroo lillahi in kuntum iyyahu taAAbudoona

172. Å, troende! Spis av de rene tingene som Vi har forsynt dere, og vis Allah takknemlighet hvis det er Han dere tilber (og adlyder).

172. ऐ ईमान वालों! उन पाकीजा़ चीज़ों में से खाओ जो हमने तुम्हें अ़ता की हैं और अल्लाह का शुक्र अदा करो अगर तुम सिर्फ उसीकी बंदगी बजा लाते हो।

১৭২. হে ঈমানদারগণ! আহার করো পবিত্র বস্তুসমূহ থেকে, যা আমরা তোমাদেরকে দিয়েছি এবং আল্লাহ্‌র নিকট কৃতজ্ঞতা প্রকাশ করো, যদি তোমরা কেবল তাঁরই ইবাদত করো।

Play Copy
اِنَّمَا حَرَّمَ عَلَیۡکُمُ الۡمَیۡتَۃَ وَ الدَّمَ وَ لَحۡمَ الۡخِنۡزِیۡرِ وَ مَاۤ اُہِلَّ بِہٖ لِغَیۡرِ اللّٰہِ ۚ فَمَنِ اضۡطُرَّ غَیۡرَ بَاغٍ وَّ لَا عَادٍ فَلَاۤ اِثۡمَ عَلَیۡہِ ؕ اِنَّ اللّٰہَ غَفُوۡرٌ رَّحِیۡمٌ ﴿۱۷۳﴾

173. اس نے تم پر صرف مُردار اور خون اور سؤر کا گوشت اور وہ جانور جس پر ذبح کے وقت غیر اللہ کا نام پکارا گیا ہو حرام کیا ہے، پھر جو شخص سخت مجبور ہو جائے نہ تو نافرمانی کرنے والا ہو اور نہ حد سے بڑھنے والا تو اس پر (زندگی بچانے کی حد تک کھا لینے میں) کوئی گناہ نہیں، بیشک اللہ نہایت بخشنے والا مہربان ہےo

173. He has made unlawful for you only the dead animals and blood and the flesh of swine and the animal over which, whilst sacrificing, the name of someone other than Allah has been invoked. But he who is forced by necessity and is neither disobedient nor transgressing will not incur any sin on himself (if he eats that much which is required to survive). Allah is, indeed, Most Forgiving, Ever-Merciful.

173. Innama harrama AAalaykumu almaytata waalddama walahma alkhinzeeri wama ohilla bihi lighayri Allahi famani idturra ghayra baghin wala AAadin fala ithma AAalayhi inna Allaha ghafoorun raheemun

173. Han har kun gjort ulovlig for dere det selvdøde dyret og blod og svinekjøtt og det dyret som man under slaktingen påkaller et annet navn enn Allahs over. Men den som er tvunget av nød og er verken ulydig eller grenseovertreder, for ham vil det ikke være noen synd (om han spiser til den grad at han berger livet sitt). Sannelig, Allah er mest tilgivende, evig nåderik.

173. उसने तुम पर सिर्फ मुर्दार और ख़ून और सुवर का गोश्त और वोह जानवर जिस पर ज़ब्ह के वक़्त गै़रुल्लाह का नाम पुकारा गया हो हराम किया है, फिर जो शख़्स सख़्त मजबूर हो जाए न तो ना फरमानी करने वाला हो और न हद से बढ़ने वाला तो उस पर (ज़िन्दगी बचाने की हद तक खा लेने में) कोई गुनाह नहीं, बेशक अल्लाह निहायत बख़्शने वाला मेहरबान है।

১৭৩. তিনি তোমাদের জন্যে হারাম করেছেন কেবল মৃত জন্তু, রক্ত, শুকরের মাংস এবং সেসব প্রাণী যা যবাই কালে আল্লাহ্ ব্যতীত অন্যের নাম নেয়া হয়েছে। কিন্তু যে খুবই নিরূপায়, নাফরমান কিংবা সীমা অতিক্রমকারী নয়, তবে তার জন্যে (জীবন রক্ষার সীমা পর্যন্ত খাওয়াতে) কোনো পাপ নেই। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ অতি ক্ষমাশীল, অসীম দয়ালু।

Play Copy
اِنَّ الَّذِیۡنَ یَکۡتُمُوۡنَ مَاۤ اَنۡزَلَ اللّٰہُ مِنَ الۡکِتٰبِ وَ یَشۡتَرُوۡنَ بِہٖ ثَمَنًا قَلِیۡلًا ۙ اُولٰٓئِکَ مَا یَاۡکُلُوۡنَ فِیۡ بُطُوۡنِہِمۡ اِلَّا النَّارَ وَ لَا یُکَلِّمُہُمُ اللّٰہُ یَوۡمَ الۡقِیٰمَۃِ وَ لَا یُزَکِّیۡہِمۡ ۚۖ وَ لَہُمۡ عَذَابٌ اَلِیۡمٌ ﴿۱۷۴﴾

174. بیشک جو لوگ کتابِ (تورات کی ان آیتوں) کو جو اللہ نے نازل فرمائی ہیں چھپاتے ہیں اور اس کے بدلے حقیر قیمت حاصل کرتے ہیں، وہ لوگ سوائے اپنے پیٹوں میں آگ بھرنے کے کچھ نہیں کھاتے اور اللہ قیامت کے روز ان سے کلام تک نہیں فرمائے گا اور نہ ہی ان کو پاک کرے گا، اور ان کے لئے درد ناک عذاب ہےo

174. Indeed, those who conceal (those verses of) the Book (Torah) which Allah has revealed, and take in exchange for that a small price, eat nothing but fill their bellies with Fire. And Allah will neither speak to them nor purify them on the Day of Resurrection. And for them is painful torment.

174. Inna allatheena yaktumoona ma anzala Allahu mina alkitabi wayashtaroona bihi thamanan qaleelan olaika ma yakuloona fee butoonihim illa alnnara wala yukallimuhumu Allahu yawma alqiyamati wala yuzakkeehim walahum AAathabun aleemun

174. Sannelig, de som skjuler det (de versene av toraen) som Allah har åpenbart, og i bytte for dem tar en ussel pris, disse spiser ingenting, de fyller kun sine mager med ild. Og Allah vil ikke engang tale til dem og ei heller rense dem på oppstandelsens dag, og for dem er en smertelig pine i vente.

174. बेशक जो लोग किताब (तौरात की उन आयतों) को जो अल्लाह ने नाज़िल फरमाई हैं छुपाते हैं और उसके बदले हक़्क़ीर क़ीमत हासिल करते हैं, वोह लोग सिवाए अपने पेटों में आग भरने के कुछ नहीं खाते और अल्लाह क़ियामत के रोज़ उनसे कलाम तक नहीं फरमाएगा और न ही उनको पाक करेगा, और उनके लिए दर्दनाक अ़ज़ाब है।

১৭৪. নিশ্চয়ই যারা (তাওরাতের আয়াতসমূহ) গোপন করে যা আল্লাহ্ কিতাবে অবতীর্ণ করেছেন এবং এর পরিবর্তে স্বল্প মূল্য গ্রহণ করে, তারা তাদের পেটে আগুন ব্যতীত আর কিছুই পুরে না। আর আল্লাহ্ কিয়ামতের দিন না তাদের সাথে কথা বলবেন, আর না তাদেরকে পবিত্র করবেন, বস্তুত তাদের জন্যে রয়েছে যন্ত্রণাদায়ক শাস্তি।

Play Copy
اُولٰٓئِکَ الَّذِیۡنَ اشۡتَرَوُا الضَّلٰلَۃَ بِالۡہُدٰی وَ الۡعَذَابَ بِالۡمَغۡفِرَۃِ ۚ فَمَاۤ اَصۡبَرَہُمۡ عَلَی النَّارِ ﴿۱۷۵﴾

175. یہی وہ لوگ ہیں جنہوں نے ہدایت کے بدلے گمراہی خریدی اور مغفرت کے بدلے عذاب، کس چیز نے انہیں (دوزخ کی) آگ پر صبر کرنے والا بنا دیا ہےo

175. It is they who have purchased error for guidance and torment for forgiveness. What has made them steadfast to bear the Fire (of Hell)?

175. Olaika allatheena ishtarawoo alddalalata bialhuda waalAAathaba bialmaghfirati fama asbarahum AAala alnnari

175. Disse er de som har kjøpt villfarelsen istedenfor rettledningen og pinen istedenfor tilgivelsen. Hva har gjort dem så utholdende i tålmod for ilden (helvetes ild)?

175. येही वोह लोग हैं जिन्होंने हिदायत के बदले गुमराही ख़रीदी और मग़्फिरत के बदले अ़ज़ाब, किस चीज़ नें उन्हें (दोज़ख़ की) आग पर सब्र करने वाला बना दिया है।

১৭৫. এরাই সেসব লোক যারা হেদায়াতের পরিবর্তে গোমরাহী ক্রয় করেছে এবং ক্ষমার পরিবর্তে শাস্তি। কোন্ বস্তু তাদেরকে (জাহান্নামের) আগুনের উপর ধৈর্য ধারণকারী বানিয়েছে?

Play Copy
ذٰلِکَ بِاَنَّ اللّٰہَ نَزَّلَ الۡکِتٰبَ بِالۡحَقِّ ؕ وَ اِنَّ الَّذِیۡنَ اخۡتَلَفُوۡا فِی الۡکِتٰبِ لَفِیۡ شِقَاقٍۭ بَعِیۡدٍ ﴿۱۷۶﴾٪

176. یہ اس وجہ سے ہے کہ اللہ نے کتاب حق کے ساتھ نازل فرمائی، اور بیشک جنہوں نے کتاب میں اختلاف ڈالا وہ مخالفت میں (حق سے) بہت دور (جا پڑے) ہیںo

176. This is so because Allah has revealed the Book with the truth. And indeed those who fabricate contradictions (and antinomies) in the Book are far (gone from the truth) in rivalry.

176. Thalika bianna Allaha nazzala alkitaba bialhaqqi wainna allatheena ikhtalafoo fee alkitabi lafee shiqaqin baAAeedin

176. Dette er fordi Allah har sendt ned skriften med sannheten. Og sannelig, de som skaper splid i skriften, de har kommet langt på vei som motstandere (av sannheten).

176. ये इस वजह से है कि अल्लाह ने किताब हक़्क़ के साथ नाज़िल फरमाई, और बेशक जिन्होंने किताब में इख़्तिलाफ डाला वोह मुख़ालिफत में (हक़्क़ से) बहुत दूर (जा पड़े) हैं।

১৭৬. এটি এ কারণে যে, আল্লাহ্ সত্যসহ কিতাব অবতীর্ণ করেছেন। আর নিশ্চয়ই যারা কিতাব সম্পর্কে মতবিরোধ করেছে তারা শত্রুতায় (সত্য থেকে) অনেক দূরে (পড়ে) আছে।

Play Copy
لَیۡسَ الۡبِرَّ اَنۡ تُوَلُّوۡا وُجُوۡہَکُمۡ قِبَلَ الۡمَشۡرِقِ وَ الۡمَغۡرِبِ وَ لٰکِنَّ الۡبِرَّ مَنۡ اٰمَنَ بِاللّٰہِ وَ الۡیَوۡمِ الۡاٰخِرِ وَ الۡمَلٰٓئِکَۃِ وَ الۡکِتٰبِ وَ النَّبِیّٖنَ ۚ وَ اٰتَی الۡمَالَ عَلٰی حُبِّہٖ ذَوِی الۡقُرۡبٰی وَ الۡیَتٰمٰی وَ الۡمَسٰکِیۡنَ وَ ابۡنَ السَّبِیۡلِ ۙ وَ السَّآئِلِیۡنَ وَ فِی الرِّقَابِ ۚ وَ اَقَامَ الصَّلٰوۃَ وَ اٰتَی الزَّکٰوۃَ ۚ وَ الۡمُوۡفُوۡنَ بِعَہۡدِہِمۡ اِذَا عٰہَدُوۡا ۚ وَ الصّٰبِرِیۡنَ فِی الۡبَاۡسَآءِ وَ الضَّرَّآءِ وَ حِیۡنَ الۡبَاۡسِ ؕ اُولٰٓئِکَ الَّذِیۡنَ صَدَقُوۡا ؕ وَ اُولٰٓئِکَ ہُمُ الۡمُتَّقُوۡنَ ﴿۱۷۷﴾

177. نیکی صرف یہی نہیں کہ تم اپنے منہ مشرق اور مغرب کی طرف پھیر لو بلکہ اصل نیکی تو یہ ہے کہ کوئی شخص اللہ پر اور قیامت کے دن پر اور فرشتوں پر اور (اللہ کی) کتاب پر اور پیغمبروں پر ایمان لائے، اور اللہ کی محبت میں (اپنا) مال قرابت داروں پر اور یتیموں پر اور محتاجوں پر اور مسافروں پر اور مانگنے والوں پر اور (غلاموں کی) گردنوں (کو آزاد کرانے) میں خرچ کرے، اور نماز قائم کرے اور زکوٰۃ دے اور جب کوئی وعدہ کریں تو اپنا وعدہ پورا کرنے والے ہوں، اور سختی (تنگدستی) میں اور مصیبت (بیماری) میں اور جنگ کی شدّت (جہاد) کے وقت صبر کرنے والے ہوں، یہی لوگ سچے ہیں اور یہی پرہیزگار ہیںo

177. Righteousness is not merely that you turn your faces to the east or the west. But true righteousness is that a person believes in Allah, the Last Day, the angels, the Book (revealed by Allah) and the Messengers. Driven by love for Allah, he spends (his) wealth on the kindred, the orphans, the needy, the wayfarers and those who ask and in (liberating slaves’) necks, and establishes Prayer and pays Zakat (the Alms-due). And when they make a promise, they fulfil it and are steadfast in hardship (i.e., poverty) and suffering (i.e., ailment) and at the time of fierce fighting (i.e., jihad). It is these who are truthful and it is these who are righteous.

177. Laysa albirra an tuwalloo wujoohakum qibala almashriqi waalmaghribi walakinna albirra man amana biAllahi waalyawmi alakhiri waalmalaikati waalkitabi waalnnabiyyeena waata almala AAala hubbihi thawee alqurba waalyatama waalmasakeena waibna alssabeeli waalssaileena wafee alrriqabi waaqama alssalata waata alzzakata waalmoofoona biAAahdihim itha AAahadoo waalssabireena fee albasai waalddarrai waheena albasi olaika allatheena sadaqoo waolaika humu almuttaqoona

177. Fromhet er ikke bare å vende ansiktet mot øst eller vest! Derimot er sann fromhet at en person antar troen på Allah, den ytterste dagen, englene, skriften (åpenbart av Allah) og profetene og av Allahs kjærlighet bruker rikdommen (sin) på sine nærstående, de foreldreløse, de trengende, veifarende, tiggerne og for (å befri slavers) hals og forretter tidebønnen og gir det pålagte bidraget og holder et løfte når han inngår et, og viser tålmod under hardhet (fattigdom) og i vansker (sykdom) og under kampens (jihāds) voldsomhet. Disse er de som er de sanne, og disse er de gudfryktige.

177. नेकी सिर्फ येही नहीं कि तुम अपने मुंह मश्रिक़ और मग़्रिब की तरफ फेर लो बल्कि अस्ल नेकी तो ये है कि कोई शख़्स अल्लाह पर और क़ियामत के दिन पर और फरिश्तों पर और (अल्लाह की) किताब पर और पैग़म्बरों पर ईमान लाए, और अल्लाह की महब्बत में (अपना) माल क़राबतदारों पर और यतीमों पर और मोहताजों पर और मुसाफिरों पर और मांगने वालों पर और (ग़ुलामों की) गर्दनों (को आज़ाद कराने) में ख़र्च करे, और नमाज़ क़ाइम करे और ज़कात दे और जब कोई वादा करें तो अपना वादा पूरा करने वाले हों, और सख़्ती (तंगदस्ती) में और मुसीबत (बीमारी) में और जंग की शिद्दत (जिहाद) के वक़्त सब्र करने वाले हों, येही लोग सच्चे हैं और येही परहेज़गार हैं।

১৭৭. পূণ্য কেবল এটিই নয় যে, তোমরা নিজেদের মুখ পূর্ব ও পশ্চিমে ফেরাও, বরং প্রকৃত পূণ্য তো এ যে, যে কেউ বিশ্বাস স্থাপন করে আল্লাহ্তে, কিয়ামত দিবসে, ফেরেশতাগণে, (আল্লাহ্‌র) কিতাবে এবং নবীগণে এবং আল্লাহ্‌র ভালবাসায় (নিজের) সম্পদ ব্যয় করে নিকটাত্মীয়ের জন্যে, এতিমদের জন্যে, অভাবগ্রস্তের জন্যে, মুসাফিরের জন্যে, যাচ্ঞাকারীর জন্যে এবং (কৃতদাস) মুক্তির জন্যে; আর নামায কায়েম করে, যাকাত দেয় এবং যখন কোনো অঙ্গীকার করে তখন স্বীয় অঙ্গীকার পূর্ণ করে, আর দুর্ভোগে (দারিদ্র্যে), (অসুস্থতার) কষ্টে এবং (জিহাদে) যুদ্ধের প্রচণ্ডতায় ধৈর্যধারণ করে; এসব লোকেরাই সত্যাশ্রয়ী এবং এরাই পরহেযগার।

Play Copy
یٰۤاَیُّہَا الَّذِیۡنَ اٰمَنُوۡا کُتِبَ عَلَیۡکُمُ الۡقِصَاصُ فِی الۡقَتۡلٰی ؕ اَلۡحُرُّ بِالۡحُرِّ وَ الۡعَبۡدُ بِالۡعَبۡدِ وَ الۡاُنۡثٰی بِالۡاُنۡثٰی ؕ فَمَنۡ عُفِیَ لَہٗ مِنۡ اَخِیۡہِ شَیۡءٌ فَاتِّبَاعٌۢ بِالۡمَعۡرُوۡفِ وَ اَدَآءٌ اِلَیۡہِ بِاِحۡسَانٍ ؕ ذٰلِکَ تَخۡفِیۡفٌ مِّنۡ رَّبِّکُمۡ وَ رَحۡمَۃٌ ؕ فَمَنِ اعۡتَدٰی بَعۡدَ ذٰلِکَ فَلَہٗ عَذَابٌ اَلِیۡمٌ ﴿۱۷۸﴾

178. اے ایمان والو! تم پر ان کے خون کا بدلہ (قصاص) فرض کیا گیا ہے جو ناحق قتل کئے جائیں، آزاد کے بدلے آزاد اور غلام کے بدلے غلام اور عورت کے بدلے عورت، پھر اگر اس کو (یعنی قاتل کو) اس کے بھائی (یعنی مقتول کے وارث) کی طرف سے کچھ (یعنی قصاص) معاف کر دیا جائے تو چاہئے کہ بھلے دستور کے موافق پیروی کی جائے اور (خون بہا کو) اچھے طریقے سے اس (مقتول کے وارث) تک پہنچا دیا جائے، یہ تمہارے رب کی طرف سے رعایت اور مہربانی ہے، پس جو کوئی اس کے بعد زیادتی کرے تو اس کے لئے دردناک عذاب ہےo

178. O believers! Retribution (the law of equality in punishment) is prescribed for you in the case of those who are unjustly slain: a free man for a free man, a slave for a slave and a woman for a woman. Then, if he (the murderer) is granted some remission (in retribution) by his brother (the victim’s heir), that should be executed fairly according to the law, and (retribution) should be paid (to the heirs of the slain) in a graceful manner. This is a concession and kindness from your Lord. So, anyone who transgresses after that, there is painful torment for him.

178. Ya ayyuha allatheena amanoo kutiba AAalaykumu alqisasu fee alqatla alhurru bialhurri waalAAabdu bialAAabdi waalontha bialontha faman AAufiya lahu min akheehi shayon faittibaAAun bialmaAAroofi waadaon ilayhi biihsanin thalika takhfeefun min rabbikum warahmatun famani iAAtada baAAda thalika falahu AAathabun aleemun

178. Å, troende! Gjengjeld (loven om likestilling i straff) er foreskrevet dere om dem som blir drept på urett vis: En fri mann for en fri mann, en slave for en slave og en kvinne for en kvinne. Men hvis han (morderen) blir tilgitt noe (gjengjeld) av sin bror (den dreptes arvtaker), så bør det bli fulgt opp på rett vis ifølge loven, og det bør bli betalt (blodpenger til den dreptes arvtakere) på en ærbar måte. Dette er en lettelse og godhet fra Herren deres. Så hvem som enn overgår grensen etter dette, for ham er en smertelig pine i vente.

178. ऐ ईमान वालो! तुम पर उनके ख़ून का बदला (क़िसास) फर्ज़ किया गया है जो ना हक़्क़ क़ त्ल किए जाएं, आज़ाद के बदले आज़ाद और ग़ुलाम के बदले ग़ुलाम और औरत के बदले औरत, फिर अगर उसको (यानी क़ातिल को) उसके भाई (यानी मक़्तूल के वारिस) की तरफ से कुछ (यानी क़िसास) मुआफ कर दिया जाए तो चाहिये कि भले दस्तूर के मुवाफिक़ पैरवी की जाए और (ख़ून बहा को) अच्छे तरीक़े से उस (मक़्तूल के वारिस) तक पहुंचा दिया जाए, ये तुम्हारे रब की तरफ से रिआयत और मेहरबानी है, पस जो कोई इसके बाद ज़ियादती करे तो उसके लिए दर्दनाक अ़ज़ाब है।

১৭৮. হে ঈমানদারগণ! তোমাদের জন্যে ক্বিসাস (শাস্তির ক্ষেত্রে সমতার বিধান) বিধিবদ্ধ করা হয়েছে সেসব লোকদের রক্তের বিনিময় যাদেরকে অন্যায়ভাবে হত্যা করা হয়; স্বাধীন ব্যক্তির পরিবর্তে স্বাধীন ব্যক্তি, কৃতদাসের পরিবর্তে কৃতদাস এবং নারীর পরিবর্তে নারী। অতঃপর যদি তাকে (অর্থাৎ হত্যাকারীকে) তার (নিহতের উত্তরাধিকারী) ভাইয়ের পক্ষ থেকে কিছুটা (রক্তমূল্যের বিনিময়ে) ক্ষমা করা হয়, তবে সমীচিন হলো উত্তম বিধান অনুসরণ করা এবং (রক্তমূল্য) উত্তম পন্থায় তার (অর্থাৎ নিহতের উত্তরাধিকারের) নিকট পৌঁছে দেয়া। এটি তোমাদের প্রতিপালকের পক্ষ থেকে লাঘব ও অনুগ্রহ। অতঃপর যে এরপরও বাড়াবাড়ি করে, তার জন্যে রয়েছে যন্ত্রণাদায়ক শাস্তি।

Play Copy
وَ لَکُمۡ فِی الۡقِصَاصِ حَیٰوۃٌ یّٰۤاُولِی الۡاَلۡبَابِ لَعَلَّکُمۡ تَتَّقُوۡنَ ﴿۱۷۹﴾

179. اور تمہارے لئے قصاص (یعنی خون کا بدلہ لینے) میں ہی زندگی (کی ضمانت) ہے اے عقلمند لوگو! تاکہ تم (خوں ریزی اور بربادی سے) بچوo

179. And there is a (guarantee of) life for you in retribution (i.e., vengeance of murder), O wise people, so that you may guard (against bloodshed and destruction).

179. Walakum fee alqisasi hayatun ya olee alalbabi laAAallakum tattaqoona

179. Og det er (garanti av) liv for dere i gjengjeldsloven (gjengjeldsstraff for drap), å, visdomsrike folk, slik at dere må vokte dere (for blodsutgytelse og forderv).

179. और तुम्हारे लिए क़िसास (यानी ख़ून का बदला लेने) में ही ज़िन्दगी (की ज़मानत) हैं। ऐ अक़्लमन्द लोगो! ताकि तुम (खूंरेज़ी और बर्बादी से) बचो।

১৭৯. আর তোমাদের জন্যে ক্বিসাসেই (অর্থাৎ হত্যার বিনিময় গ্রহণ করায়) রয়েছে জীবন (নামক নিরাপত্তা), হে বুদ্ধিমানেরা! যাতে তোমরা (রক্তপাত ও ধ্বংসযজ্ঞ থেকে) বেঁচে থাকো।

Play Copy
کُتِبَ عَلَیۡکُمۡ اِذَا حَضَرَ اَحَدَکُمُ الۡمَوۡتُ اِنۡ تَرَکَ خَیۡرَۨا ۚۖ الۡوَصِیَّۃُ لِلۡوَالِدَیۡنِ وَ الۡاَقۡرَبِیۡنَ بِالۡمَعۡرُوۡفِ ۚ حَقًّا عَلَی الۡمُتَّقِیۡنَ ﴿۱۸۰﴾ؕ

180. تم پر فرض کیا جاتاہے کہ جب تم میں سے کسی کی موت قریب آپہنچے اگر اس نے کچھ مال چھوڑا ہو، تو (اپنے) والدین اور قریبی رشتہ داروں کے حق میں بھلے طریقے سے وصیت کرے، یہ پرہیزگاروں پر لازم ہےo

180. It is prescribed for you that when death approaches someone of you, and he leaves some property behind, then he is to make a will for (his) parents and kindred in a reasonable manner. This is imperative for the true believers.

180. Kutiba AAalaykum itha hadara ahadakumu almawtu in taraka khayran alwasiyyatu lilwalidayni waalaqrabeena bialmaAAroofi haqqan AAala almuttaqeena

180. Det er dere foreskrevet at når døden kommer nær noen av dere, og han vil etterlate noe eiendom etter seg, så bør han testamentere på en rimelig måte for foreldrene (sine) og nærstående slektninger. Dette er pålagt de gudfryktige.

180. तुम पर फर्ज़ किया जाता है कि जब तुममें से किसी की मौत क़रीब आ पहुंचे अगर उसने कुछ माल छोड़ा हो, तो (अपने) वालिदैन और क़रीबी रिश्तेदारों के हक़्क़ में भले तरीक़े से वसिय्यत करे, ये परहेज़गारों पर लाज़िम है।

১৮০. তোমাদের জন্যে বিধিবদ্ধ করা হচ্ছে যে, যখন তোমাদের কারো মৃত্যুকাল উপস্থিত হয়, যদি সে কিছু ধন-সম্পদ রেখে যায়, তবে (তার) পিতামাতা এবং নিকটাত্মীয়ের জন্যে যেন উত্তম পন্থায় ওসিয়্যত করে যায়। পরহেযগারদের জন্যে এ নির্দেশ কর্তব্য।

Play Copy
فَمَنۡۢ بَدَّلَہٗ بَعۡدَ مَا سَمِعَہٗ فَاِنَّمَاۤ اِثۡمُہٗ عَلَی الَّذِیۡنَ یُبَدِّلُوۡنَہٗ ؕ اِنَّ اللّٰہَ سَمِیۡعٌ عَلِیۡمٌ ﴿۱۸۱﴾ؕ

181. پھر جس شخص نے اس (وصیّت) کو سننے کے بعد اسے بدل دیا تو اس کا گناہ انہی بدلنے والوں پر ہے، بیشک اللہ بڑا سننے والا خوب جاننے والا ہےo

181. Then he who alters this (will) after hearing it, its sin will be on those who alter it. Allah is indeed All-Hearing, All-Knowing.

181. Faman baddalahu baAAdama samiAAahu fainnama ithmuhu AAala allatheena yubaddiloonahu inna Allaha sameeAAun AAaleemun

181. Og den som endrer det (testamentet) etter å ha hørt det, vil få endringens synd over seg som endrer det. Sannelig, Allah er allhørende, allvitende.

181. फिर जिस शख़्स ने इस (वसिय्यत) को सुनने के बाद उसे बदल दिया तो उसका गुनाह उन्ही बदलने वालों पर है, बेशक अल्लाह बड़ा सुनने वाला ख़ूब जानने वाला है।

১৮১. অতঃপর যে ব্যক্তি এ (ওসিয়্যত) শ্রবণ করার পর তা পরিবর্তন সাধন করে, তবে এর পাপ তাদের উপর যারা পরিবর্তন সাধন করে। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ সর্বশ্রোতা, সর্বজ্ঞ।

Play Copy
فَمَنۡ خَافَ مِنۡ مُّوۡصٍ جَنَفًا اَوۡ اِثۡمًا فَاَصۡلَحَ بَیۡنَہُمۡ فَلَاۤ اِثۡمَ عَلَیۡہِ ؕ اِنَّ اللّٰہَ غَفُوۡرٌ رَّحِیۡمٌ ﴿۱۸۲﴾٪

182. پس اگر کسی شخص کو وصیّت کرنے والے سے (کسی کی) طرف داری یا (کسی کے حق میں) زیادتی کا اندیشہ ہو پھر وہ ان کے درمیان صلح کرادے تو اس پر کوئی گناہ نہیں، بیشک اللہ نہایت بخشنے والا مہربان ہےo

182. So, if a person fears any partiality by a testator (for someone) or injustice (towards some other), and then brings about reconciliation amongst them, it shall be no sin on him. Verily, Allah is Most Forgiving, Ever-Merciful.

182. Faman khafa min moosin janafan aw ithman faaslaha baynahum fala ithma AAalayhi inna Allaha ghafoorun raheemun

182. Men hvis en person frykter noe partiskhet (til noens fordel) eller urettferdighet (mot noens rett) av en testator, så ordner han forsoning mellom dem, så vil det ikke være noen synd for ham. Visselig, Allah er mest tilgivende, evig nåderik.

182. पस अगर किसी शख़्स को वसिय्यत करने वाले से (किसी की) तरफदारी या (किसी के हक़्क़ में) ज़ियादती का अन्देशा हो फिर वोह उनके दर्मियान सुलह करा दे तो उस पर कोई गुनाह नहीं, बेशक अल्लाह निहायत बख़्शने वाला मेहरबान है।

১৮২. অতঃপর যদি কেউ ওসিয়্যতকারীর পক্ষ থেকে (কারো প্রতি) পক্ষপাতিত্ব অথবা (কারো অধিকারের ব্যাপারে) অবিচারের আশঙ্কা করে, অতঃপর সে তাদের মাঝে মীমাংসা করে দেয়; তবে তার উপর কোনো অপরাধ নেই। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ মহাক্ষমাশীল, অসীম দয়ালু।

Play Copy
یٰۤاَیُّہَا الَّذِیۡنَ اٰمَنُوۡا کُتِبَ عَلَیۡکُمُ الصِّیَامُ کَمَا کُتِبَ عَلَی الَّذِیۡنَ مِنۡ قَبۡلِکُمۡ لَعَلَّکُمۡ تَتَّقُوۡنَ ﴿۱۸۳﴾ۙ

183. اے ایمان والو! تم پر اسی طرح روزے فرض کئے گئے ہیں جیسے تم سے پہلے لوگوں پر فرض کئے گئے تھے تاکہ تم پرہیزگار بن جاؤo

183. O believers! Fasting is prescribed for you as it was prescribed for the people before you so that you may become pious.

183. Ya ayyuha allatheena amanoo kutiba AAalaykumu alssiyamu kama kutiba AAala allatheena min qablikum laAAallakum tattaqoona

183. Å, troende! Fastene er foreskrevet dere slik som de var foreskrevet dem før dere, slik at dere må bli gudfryktige.

183. ऐ ईमान वालो! तुम पर इसी तरह रोज़े फर्ज़ किये गए हैं जैसे तुमसे पहले लोगों पर फर्ज़ किये गए थे ताकि तुम परहेज़गार बन जाओ।

১৮৩. হে ঈমানদারগণ! তোমাদের উপর রোযা ফরয করা হয়েছে যেমন ফরয করা হয়েছিল তোমাদের পূর্ববর্তীদের উপর, যাতে তোমরা পরহেযগারিতা অর্জন করতে পারো।

Play Copy
اَیَّامًا مَّعۡدُوۡدٰتٍ ؕ فَمَنۡ کَانَ مِنۡکُمۡ مَّرِیۡضًا اَوۡ عَلٰی سَفَرٍ فَعِدَّۃٌ مِّنۡ اَیَّامٍ اُخَرَ ؕ وَ عَلَی الَّذِیۡنَ یُطِیۡقُوۡنَہٗ فِدۡیَۃٌ طَعَامُ مِسۡکِیۡنٍ ؕ فَمَنۡ تَطَوَّعَ خَیۡرًا فَہُوَ خَیۡرٌ لَّہٗ ؕ وَ اَنۡ تَصُوۡمُوۡا خَیۡرٌ لَّکُمۡ اِنۡ کُنۡتُمۡ تَعۡلَمُوۡنَ ﴿۱۸۴﴾

184. (یہ) گنتی کے چند دن (ہیں)، پس اگر تم میں سے کوئی بیمار ہو یا سفر پر ہو تو دوسرے دنوں (کے روزوں) سے گنتی پوری کر لے، اور جنہیں اس کی طاقت نہ ہو ان کے ذمے ایک مسکین کے کھانے کا بدلہ ہے، پھر جو کوئی اپنی خوشی سے (زیادہ) نیکی کرے تو وہ اس کے لئے بہتر ہے، اور تمہارا روزہ رکھ لینا تمہارے لئے بہتر ہے اگر تمہیں سمجھ ہوo

184. (These are) a fixed number of days. So, whoever amongst you is ill or on a journey, then he shall complete fasting for the fixed number by (fasting on) other days. But those who are not able to fast, it is obligatory on them to provide food for a needy person in lieu of that. But whoever does (greater) good seeking pleasure, that is better for him. And your fasting is better for you if you understand.

184. Ayyaman maAAdoodatin faman kana minkum mareedan aw AAala safarin faAAiddatun min ayyamin okhara waAAala allatheena yuteeqoonahu fidyatun taAAamu miskeenin faman tatawwaAAa khayran fahuwa khayrun lahu waan tasoomoo khayrun lakum in kuntum taAAlamoona

184. (De er) et fastsatt antall dager. Så hvem enn av dere som er syke eller på reise, han må fullføre det fastsatte antallet med (å faste) noen andre dager. Men de som ikke makter å faste, for dem er det pålagt å bespise en trengende person som gjengjeld for det. Men den som gjør noe (enda) bedre av sin egen glede, for ham er det bedre. Og å faste er bedre for dere hvis dere begriper.

184. (ये) गिन्ती के चन्द दिन (हैं) पस अगर तुममें कोई बीमार हो या सफर पर हो तो दूसरे दिनों (के रोज़ों) से गिन्ती पूरी कर ले, और जिन्हें इसकी ताक़त न हो उनके ज़िम्मे एक मिस्कीन के खाने का बदला है, फिर जो कोई अपनी खु़शी से (ज़ियादा) नेकी करे तो वोह उसके लिए बेहतर है, और तुम्हारा रोज़ा रख लेना तुम्हारे लिए बेहतर है, अगर तुम्हें समझ हो।

১৮৪. (এগুলো হচ্ছে) গণনার কয়েক দিন। অতঃপর যদি তোমাদের মধ্যে কেউ অসুস্থ হয় অথবা ভ্রমণে থাকে, তবে সে যেন অন্যান্য দিনে (রোযা) গণনা পূর্ণ করে। আর যাদের এর সামর্থ নেই, তাদের দায়িত্ব হলো এর বিনিময়ে একজন মিসকীনকে খাওয়ানো। অতঃপর যে কেউ স্বতঃস্ফুর্তভাবে (অতিরিক্ত) পূণ্য সম্পাদন করে, তবে সেটি তার জন্যে অধিক কল্যাণকর। আর তোমাদের রোযাই তোমাদের জন্যে কল্যাণকর, যদি তোমরা উপলব্ধি করো।

Play Copy
شَہۡرُ رَمَضَانَ الَّذِیۡۤ اُنۡزِلَ فِیۡہِ الۡقُرۡاٰنُ ہُدًی لِّلنَّاسِ وَ بَیِّنٰتٍ مِّنَ الۡہُدٰی وَ الۡفُرۡقَانِ ۚ فَمَنۡ شَہِدَ مِنۡکُمُ الشَّہۡرَ فَلۡیَصُمۡہُ ؕ وَ مَنۡ کَانَ مَرِیۡضًا اَوۡ عَلٰی سَفَرٍ فَعِدَّۃٌ مِّنۡ اَیَّامٍ اُخَرَ ؕ یُرِیۡدُ اللّٰہُ بِکُمُ الۡیُسۡرَ وَ لَا یُرِیۡدُ بِکُمُ الۡعُسۡرَ ۫ وَ لِتُکۡمِلُوا الۡعِدَّۃَ وَ لِتُکَبِّرُوا اللّٰہَ عَلٰی مَا ہَدٰىکُمۡ وَ لَعَلَّکُمۡ تَشۡکُرُوۡنَ ﴿۱۸۵﴾

185. رمضان کا مہینہ (وہ ہے) جس میں قرآن اتارا گیا ہے جو لوگوں کے لئے ہدایت ہے اور (جس میں) رہنمائی کرنے والی اور (حق و باطل میں) امتیاز کرنے والی واضح نشانیاں ہیں، پس تم میں سے جو کوئی اس مہینہ کو پا لے تو وہ اس کے روزے ضرور رکھے اور جو کوئی بیمار ہو یا سفر پر ہو تو دوسرے دنوں (کے روزوں) سے گنتی پوری کرے، اللہ تمہارے حق میں آسانی چاہتا ہے اور تمہارے لئے دشواری نہیں چاہتا، اور اس لئے کہ تم گنتی پوری کر سکو اور اس لئے کہ اس نے تمہیں جو ہدایت فرمائی ہے اس پر اس کی بڑائی بیان کرو اور اس لئے کہ تم شکر گزار بن جاؤo

185. The month of Ramadan (is the month) in which the Qur’an has been sent down as guidance for mankind containing clear signs which lead (to the straight road) and distinguishing (the truth from falsehood). Therefore, he who witnesses this month must fast it, and he who is ill or on a journey should complete the count by (fasting on equal number of) other days. Allah desires ease for you and does not desire hardship for you so that you complete the prescribed number of fasting days, and that you glorify Him for the guidance which He has blessed you with, and that you may become grateful.

185. Shahru ramadana allathee onzila feehi alquranu hudan lilnnasi wabayyinatin mina alhuda waalfurqani faman shahida minkumu alshshahra falyasumhu waman kana mareedan aw AAala safarin faAAiddatun min ayyamin okhara yureedu Allahu bikumu alyusra wala yureedu bikumu alAAusra walitukmiloo alAAiddata walitukabbiroo Allaha AAala ma hadakum walaAAallakum tashkuroona

185. Måneden ramadan er den da Koranen ble sendt ned, som er rettledning for menneskeheten, den inneholder klare tegn som leder (til den rette veien), og som skiller (mellom sannheten og falskheten). Derfor må den av dere som opplever denne måneden, faste i den, men den som er syk eller på reise, må fullføre antallet (ved å faste et likt antall) andre dager. Allah ønsker letthet for dere og ønsker ikke hardhet for dere, og det for at dere skal klare å fullføre det fastsatte antallet, og for at dere skal opphøye Ham for den rettledningen Han har velsignet dere med, og slik at dere må bli takknemlige.

185. रमज़ान का महीना (वोह है) जिसमें क़ुरआन उतारा गया है जो लोगों के लिए हिदायत है और (जिसमें) रहनुुमाई करने वाली और (हक़्क़़ो बातिल में) इम्तियाज़ करने वाली वाज़ेह निशानियां हैं, पस तुममें से जो कोई इस महीने को पा ले तो वोह इसके रोज़े ज़रूर रख्खे और जो कोई बीमार हो या सफर पर हो तो दूसरे दिनों (के रोज़ों) से गिन्ती पूरी करे, अल्लाह तुम्हारे हक़्क़ में आसानी चाहता है और तुम्हारे लिए दुश्वारी नहीं चाहता, और इसलिए कि तुम गिन्ती पूरी कर सको और इसलिए कि उसने तुम्हें जो हिदायत फरमाई है उस पर उसकी बड़ाई बयान करो और इसलिए कि तुम शुक्र गुज़ार बन जाओ।

১৮৫. রমজান মাস (সে মাস) যাতে অবতীর্ণ হয়েছে কুরআন, যা মানুষের জন্যে হেদায়াত এবং (যাতে রয়েছে) পথপ্রদর্শনকারী এবং (সত্য-মিথ্যার) পার্থক্যকারী সকল সুস্পষ্ট নিদের্শনা। অতঃপর তোমাদের মধ্যে যে ব্যক্তি এ মাস পাবে সে যেন অবশ্যই এ মাসে রোযা রাখে। আর যে ব্যক্তি অসুস্থ বা ভ্রমণে থাকে সে যেন অন্যান্য দিনে (রোযার) গণনা পূর্ণ করে। আল্লাহ্ তোমাদের ব্যাপারে স্বাচ্ছন্দ চান এবং তিনি তোমাদের ব্যাপারে দুর্ভোগ চান না। আর তা এ জন্যে যে, যাতে তোমরা গণনা পূর্ণ করতে পারো; আর এ জন্যে যে, তিনি তোমাদেরকে যে হেদায়াত দান করেছেন যাতে এর মহত্ব বর্ণনা করো; আর এ জন্যে যে, যাতে তোমরা কৃতজ্ঞ হও।

Play Copy
وَ اِذَا سَاَلَکَ عِبَادِیۡ عَنِّیۡ فَاِنِّیۡ قَرِیۡبٌ ؕ اُجِیۡبُ دَعۡوَۃَ الدَّاعِ اِذَا دَعَانِ ۙ فَلۡیَسۡتَجِیۡبُوۡا لِیۡ وَ لۡیُؤۡمِنُوۡا بِیۡ لَعَلَّہُمۡ یَرۡشُدُوۡنَ ﴿۱۸۶﴾

186. اور (اے حبیب!) جب میرے بندے آپ سے میری نسبت سوال کریں تو (بتا دیا کریں کہ) میں نزدیک ہوں، میں پکارنے والے کی پکار کا جواب دیتا ہوں جب بھی وہ مجھے پکارتا ہے، پس انہیں چاہئے کہ میری فرمانبرداری اختیار کریں اور مجھ پر پختہ یقین رکھیں تاکہ وہ راہِ (مراد) پاجائیںo

186. And, (O Beloved,) when My servants ask you about Me, (tell them:) ‘I am near. I reply the call of the supplicant whenever he calls Me out. So they should embrace My obedience and have (firm) faith in Me so that they may find the (coveted) road (leading straight to the destination).’

186. Waitha saalaka AAibadee AAannee fainnee qareebun ojeebu daAAwata alddaAAi itha daAAani falyastajeeboo lee walyuminoo bee laAAallahum yarshudoona

186. Og (kjære elskede ﷺ!), når Mine tjenere spør deg om Meg, (opplys dem): «Jeg er nær! Jeg besvarer anroperens anrop når han anroper Meg. Så de bør omfavne Min lydighet og ha fast tro på Meg, for at de må oppnå veien (som leder rett til målet for tørsten)!»

186. और (ऐ हबीब!) जब मेरे बन्दे आपसे मेरी निस्बत सवाल करें तो (बता दिया करें कि) मैं नज़दीक हूं, मैं पुकारने वाले की पुकार का जवाब देता हूं जब भी वोह मुझेे पुकारता है, पस उन्हें चाहिए कि मेरी फरमांबरदारी इख़्तियार करें और मुझ पर पुख़्ता यक़ीन रख्खें ताकि वोह राहे (मुराद) पा जाएं।

১৮৬. আর (হে হাবীব!) আমার বান্দা যখন আপনার নিকট আমার বিষয়ে জিজ্ঞেস করে, তখন (বলে দিন যে,) আমি নিকটেই রয়েছি। আমি আহবানকারীর আহবানের জবাব দেই, যখনই সে আমাকে আহবান করে। অতঃপর তাদের উচিত আমার আনুগত্য বেছে নেয়া এবং আমার উপর দৃঢ় বিশ্বাস রাখা, যাতে তারা (কাঙ্ক্ষিত) পথ পেতে পারে।

Play Copy
اُحِلَّ لَکُمۡ لَیۡلَۃَ الصِّیَامِ الرَّفَثُ اِلٰی نِسَآئِکُمۡ ؕ ہُنَّ لِبَاسٌ لَّکُمۡ وَ اَنۡتُمۡ لِبَاسٌ لَّہُنَّ ؕ عَلِمَ اللّٰہُ اَنَّکُمۡ کُنۡتُمۡ تَخۡتَانُوۡنَ اَنۡفُسَکُمۡ فَتَابَ عَلَیۡکُمۡ وَ عَفَا عَنۡکُمۡ ۚ فَالۡـٰٔنَ بَاشِرُوۡہُنَّ وَ ابۡتَغُوۡا مَا کَتَبَ اللّٰہُ لَکُمۡ ۪ وَ کُلُوۡا وَ اشۡرَبُوۡا حَتّٰی یَتَبَیَّنَ لَکُمُ الۡخَیۡطُ الۡاَبۡیَضُ مِنَ الۡخَیۡطِ الۡاَسۡوَدِ مِنَ الۡفَجۡرِ۪ ثُمَّ اَتِمُّوا الصِّیَامَ اِلَی الَّیۡلِ ۚ وَ لَا تُبَاشِرُوۡہُنَّ وَ اَنۡتُمۡ عٰکِفُوۡنَ ۙ فِی الۡمَسٰجِدِ ؕ تِلۡکَ حُدُوۡدُ اللّٰہِ فَلَا تَقۡرَبُوۡہَا ؕ کَذٰلِکَ یُبَیِّنُ اللّٰہُ اٰیٰتِہٖ لِلنَّاسِ لَعَلَّہُمۡ یَتَّقُوۡنَ ﴿۱۸۷﴾

187. تمہارے لئے روزوں کی راتوں میں اپنی بیویوں کے پاس جانا حلال کر دیا گیا ہے، وہ تمہاری پوشاک ہیں اور تم ان کی پوشاک ہو، اللہ کو معلوم ہے کہ تم اپنے حق میں خیانت کرتے تھے سو اس نے تمہارے حال پر رحم کیا اور تمہیں معاف فرما دیا، پس اب (روزوں کی راتوں میں بیشک) ان سے مباشرت کیا کرو اور جو اللہ نے تمہارے لئے لکھ دیا ہے چاہا کرو اور کھاتے پیتے رہا کرو یہاں تک کہ تم پر صبح کا سفید ڈورا (رات کے) سیاہ ڈورے سے (الگ ہو کر) نمایاں ہو جائے، پھر روزہ رات (کی آمد) تک پورا کرو، اور عورتوں سے اس دوران شب باشی نہ کیا کرو جب تم مسجدوں میں اعتکاف بیٹھے ہو، یہ اللہ کی (قائم کردہ) حدیں ہیں پس ان (کے توڑنے) کے نزدیک نہ جاؤ، اسی طرح اللہ لوگوں کے لئے اپنی آیتیں (کھول کر) بیان فرماتا ہے تاکہ وہ پرہیزگاری اختیار کریںo

187. It is made lawful for you to approach your wives during the nights of the fasts. They are like clothes for you and you are like clothes for them. Allah knows that you broke the trust in the case of your own right. But He has shown mercy to you and has forgiven you. So, have sexual relations with them now (during the nights of the fasts without any inhibition) and seek what Allah has prescribed for you. And eat and drink until the white thread of dawn becomes distinct to you (separated) from the black thread (of night). Then complete the fast till dusk. And refrain from having sexual contact with your wives, whilst you are in retreat in the mosques. These are the bounds (set) by Allah. So do not draw near to them (to step over). Thus Allah explains His Verses (clearly) for the people, so that they may embrace piety.

187. Ohilla lakum laylata alssiyami alrrafathu ila nisaikum hunna libasun lakum waantum libasun lahunna AAalima Allahu annakum kuntum takhtanoona anfusakum fataba AAalaykum waAAafa AAankum faalana bashiroohunna waibtaghoo ma kataba Allahu lakum wakuloo waishraboo hatta yatabayyana lakumu alkhaytu alabyadu mina alkhayti alaswadi mina alfajri thumma atimmoo alssiyama ila allayli wala tubashiroohunna waantum AAakifoona fee almasajidi tilka hudoodu Allahi fala taqrabooha kathalika yubayyinu Allahu ayatihi lilnnasi laAAallahum yattaqoona

187. Det er gjort lovlig for dere å gå til hustruene deres om nettene i fastene. De er som en kledning for dere, og dere er som en kledning for dem, Allah vet at dere brøt det betrodde når det gjaldt deres egen rett. Men Han har vist dere nåde og unnskyldt dere. Så ha nå seksuelle forhold med dem (om nettene i fastene uten noe hemning), og søk etter det Allah har foreskrevet for dere. Og spis og drikk til den hvite tråden av daggry er tydelig for dere (skilt) fra den svarte tråden (av natten), og fullfør så fasten til kvelden (kommer). Og avhold dere fra å ha seksuell kontakt med hustruene deres når dere har trukket dere tilbake i aksese i moskeen. Dette er grensene satt av Allah, så kom dem ikke nær (for å overtre dem). Slik klargjør Allah Sine vers (tydelig) for menneskeheten, for at de må omfavne gudfryktighet.

187. तुम्हारे लिए रोज़ों की रातों में अपनी बीवियों के पास जाना हलाल कर दिया गया है वोह तुम्हारी पोशाक हैं और तुम उनकी पोशाक हो, अल्लाह को मालूम है कि तुम अपने हक़्क़ में ख़ियानत करते थे सो उसने तुम्हारे हाल पर रहम किया और तुम्हें मुआफ फरमा दिया, पस अब (रोज़ों की रातों में बेशक) उनसे मुबाशिरत किया करो और जो अल्लाह ने तुम्हारे लिए लिख दिया है चाहा करो और खाते पीते रहा करो यहां तक कि तुम पर सुब्ह का सफ़ेद डोरा (रात के) सियाह डोरे से (अलग होकर) नुमायां हो जाए, फिर रोजा़ रात (की आमद) तक पूरा करो, और औरतों से इस दौरान शबबाशी न किया करो जब तुम मस्जिदों में ऐतिकाफ बैठे हो, ये अल्लाह की (क़ाइम कर्दा) हदें हैं पस उन (के तोड़ने) के नज़दीक न जाओ, इसी तरह अल्लाह लोगों के लिए अपनी आयतें (खोलकर) बयान फरमाता है ताकि वोह परहेज़गारी इख़्तियार करें।

১৮৭. রোযার রাত্রিতে তোমাদের জন্যে তোমাদের স্ত্রীদের নিকট গমন হালাল করা হয়েছে। তারা তোমাদের পরিচ্ছদ এবং তোমরা তাদের পরিচ্ছদ। আল্লাহ্ অবগত আছেন, তোমরা নিজেদের ব্যাপারে খেয়ানত করতে, অতঃপর তিনি তোমাদের অবস্থার প্রতি অনুগ্রহ করেছেন এবং তোমাদেরকে ক্ষমা করে দিয়েছেন। অতঃপর এখন (রোযার রাত্রিতে বিনা দ্বিধায়) তাদের সাথে সহবাস করো এবং আল্লাহ্ তোমাদের জন্যে যা লিপিবদ্ধ করেছেন তা অন্বেষণ করো, আর পানাহার করতে থাকো যতক্ষণ পর্যন্ত না তোমাদের নিকট প্রভাতের শুভ্র রেখা (রাতের) কালো রেখা থেকে (পৃথক হয়ে) উদ্ভাসিত হয়। অতঃপর রাত (আগমন) পর্যন্ত রোযা পূর্ণ করো। আর স্ত্রীগণের সাথে রাত্রিযাপন করো না যখন তোমরা মসজিদে ই’তেকাফে থাকো। এ হলো আল্লাহ্‌র (নির্ধারিত) সীমারেখা। অতঃপর এর (লঙ্ঘনের) দিকে গমন করো না। এভাবে আল্লাহ্ মানুষের জন্যে নিজের আয়াতসমূহ (সুস্পষ্টভাবে) বর্ণনা করেন, যাতে তারা আল্লাহ্ভীতি গ্রহণ করে।

Play Copy
وَ لَا تَاۡکُلُوۡۤا اَمۡوَالَکُمۡ بَیۡنَکُمۡ بِالۡبَاطِلِ وَ تُدۡلُوۡا بِہَاۤ اِلَی الۡحُکَّامِ لِتَاۡکُلُوۡا فَرِیۡقًا مِّنۡ اَمۡوَالِ النَّاسِ بِالۡاِثۡمِ وَ اَنۡتُمۡ تَعۡلَمُوۡنَ ﴿۱۸۸﴾٪

188. اور تم ایک دوسرے کے مال آپس میں ناحق نہ کھایا کرو اور نہ مال کو (بطورِ رشوت) حاکموں تک پہنچایا کرو کہ یوں لوگوں کے مال کا کچھ حصہ تم (بھی) ناجائز طریقے سے کھا سکو حالانکہ تمہارے علم میں ہو (کہ یہ گناہ ہے)o

188. And do not eat up one another’s wealth amongst yourselves through injustice, nor take wealth to the authorities (as a bribe) so that, this way, you may (also) swallow a portion of others’ wealth unfairly, whilst you are aware (that this is a sin).

188. Wala takuloo amwalakum baynakum bialbatili watudloo biha ila alhukkami litakuloo fareeqan min amwali alnnasi bialithmi waantum taAAlamoona

188. Ikke fortær hverandres rikdom på urett vis, og ikke før rikdommen til autoritetene (som bestikkelse), slik at dere kan sluke andres rikdom på ulovlig vis, enda dere vet (at det er synd).

188. और तुम एक दूसरे के माल आपस में नाहक़्क़ न खाया करो और न माल को (बतौरे रिश्वत) हाकिमों तक पहुंचाया करो कि यूं लोगों के माल का कुछ हिस्सा तुम (भी) ना जाइज़ तरीक़े से खा सको हालांकि तुम्हारे इल्म में हो (कि ये गुनाह है) ।

১৮৮. আর তোমরা নিজেদের মধ্যে অন্যায়ভাবে একে অপরের সম্পদ গ্রাস করো না এবং মানুষের সম্পদের কিছু অংশ তোমরা(ও) অবৈধ পন্থায় গ্রাসের উদ্দেশ্যে বিচারকগণকে তা (উৎকোচ হিসেবে) দিও না, যখন তোমরা জ্ঞাত (যে, এটি পাপ)।

Play Copy
یَسۡـَٔلُوۡنَکَ عَنِ الۡاَہِلَّۃِ ؕ قُلۡ ہِیَ مَوَاقِیۡتُ لِلنَّاسِ وَ الۡحَجِّ ؕ وَ لَیۡسَ الۡبِرُّ بِاَنۡ تَاۡتُوا الۡبُیُوۡتَ مِنۡ ظُہُوۡرِہَا وَ لٰکِنَّ الۡبِرَّ مَنِ اتَّقٰیۚ وَ اۡتُوا الۡبُیُوۡتَ مِنۡ اَبۡوَابِہَا ۪ وَ اتَّقُوا اللّٰہَ لَعَلَّکُمۡ تُفۡلِحُوۡنَ ﴿۱۸۹﴾

189. (اے حبیب!) لوگ آپ سے نئے چاندوں کے بارے میں دریافت کرتے ہیں، فرما دیں: یہ لوگوں کے لئے اور ماہِ حج (کے تعیّن) کے لئے وقت کی علامتیں ہیں، اور یہ کوئی نیکی نہیں کہ تم (حالتِ احرام میں) گھروں میں ان کی پشت کی طرف سے آؤ بلکہ نیکی تو (ایسی الٹی رسموں کی بجائے) پرہیزگاری اختیار کرنا ہے، اور تم گھروں میں ان کے دروازوں سے آیا کرو، اور اللہ سے ڈرتے رہو تاکہ تم فلاح پاؤo

189. (O Beloved!) People ask you about the new moons. Say: ‘These are signs to indicate time for the people and for (determining) the month of Hajj (Pilgrimage).’ And it is not righteousness that you enter your houses from the rear (whilst in ihram—the sacred dress for Hajj). In fact, righteousness is doing pious acts (instead of observing such meaningless customs). And enter your houses through their (entrance) doors, and always fear Allah so that you may prosper.

189. Yasaloonaka AAani alahillati qul hiya mawaqeetu lilnnasi waalhajji walaysa albirru bian tatoo albuyoota min thuhooriha walakinna albirra mani ittaqa watoo albuyoota min abwabiha waittaqoo Allaha laAAallakum tuflihoona

189. (Kjære elskede ﷺ!) Folk spør deg om nymånene. Si: «Dette er tegn for å anvise tid for menneskene og for (å bestemme) pilegrimsmåneden, og det er ikke noe fromhet i at dere går inn i husene deres fra baksiden (mens dere er i tilstanden ihrām). Derimot er fromhet å handle rettskaffent (heller enn å gjøre slike meningsløse ritualer) og å tre inn i husene fra deres inngangsdører, og alltid frykte Allah, slik at dere må oppnå framgangen.

189. (ऐ हबीब!) लोग आपसे नए चांदों के बारे में दर्याफ्त करते हैं, फरमा दें ये लोगों के लिए और माहे हज्ज (केतअ़य्युन) के लिए वक़्त की अ़लामतें हैं, और ये कोई नेकी नहीं कि तुम (हालते एहराम में) घरों में उनकी पुश्त की तरफ से आओ बल्कि नेकी तो (ऐसी उल्टी रस्मों की बजाए) परहेज़गारी इख़्तियार करना है, और तुम घरों में उनके दरवाज़ों से आया करो, और अल्लाह से डरते रहो ताकि तुम फलाह पाओ।

১৮৯. (হে হাবীব!) লোকেরা আপনাকে নতুন চাঁদের ব্যাপারে জিজ্ঞেস করে, বলে দিন, ‘এটি মানুষের জন্যে এবং হজ্জের মাস নির্ণয়ের জন্যে সময়ের নিদর্শন’। আর এ কোনো পূণ্য নয় যে, তোমরা (ইহরাম অবস্থায়) পিছন দিক থেকে তোমাদের গৃহে প্রবেশ করবে, বরং পূণ্য তো (এ উল্টো প্রথার বিপরীতে) খোদাভীতি অবলম্বন করা, আর তোমরা গৃহের দরজা দিয়ে প্রবেশ করো এবং আল্লাহ্কে ভয় করতে থাকো, যাতে তোমরা সফলকাম হতে পারো।

Play Copy
وَ قَاتِلُوۡا فِیۡ سَبِیۡلِ اللّٰہِ الَّذِیۡنَ یُقَاتِلُوۡنَکُمۡ وَ لَا تَعۡتَدُوۡا ؕ اِنَّ اللّٰہَ لَا یُحِبُّ الۡمُعۡتَدِیۡنَ ﴿۱۹۰﴾

190. اور اللہ کی راہ میں ان سے (دفاعاً) جنگ کرو جو تم پر جنگ مسلط کرتے ہیں (ہاں) مگر حد سے نہ بڑھو، بیشک اللہ حد سے بڑھنے والوں کو پسند نہیں فرماتاo

190. And fight (in defence) in the cause of Allah against those who impose war on you. (Yes,) but do not exceed limits. Surely, Allah does not like those who exceed limits.

190. Waqatiloo fee sabeeli Allahi allatheena yuqatiloonakum wala taAAtadoo inna Allaha la yuhibbu almuAAtadeena

190. Og kjemp (i selvforsvar) for Allahs sak mot dem som kjemper mot dere. Men ikke overtre grensen! Sannelig, Allah liker ikke dem som overtrer grensene.»

190. और अल्लाह की राह में उनसे (दिफाअ़न) जंग करो जो तुम पर जंग मुसल्लत करते हैं (हां) मगर हद से न बढ़ो, बेशक अल्लाह हद से बढ़ने वालों को पसंद नहीं फरमाता।

১৯০. আর আল্লাহ্‌র পথে তাদের বিরুদ্ধে যুদ্ধ করো যারা তোমাদের বিরুদ্ধে যুদ্ধ করে, (হ্যাঁ) তবে সীমা অতিক্রম করো না। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ সীমালঙ্ঘনকারীদেরকে পছন্দ করেন না।

Play Copy
وَ اقۡتُلُوۡہُمۡ حَیۡثُ ثَقِفۡتُمُوۡہُمۡ وَ اَخۡرِجُوۡہُمۡ مِّنۡ حَیۡثُ اَخۡرَجُوۡکُمۡ وَ الۡفِتۡنَۃُ اَشَدُّ مِنَ الۡقَتۡلِ ۚ وَ لَا تُقٰتِلُوۡہُمۡ عِنۡدَ الۡمَسۡجِدِ الۡحَرَامِ حَتّٰی یُقٰتِلُوۡکُمۡ فِیۡہِ ۚ فَاِنۡ قٰتَلُوۡکُمۡ فَاقۡتُلُوۡہُمۡ ؕ کَذٰلِکَ جَزَآءُ الۡکٰفِرِیۡنَ ﴿۱۹۱﴾

191. اور (دورانِ جنگ) ان (جارح اور محارب کافروں) کو جہاں بھی پاؤ مار ڈالو اور (ریاستی اقدام کے ذریعے) انہیں وہاں سے باہر نکال دو جہاں سے انہوں نے تمہیں نکالا تھا اور فتنہ انگیزی تو قتل سے بھی زیادہ سخت (جرم) ہے اور ان سے مسجدِ حرام (خانہ کعبہ) کے پاس جنگ نہ کرو جب تک وہ خود تم سے وہاں جنگ نہ کریں، پھر اگر وہ تم سے قتال کریں تو (جواباً) تم بھی انہیں قتل کرو، (ایسے جارح اور محارب) کافروں کی یہی سزا ہےo

191. And (during war) kill (the aggressing and combating disbelievers) wherever you find them, and drive them out (through military operation by the state) from where they drove you out. And rousing mischief and disruption is a severer (crime) than killing. But do not fight against them in the proximity of the Sacred Mosque (Ka‘ba) unless they themselves fight there against you. Then if they attack you, kill them (in defence), for that is the right penalty of (such aggressing and combating) disbelievers.

191. Waoqtuloohum haythu thaqiftumoohum waakhrijoohum min haythu akhrajookum waalfitnatu ashaddu mina alqatli wala tuqatiloohum AAinda almasjidi alharami hatta yuqatilookum feehi fain qatalookum faoqtuloohum kathalika jazao alkafireena

191. Og (under kamp) drep (de militære vantro) hvor dere enn finner dem, og driv dem ut fra det stedet som de drev dere ut fra. Og å anstifte ufred og forfølgelse er (en) verre (forbrytelse) enn å drepe. Men kjemp ikke mot dem i nærheten av den hellige moskeen (det hellige huset Ka‛bah) så lenge de ikke kjemper mot dere der. Men hvis de angriper dere, så drep dem; dette er den rette straffen for (militære) vantro.

191. और (दौराने जंग) उन (जारेह और मुहारिब काफिरों) को जहां भी पाओ मार डालो और (रियासती इक़दाम के ज़रीए) उन्हें वहां से बाहर निकाल दो जहां से उन्होंने तुम्हें निकाला था और फित्ना अंगेज़ी तो क़त्ल से भी ज़ियादा सख़्त (जुर्म) है और उनसे मस्जिदे हराम (ख़ानए काबा) के पास जंग न करो जब तक वोह ख़ुद तुम से वहां जंग न करें, फिर अगर वोह तुम से क़िताल करें तो (जवाबन) तुम भी उन्हें क़त्ल करो, (ऐसे जारेह और मुहारिब) काफिरों की येही सज़ा है।

১৯১. আর (যুদ্ধাবস্থায়) তাদেরকে (অর্থাৎ কাফেরদেরকে) যেখানেই পাও সেখানেই হত্যা করো এবং তাদেরকে বের করে দাও সেখান থেকে যেখান থেকে তারা তোমাদেরকে বের করে দিয়েছিল। বস্তুত ফেতনা তো হত্যার চেয়েও মারাত্মক (অপরাধ)। আর তাদের সাথে মসজিদে হারামের (অর্থাৎ কা’বা গৃহের) সন্নিকটে যুদ্ধ করো না, যতক্ষণ না তারা তোমাদের সাথে সেখানে যুদ্ধ করে। অতঃপর তারা তোমাদের সাথে যুদ্ধ করলে তাদেরকে হত্যা করো। (এরকম) কাফেরদের শাস্তি এমনই।

Play Copy
Play Copy
وَ قٰتِلُوۡہُمۡ حَتّٰی لَا تَکُوۡنَ فِتۡنَۃٌ وَّ یَکُوۡنَ الدِّیۡنُ لِلّٰہِ ؕ فَاِنِ انۡتَہَوۡا فَلَا عُدۡوَانَ اِلَّا عَلَی الظّٰلِمِیۡنَ ﴿۱۹۳﴾

193. اور ان سے جنگ کرتے رہو حتیٰ کہ کوئی فتنہ باقی نہ رہے اور دین اللہ ہی کے تابع ہو جائے (یعنی امن و سلامتی اور انسانی تکریم کے تحفظ کا نظام عملاً قائم ہوجائے)، پھر اگر وہ باز آجائیں تو سوائے ظالموں کے کسی پر زیادتی روا نہیںo

193. And keep fighting against them until the disruption and mischief is totally eliminated and the Din (Religion) practically becomes subservient to Allah alone (i.e., the system of the protection of peace and human dignity is practically established). But if they desist, then offensive action is not permissible except against the wrongdoers (i.e., transgressors).

193. Waqatiloohum hatta la takoona fitnatun wayakoona alddeenu lillahi faini intahaw fala AAudwana illa AAala alththalimeena

193. Og fortsett å kjempe mot dem helt til det ikke finnes noe mer anstifting av ufred og forfølgelse og levemåten (livssystemet og det religiøse systemet) blir underordnet Allah alene (fred, sikkerhet og menneskerettigheter blir fullstendig etablert). Hvis de gir seg, da er offensiv akt ikke tillatt unntatt mot de ondsinnede.

193. और उनसे जंग करते रहो हत्ता कि कोई फित्ना बाक़ी न रहे और दीन अल्लाह ही के ताबे हो जाए (यानी अम्न व सलामती और इंसानी तकरीम के तहफ्फुज़ का निज़ाम अ़मलन क़ाइम हो जाए), फिर अगर वोह बाज़ आ जाएं तो सिवाए ज़ालिमों के किसी पर ज़ियादती रवा नहीं।

১৯৩. আর তাদের সাথে যুদ্ধ করতে থাকো যতক্ষণ পর্যন্ত না ফেতনা সম্পূর্ণভাবে দূরীভূত হয়। আর দ্বীন (অর্থাৎ জীবন ও ইবাদতের শৃঙ্খলা কার্যত) আল্লাহ্‌রই অধীন। অতঃপর যদি তারা বিরত হয়, তবে যালিম ব্যতীত কারো বিরুদ্ধে আক্রমণাত্মক আচরণ বৈধ নয়।

Play Copy
اَلشَّہۡرُ الۡحَرَامُ بِالشَّہۡرِ الۡحَرَامِ وَ الۡحُرُمٰتُ قِصَاصٌ ؕ فَمَنِ اعۡتَدٰی عَلَیۡکُمۡ فَاعۡتَدُوۡا عَلَیۡہِ بِمِثۡلِ مَا اعۡتَدٰی عَلَیۡکُمۡ ۪ وَ اتَّقُوا اللّٰہَ وَ اعۡلَمُوۡۤا اَنَّ اللّٰہَ مَعَ الۡمُتَّقِیۡنَ ﴿۱۹۴﴾

194. حرمت والے مہینے کے بدلے حرمت والا مہینہ ہے اور (دیگر) حرمت والی چیزیں ایک دوسرے کا بدل ہیں، پس اگر تم پر کوئی زیادتی کرے تم بھی اس پر زیادتی کرو مگر اسی قدر جتنی اس نے تم پر کی، اور اللہ سے ڈرتے رہو اور جان لو کہ اللہ ڈرنے والوں کے ساتھ ہےo

194. A sacred month is the requital of a sacred month, and (other) sacred things also requite one another. So if someone wrongs you, you may also respond in kind but proportional to his offence. And fear Allah. And remember that Allah is with those who fear Him.

194. Alshshahru alharamu bialshshahri alharami waalhurumatu qisasun famani iAAtada AAalaykum faiAAtadoo AAalayhi bimithli ma iAAtada AAalaykum waittaqoo Allaha waiAAlamoo anna Allaha maAAa almuttaqeena

194. For en hellig måned er det en hellig måned til gjengjeld, og andre hellige ting krever hverandre til gjengjeld. Så om noen gjør dere noen urett, kan dere også gjøre ham urett, men kun i den grad han har gjort mot dere. Og frykt Allah, og vit at Allah er med dem som frykter Ham.

194. हुर्मत वाले महीने के बदले हुर्मत वाला महीना है और (दीगर) हुर्मत वाली चीज़ें एक दूसरे का बदल हैं। पस अगर तुम पर कोई ज़ियादती करे तुम भी उस पर ज़ियादती करो मगर उसी क़दर जितनी उसने तुम पर की और अल्लाह से डरते रहो और जान लो कि अल्लाह डरने वालों के साथ है।

১৯৪. পবিত্র মাসের বিনিময়ে পবিত্র মাস, আর (অন্যান্য) পবিত্র বিষয়াদি একটি অপরটির বিনিময়। অতঃপর যদি তোমাদের উপর কেউ জবরদস্তি করে, তবে তোমরাও তার উপর জবরদস্তি করো; তবে সে তোমাদের উপর যে পরিমাণ করেছে ততটুকুই। আর আল্লাহ্কে ভয় করতে থাকো এবং জেনে রাখো, আল্লাহ্ পরহেযগারদের সাথে রয়েছেন।

Play Copy
وَ اَنۡفِقُوۡا فِیۡ سَبِیۡلِ اللّٰہِ وَ لَا تُلۡقُوۡا بِاَیۡدِیۡکُمۡ اِلَی التَّہۡلُکَۃِ ۚۖۛ وَ اَحۡسِنُوۡا ۚۛ اِنَّ اللّٰہَ یُحِبُّ الۡمُحۡسِنِیۡنَ ﴿۱۹۵﴾

195. اور اللہ کی راہ میں خرچ کرو اور اپنے ہی ہاتھوں خود کو ہلاکت میں نہ ڈالو، اور نیکی اختیار کرو، بیشک اللہ نیکوکاروں سے محبت فرماتا ہےo

195. And spend in the cause of Allah; and do not cast yourselves into destruction with your own hands; and adopt righteousness. Verily, Allah loves the righteous.

195. Waanfiqoo fee sabeeli Allahi wala tulqoo biaydeekum ila alttahlukati waahsinoo inna Allaha yuhibbu almuhsineena

195. Og gi for Allahs sak, og kast ikke dere selv i tilintetgjørelsen med deres egne hender, og ta til dere fromhet. Visselig, Allah elsker de dydige.

195. और अल्लाह की राह में ख़र्च करो और अपने ही हाथों ख़ुद को हलाकत में न डालो, और नेकी इख़्तियार करो, बेशक अल्लाह नेकूकारों से महब्बत फरमाता है।

১৯৫. আর আল্লাহ্‌র পথে ব্যয় করো এবং নিজের হাতে নিজেকে ধ্বংসে নিক্ষেপ করো না। আর পূণ্য অবলম্বন করো। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ নেক্কারদেরকে ভালোবাসেন

Play Copy
وَ اَتِمُّوا الۡحَجَّ وَ الۡعُمۡرَۃَ لِلّٰہِ ؕ فَاِنۡ اُحۡصِرۡتُمۡ فَمَا اسۡتَیۡسَرَ مِنَ الۡہَدۡیِ ۚ وَ لَا تَحۡلِقُوۡا رُءُوۡسَکُمۡ حَتّٰی یَبۡلُغَ الۡہَدۡیُ مَحِلَّہٗ ؕ فَمَنۡ کَانَ مِنۡکُمۡ مَّرِیۡضًا اَوۡ بِہٖۤ اَذًی مِّنۡ رَّاۡسِہٖ فَفِدۡیَۃٌ مِّنۡ صِیَامٍ اَوۡ صَدَقَۃٍ اَوۡ نُسُکٍ ۚ فَاِذَاۤ اَمِنۡتُمۡ ٝ فَمَنۡ تَمَتَّعَ بِالۡعُمۡرَۃِ اِلَی الۡحَجِّ فَمَا اسۡتَیۡسَرَ مِنَ الۡہَدۡیِ ۚ فَمَنۡ لَّمۡ یَجِدۡ فَصِیَامُ ثَلٰثَۃِ اَیَّامٍ فِی الۡحَجِّ وَ سَبۡعَۃٍ اِذَا رَجَعۡتُمۡ ؕ تِلۡکَ عَشَرَۃٌ کَامِلَۃٌ ؕ ذٰلِکَ لِمَنۡ لَّمۡ یَکُنۡ اَہۡلُہٗ حَاضِرِی الۡمَسۡجِدِ الۡحَرَامِ ؕ وَ اتَّقُوا اللّٰہَ وَ اعۡلَمُوۡۤا اَنَّ اللّٰہَ شَدِیۡدُ الۡعِقَابِ ﴿۱۹۶﴾٪

196. اور حج اور عمرہ (کے مناسک) اللہ کے لئے مکمل کرو، پھر اگر تم (راستے میں) روک لئے جاؤ تو جو قربانی بھی میسر آئے (کرنے کے لئے بھیج دو) اور اپنے سروں کو اس وقت تک نہ منڈواؤ جب تک قربانی (کا جانور) اپنے مقام پر نہ پہنچ جائے، پھر تم میں سے جو کوئی بیمار ہو یا اس کے سر میں کچھ تکلیف ہو (اس وجہ سے قبل از وقت سر منڈوالے) تو (اس کے) بدلے میں روزے (رکھے) یا صدقہ (دے) یا قربانی (کرے)، پھر جب تم اطمینان کی حالت میں ہو تو جو کوئی عمرہ کو حج کے ساتھ ملانے کا فائدہ اٹھائے تو جو بھی قربانی میّسر آئے (کر دے)، پھر جسے یہ بھی میّسر نہ ہو وہ تین دن کے روزے (زمانۂ) حج میں رکھے اور سات جب تم حج سے واپس لوٹو، یہ پورے دس (روزے) ہوئے، یہ (رعایت) اس کے لئے ہے جس کے اہل و عیال مسجدِ حرام کے پاس نہ رہتے ہوں (یعنی جو مکہ کا رہنے والا نہ ہو)، اور اللہ سے ڈرتے رہو اور جان لو کہ اللہ سخت عذاب دینے والا ہےo

196. And accomplish (the ceremonies of) Hajj (Pilgrimage) and ‘Umra (Visitation) for Allah. But if you are prevented (on the way), then (send for slaughter) whatever sacrificial animal is available. And do not shave your heads until the sacrificial animal has reached its place. But whoever amongst you is ill or suffers from some ailment of the head (and because of that gets his head shaved before time), then he has to recompense (it) by (keeping) fasts or (giving) alms or (offering) sacrifice. Then, when in peaceful condition, anyone of you who takes the advantage of combining ‘Umra (Visitation) with Hajj (Pilgrimage) should (offer whatever) sacrifice is available. However, the one who fails to manage even this shall fast for three days during Hajj ([Pilgrimage] days) and for seven days on returning from Hajj, making ten days (fasting) in all. This (dispensation) is meant for the one whose family does not reside in the vicinity of the Sacred Mosque (i.e., not a resident of Mecca). And fear Allah and remember that Allah gives severe punishment.

196. Waatimmoo alhajja waalAAumrata lillahi fain ohsirtum fama istaysara mina alhadyi wala tahliqoo ruoosakum hatta yablugha alhadyu mahillahu faman kana minkum mareedan aw bihi athan min rasihi fafidyatun min siyamin aw sadaqatin aw nusukin faitha amintum faman tamattaAAa bialAAumrati ila alhajji fama istaysara mina alhadyi faman lam yajid fasiyamu thalathati ayyamin fee alhajji wasabAAatin itha rajaAAtum tilka AAasharatun kamilatun thalika liman lam yakun ahluhu hadiree almasjidi alharami waittaqoo Allaha waiAAlamoo anna Allaha shadeedu alAAiqabi

196. Og fullfør (ritualene for) pilegrimsferden og det hellige besøket for Allah. Men hvis dere blir hindret (på veien), så (send til slakting) det offerdyret som er tilgjengelig. Og barber ikke hodet deres før offerdyret når stedet sitt. Men den som er syk av dere eller har noe smerte i hodet (og barberer hodet før den angitte tiden), han må gjengjelde det med å faste eller gi almisse eller et offer. Den av dere som i fredelig tilstand drar nytte av å kombinere det hellige besøket med pilegrimsferden, bør (ofre) det offerdyret som er tilgjengelig. Men den som ikke klarer dette heller, må faste tre dager i løpet av pilegrimsdagene og syv dager etter å ha vendt tilbake fra pilegrimsferden, det blir totalt ti (faster). Denne (lettelsen) er for den hvis familie ikke bor i nærheten av den hellige moskeen (ikke er beboer av byen Mekka). Og frykt Allah, og vit at Allah gir hard pine.

196. और हज्ज और उमरह (के मनासिक) अल्लाह के लिए मुकम्मल करो, फिर अगर तुम (रास्ते में) रोक लिए जाओ तो जो क़ुर्बानी भी मुयस्सर आए (करने के लिए भेज दो) और अपने सरों को उस वक़्त तक न मुंडवाओ जब तक क़ुर्बानी (का जानवर) अपने मक़ाम पर न पहुंच जाए, फिर तुममें से जो कोई बीमार हो या उसके सर में कुछ तक्लीफ हो (इस वजह से क़ब्ल अज़ वक़्त सर मुंडवा ले) तो (उसके) बदले में रोज़े (रखे) या सदक़ा (दे) या क़ुर्बानी (करे) फिर जब तुम इत्मीनान की हालत में हो तो जो कोई उमरह को हज के साथ मिलाने का फाइदा उठाए तो जो भी क़ुरबानी मुयस्सर आए (कर दे), फिर जिसे ये भी मुयस्सर न हो वोह तीन दिन के रोज़े (ज़मानए) हज में रखे और सात जब तुम हज से वापस लौटो, ये पूरे दस (रोज़े) हुए, ये (रिआयत) उसके लिए है जिसके अहलो अ़याल मस्जिदे हराम के पास न रहते हों। (यानी जो मक्का का रहने वाला न हो), और अल्लाह से डरते रहो और जान लो कि अल्लाह सख़्त अ़ज़ाब देने वाला है।

১৯৬. আর আল্লাহ্‌র জন্যে হজ্জ ও ওমরাহ্ (-এর বিধিবিধান) পূর্ণ করো। অতঃপর যদি তোমরা (পথে) বাধাপ্রাপ্ত হও, তবে যে কুরবানীই সহজলভ্য হয় (তা-ই সম্পন্ন করার জন্যে প্রেরণ করো)। আর তোমরা ততক্ষণ পর্যন্ত মাথা মুণ্ডন করো না যতক্ষণ পর্যন্ত না কুরবানী (আদায়ের পশু) যথাস্থানে পৌঁছে। অতঃপর তোমাদের কেউ অসুস্থ হলে কিংবা মাথায় কোনো ব্যাধি থাকলে (নির্ধরিত সময়ের পূর্বে মাথা মুণ্ডন করবে), তবে (এর) পরিবর্তে রোযা (রাখবে) অথবা সাদকাহ্ (দেবে) অথবা কুরবানী (করবে)। অতঃপর যখন তোমরা শান্তিপূর্ণ অবস্থায় থাকবে, তখন যে ব্যক্তি হজ্জের সাথে ওমরাহ্ যুক্ত করার সুযোগ গ্রহণ করবে, তাহলে যে কুরবানীই সহজলভ্য হবে (সম্পন্ন করবে)। অতঃপর যার জন্যে তাও সহজলভ্য হবে না, সে হজ্জের (সময়ের) মধ্যে তিন দিন, আর হজ্জ থেকে ফেরার পর সাত দিন রোযা রাখবে। এ হলো পূর্ণ দশদিন (রোযা)। এ (শিথিলতা) তার জন্যে, যার পরিবার পরিজন মসজিদে হারামের নিকট অবস্থান করে না (অর্থাৎ যে মক্কার অধিবাসী নয়)। আর আল্লাহ্কে ভয় করতে থাকো এবং জেনে রাখো, আল্লাহ্ শাস্তি প্রদানে কঠোর।

Play Copy
اَلۡحَجُّ اَشۡہُرٌ مَّعۡلُوۡمٰتٌ ۚ فَمَنۡ فَرَضَ فِیۡہِنَّ الۡحَجَّ فَلَا رَفَثَ وَ لَا فُسُوۡقَ ۙ وَ لَا جِدَالَ فِی الۡحَجِّ ؕ وَ مَا تَفۡعَلُوۡا مِنۡ خَیۡرٍ یَّعۡلَمۡہُ اللّٰہُ ؕؔ وَ تَزَوَّدُوۡا فَاِنَّ خَیۡرَ الزَّادِ التَّقۡوٰی ۫ وَ اتَّقُوۡنِ یٰۤاُولِی الۡاَلۡبَابِ ﴿۱۹۷﴾

197. حج کے چند مہینے معیّن ہیں (یعنی شوال، ذوالقعدہ اور عشرہء ذی الحجہ)، تو جو شخص ان (مہینوں) میں نیت کر کے (اپنے اوپر) حج لازم کرلے تو حج کے دنوں میں نہ عورتوں سے اختلاط کرے اور نہ کوئی (اور) گناہ اور نہ ہی کسی سے جھگڑا کرے، اور تم جو بھلائی بھی کرو اللہ اسے خوب جانتا ہے، اور (آخرت کے) سفر کا سامان کرلو، بیشک سب سے بہترزادِ راہ تقویٰ ہے، اور اے عقل والو! میرا تقویٰ اختیار کروo

197. Some months are appointed for Hajj (Pilgrimage: Shawwal, Dhu al-Qa‘da and first ten days of Dhu al-Hijja). So, he who undertakes to perform Hajj (Pilgrimage) during these (months) and makes it obligatory (for himself) must not commit sexual intercourse with the women, nor any (other) sin, nor should he quarrel with anyone during the Hajj (Pilgrimage) days. And whatever good you do, Allah knows it well. And collect the provisions required for the journey (to the Hereafter). And surely the best of provisions is the fear of Allah. So, fear Me, O men of sound judgment!

197. Alhajju ashhurun maAAloomatun faman farada feehinna alhajja fala rafatha wala fusooqa wala jidala fee alhajji wama tafAAaloo min khayrin yaAAlamhu Allahu watazawwadoo fainna khayra alzzadi alttaqwa waittaqooni ya olee alalbabi

197. Noen måneder er fastsatt for pilegrimsferden (shawwāl, żol-qa‛dah og de ti første dagene av żol-hijjah). Den som (i de månedene) bestemmer seg for å gjennomføre pilegrimsferden og gjør den pålagt for seg, han må ikke ha samleie med kvinner og ei heller begå (noen annen) synd og ikke krangle med noen under pilegrimsdagene. Og hva dere enn gjør av godt, så vet Allah det svært vel. Og samle reisegods for reisen (mot det hinsidige), sannelig, det beste reisegodset er gudfryktighet. Frykt Meg, å, dere visdomsrike!

197. हज के चन्द महीने मुअ़य्यन हैं (यानी शव्वाल, ज़ुल का’दह और अ़शरए ज़िल हिज्जा) तो जो शख़्स इन (महीनों) में निय्यत करके (अपने ऊपर) हज लाज़िम कर ले तो हज के दिनों में न औरतों से इख़्तिलात करे और न कोई (और) गुनाह और न ही किसी से झगड़ा करे, और तुम जो भलाई भी करो अल्लाह उसे ख़ूब जानता है, और (आख़िरत के) सफर का सामान कर लो बेशक सबसे बेहतर ज़ादे राह तक़्वा है और ऐ अक़्लवालो! मेरा तक़्वा इख़्तियार करो।

১৯৭. হজ্জের কয়েকটি মাস নির্ধারিত (অর্থাৎ শাওয়াল, জিলক্বদ এবং জিলহজ্জের দশদিন)। সুতরাং যে ব্যক্তি এ সময়ে (নিজের জন্যে) হজ্জ আবশ্যক মনে করে, তবে সে হজ্জের সময়ে স্ত্রী-সম্ভোগ করবে না, (অন্য) কোনো অশোভন কাজ করবে না এবং কারো সাথে কলহবিবাদেও জড়াবে না। আর তোমরা যে কল্যাণই করো আল্লাহ্ তা ভালোভাবেই জানেন। (পরকালের) সফরের পাথেয়-এর ব্যবস্থা করো, নিশ্চয়ই আল্লাহ্ভীতিই সবচেয়ে উৎকৃষ্ট পাথেয়। আর হে বুদ্ধিমানগণ! আমাকে ভয় করো।

Play Copy
لَیۡسَ عَلَیۡکُمۡ جُنَاحٌ اَنۡ تَبۡتَغُوۡا فَضۡلًا مِّنۡ رَّبِّکُمۡ ؕ فَاِذَاۤ اَفَضۡتُمۡ مِّنۡ عَرَفٰتٍ فَاذۡکُرُوا اللّٰہَ عِنۡدَ الۡمَشۡعَرِ الۡحَرَامِ ۪ وَ اذۡکُرُوۡہُ کَمَا ہَدٰىکُمۡ ۚ وَ اِنۡ کُنۡتُمۡ مِّنۡ قَبۡلِہٖ لَمِنَ الضَّآلِّیۡنَ ﴿۱۹۸﴾

198. اور تم پر اس بات میں کوئی گناہ نہیں اگر تم (زمانۂ حج میں تجارت کے ذریعے) اپنے رب کا فضل (بھی) تلاش کرو، پھر جب تم عرفات سے واپس آؤ تو مشعرِ حرام (مُزدلفہ) کے پاس اللہ کا ذکر کیا کرو اور اس کا ذکر اس طرح کرو جیسے اس نے تمہیں ہدایت فرمائی، اور بیشک اس سے پہلے تم بھٹکے ہوئے تھےo

198. And it is no sin on you if you (also) seek your Lord’s bounty (through trade during the Hajj days). Then when you return from ‘Arafat, celebrate the remembrance of Allah near Mash‘ar al-Haram (Muzdalifa). And remember Him as He has guided you. And you were certainly wandering disorientated before.

198. Laysa AAalaykum junahun an tabtaghoo fadlan min rabbikum faitha afadtum min AAarafatin faothkuroo Allaha AAinda almashAAari alharami waothkuroohu kama hadakum wain kuntum min qablihi lamina alddalleena

198. Og det er ingen synd for dere om dere søker deres Herres velvilje (ved handel i løpet av pilegrimsdagene). Når dere vender fra ‛Arafāt, så nevn Allah ved det hellige veimerket (Mozdalifah), og kom Ham i hu slik som Han har rettledet dere. Og sannelig, dere vandret villfarende før.

198. और तुम पर इस बात में कोई गुनाह नहीं अगर तुम (ज़मानए हज में तिजारत के ज़रीए) अपने रब का फज़्ल (भी) तलाश करो फिर जब तुम अ़रफात से वापस आओ तो मश्अ़रे हराम (मुज़दलिफा) के पास अल्लाह का ज़िक्र किया करो और उसका ज़िक्र इस तरह करो जैसे उसने तुम्हें हिदायत फरमाई, और बेशक इससे पहले तुम भटके हुए थे।

১৯৮. আর এ বিষয়ে তোমাদের কোনো অপরাধ নেই যদি তোমরা (হজ্জের সময়ে ব্যবসার মাধ্যমে) তোমাদের প্রতিপালকের অনুগ্রহ অন্বেষণ করো। অতঃপর যখন তোমরা আরাফাত থেকে প্রত্যাবর্তন করবে তখন মাশ’আরে হারামে (অর্থাৎ মুযদালিফায়) আল্লাহ্কে স্মরণ করো এবং তাঁকে এমনভাবে স্মরণ করো যেমনিভাবে তিনি তোমাদেরকে হেদায়াত দান করেছেন। যদিও এরপূর্বে তোমরা ছিলে নিশ্চিত বিভ্রান্ত।

Play Copy
ثُمَّ اَفِیۡضُوۡا مِنۡ حَیۡثُ اَفَاضَ النَّاسُ وَ اسۡتَغۡفِرُوا اللّٰہَ ؕ اِنَّ اللّٰہَ غَفُوۡرٌ رَّحِیۡمٌ ﴿۱۹۹﴾

199. پھر تم وہیں سے جاکر واپس آیا کرو جہاں سے (اور) لوگ واپس آتے ہیں اور اللہ سے (خوب) بخشش طلب کرو، بیشک اللہ نہایت بخشنے والا مہربان ہےo

199. Then return after going to that very place from where (the other) people return. And (earnestly) beg forgiveness from Allah. Allah is, of course, Most Forgiving, Ever-Merciful.

199. Thumma afeedoo min haythu afada alnnasu waistaghfiroo Allaha inna Allaha ghafoorun raheemun

199. Vend tilbake etter å ha gått til det stedet som alle andre vender tilbake fra, og be Allah om tilgivelse (svært ivrig). Sannelig, Allah er mest tilgivende, evig nåderik.

199. फिर तुम वहीं से जाकर वापस आया करो जहां से (और) लोग वापस आते हैं और अल्लाह से (ख़ूब) बख़्शिश तलब करो, बेशक अल्लाह निहायत बख़्शने वाला मेहरबान है।

১৯৯. অতঃপর সেখানে যাবার পর তোমরা ফিরে আসো, যেখান থেকে (অন্যান্য) লোকজন ফিরে আসে এবং আল্লাহ্‌র নিকট (আন্তরিকভাবে) ক্ষমা প্রার্থনা করো। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ মহাক্ষমাশীল, অসীম দয়ালু।

Play Copy
فَاِذَا قَضَیۡتُمۡ مَّنَاسِکَکُمۡ فَاذۡکُرُوا اللّٰہَ کَذِکۡرِکُمۡ اٰبَآءَکُمۡ اَوۡ اَشَدَّ ذِکۡرًا ؕ فَمِنَ النَّاسِ مَنۡ یَّقُوۡلُ رَبَّنَاۤ اٰتِنَا فِی الدُّنۡیَا وَ مَا لَہٗ فِی الۡاٰخِرَۃِ مِنۡ خَلَاقٍ ﴿۲۰۰﴾

200. پھر جب تم اپنے حج کے ارکان پورے کر چکو تو (منیٰ میں) اللہ کا خوب ذکر کیا کرو جیسے تم اپنے باپ دادا کا (بڑے شوق سے) ذکر کرتے ہو یا اس سے بھی زیادہ شدّتِ شوق سے (اللہ کا) ذکر کیا کرو، پھر لوگوں میں سے کچھ ایسے بھی ہیں جو کہتے ہیں: اے ہمارے رب! ہمیں دنیا میں (ہی) عطا کر دے اور ایسے شخص کے لئے آخرت میں کوئی حصہ نہیں ہےo

200. Then, when you have completed the ceremonies of Hajj (Pilgrimage), celebrate the remembrance of Allah most fervently (at Mina), as you remember your fathers and forefathers (with great fondness), or remember (Allah) with even deeper intensity of fondness. There are some of the people who say: ‘O our Lord, grant us benefits in this (very) world.’ For such there is no share in the Hereafter.

200. Faitha qadaytum manasikakum faothkuroo Allaha kathikrikum abaakum aw ashadda thikran famina alnnasi man yaqoolu rabbana atina fee alddunya wama lahu fee alakhirati min khalaqin

200. Og når dere har fullført pilegrimsritualene, så kom Allah i hu lidenskapelig (i Minā) slik som dere kommer i hu forfedrene deres (med stor begeistring), eller kom (Allah) i hu med enda dypere følelser. Det er noen blant folk som sier: «Vår Herre! Gi oss goder i denne verden!» For slike er det ingen andel i det kommende.

200. फिर जब तुम अपने हज के अरकान पूरे कर चुको तो (मिना में) अल्लाह का ख़ूब ज़िक्र किया करो जैसे तुम अपने बाप दादा का (बड़े शौक़ से) ज़िक्र करते हो या उससे भी ज़ियादा शिद्दते शौक़ से (अल्लाह का) ज़िक्र किया करो, फिर लोगों में से कुछ ऐसे भी हैं जो कहते हैं: ऐ हमारे रब! हमें दुन्या में (ही) अ़ता कर दे और ऐसे शख़्स के लिए आख़िरत में कोई हिस्सा नहीं है।

২০০. অতঃপর যখন তোমরা তোমাদের হজ্জের অনুষ্ঠানাদি সম্পন্ন করো, তখন (মিনায়) আল্লাহ্কে এমন ঐকান্তিকভাবে স্মরণ করো যেভাবে (গভীর অনুরাগে) তোমরা তোমাদের পিতৃ-পুরুষগণকে স্মরণ করো। আবার এমন কিছু মানুষও রয়েছে যারা বলে, ‘হে আমাদের প্রতিপালক! আমাদেরকে ইহকালেই কল্যাণ দান করো’। বস্তুত তাদের জন্যে পরকালে কোনো অংশ নেই।

Play Copy
وَ مِنۡہُمۡ مَّنۡ یَّقُوۡلُ رَبَّنَاۤ اٰتِنَا فِی الدُّنۡیَا حَسَنَۃً وَّ فِی الۡاٰخِرَۃِ حَسَنَۃً وَّ قِنَا عَذَابَ النَّارِ ﴿۲۰۱﴾

201. اور انہی میں سے ایسے بھی ہیں جو عرض کرتے ہیں: اے ہمارے پروردگار! ہمیں دنیا میں (بھی) بھلائی عطا فرما اور آخرت میں (بھی) بھلائی سے نواز اور ہمیں دوزخ کے عذاب سے محفوظ رکھo

201. And there are others of them who submit: ‘O our Lord, grant us excellence in this world, and excellence in the Hereafter (as well), and save us from the torment of Hell.’

201. Waminhum man yaqoolu rabbana atina fee alddunya hasanatan wafee alakhirati hasanatan waqina AAathaba alnnari

201. Og det er noen andre av dem som ydmykt sier: «Vår Herre! Gi oss det gode i denne verden og det gode i det hinsidige, og frels oss fra helvetes pine.»

201. और उन्ही में से ऐसे भी हैं जो अ़र्ज़ करते हैं: ऐ हमारे परवरदिगार! हमें दुन्या में (भी) भलाई अ़ता फरमा और आख़िरत में (भी) भलाई से नवाज़ और हमें दोज़ख़ के अ़ज़ाब से महफूज़ रख।

২০১. আর তাদের মধ্যে এরকমও রয়েছে যারা বলে, ‘হে আমাদের প্রতিপালক! আমাদেরকে ইহকালেও কল্যাণ দান করো এবং পরকালেও কল্যাণ দ্বারা অনুগ্রহ করো। আর জাহান্নামের শাস্তি থেকে আমাদেরকে নিরাপদ রাখো।’

Play Copy
Play Copy
وَ اذۡکُرُوا اللّٰہَ فِیۡۤ اَیَّامٍ مَّعۡدُوۡدٰتٍ ؕ فَمَنۡ تَعَجَّلَ فِیۡ یَوۡمَیۡنِ فَلَاۤ اِثۡمَ عَلَیۡہِ ۚ وَ مَنۡ تَاَخَّرَ فَلَاۤ اِثۡمَ عَلَیۡہِ ۙ لِمَنِ اتَّقٰی ؕ وَ اتَّقُوا اللّٰہَ وَ اعۡلَمُوۡۤا اَنَّکُمۡ اِلَیۡہِ تُحۡشَرُوۡنَ ﴿۲۰۳﴾

203. اور اللہ کو (ان) گنتی کے چند دنوں میں (خوب) یاد کیا کرو، پھر جس کسی نے (منیٰ سے واپسی میں) دو ہی دنوں میں جلدی کی تو اس پر کوئی گناہ نہیں اور جس نے (اس میں) تاخیر کی تو اس پر بھی کوئی گناہ نہیں، یہ اس کے لئے ہے جو پرہیزگاری اختیار کرے، اور اللہ سے ڈرتے رہو اور جان لو کہ تم سب کو اسی کے پاس جمع کیا جائے گاo

203. And remember Allah (the most) during (these) numbered days. Then, if someone hastens just in two days (to return from Mina), it is no sin on him, and he who delays (it) also commits no sin. This is for him who embraces piety. And keep fearing Allah, and remember that all of you shall be assembled before Him.

203. Waothkuroo Allaha fee ayyamin maAAdoodatin faman taAAajjala fee yawmayni fala ithma AAalayhi waman taakhkhara fala ithma AAalayhi limani ittaqa waittaqoo Allaha waiAAlamoo annakum ilayhi tuhsharoona

203. Og kom i hu Allah (svært mye) i løpet av de (disse) talte dagene. Hvis noen haster (med å returnere fra Minā) etter kun to dager, for ham er det ingen synd, og den som forlenger det noe, for ham er det heller ingen synd, dette gjelder den som omfavner gudfryktighet. Og fortsett å frykte Allah, og vit at dere vil alle sammen bli samlet hos Ham.

203. और अल्लाह को (उन) गिन्ती के चन्द दिनों में (ख़ूब) याद किया करो, फिर जिस किसी ने (मिना से वापसी में) दो ही दिनों में जल्दी की तो उस पर कोई गुनाह नहीं और जिसने (इसमें) ताख़ीर की तो उस पर भी कोई गुनाह नहीं, ये उसके लिए है जो परहेज़गारी इख़्तियार करे, और अल्लाह से डरते रहो और जान लो कि तुम सब को उसी के पास जमा किया जाएगा।

২০৩. আর (এ) নির্দিষ্ট দিনগুলোতে আল্লাহ্কে (অত্যধিক) স্মরণ করো। অতঃপর যে কেউ (মিনা থেকে প্রত্যাবর্তনের ক্ষেত্রে) দু’দিনেই তাড়াহুড়ো করে চলে যায়, তার জন্যে কোনো অপরাধ নেই। আর যে (এতে) বিলম্ব করে, তার জন্যেও কোনো অপরাধ নেই। এটি তাঁর জন্যে যে আল্লাহ্ভীতি অবলম্বন করে। তোমরা আল্লাহ্কে ভয় করতে থাকো এবং জেনে রাখো, তোমাদের সবাইকে তাঁরই নিকট একত্রিত করা হবে।

Play Copy
وَ مِنَ النَّاسِ مَنۡ یُّعۡجِبُکَ قَوۡلُہٗ فِی الۡحَیٰوۃِ الدُّنۡیَا وَ یُشۡہِدُ اللّٰہَ عَلٰی مَا فِیۡ قَلۡبِہٖ ۙ وَ ہُوَ اَلَدُّ الۡخِصَامِ ﴿۲۰۴﴾

204. اور لوگوں میں کوئی شخص ایسا بھی (ہوتا) ہے کہ جس کی گفتگو دنیاوی زندگی میں تجھے اچھی لگتی ہے اور وہ اللہ کو اپنے دل کی بات پر گواہ بھی بناتا ہے، حالانکہ وہ سب سے زیادہ جھگڑالو ہےo

204. And amongst people there is also someone whose conversation seems pleasing to you in the life of the world, and who calls Allah to witness that which is in his heart, but in truth he is most quarrelsome.

204. Wamina alnnasi man yuAAjibuka qawluhu fee alhayati alddunya wayushhidu Allaha AAala ma fee qalbihi wahuwa aladdu alkhisami

204. Og blant folk finnes det også noen hvis snakk virker behagende for deg i jordelivet, og som holder Allah som vitne på det som finnes i hjertet hans, enda han egentlig er veldig trettekjær.

204. और लोगों में कोई शख़्स ऐसा भी (होता) है कि जिसकी गुफ्तुगू दुन्यावी ज़िन्दगी में तुझे अच्छी लगती है और वोह अल्लाह को अपने दिल की बात पर गवाह भी बनाता है, हालांकि वोह सबसे ज़ियादा झगड़ालू है।

২০৪. আর মানুষের মাঝে কতিপয় এমনও রয়েছে পার্থিব জীবনে যার কথাবার্তা আপনাকে চমৎকৃত করে এবং সে তার অন্তরে যা আছে তার জন্যে আল্লাহ্কে সাক্ষীও রাখে, অথচ সে খুবই ঝগড়াটে।

Play Copy
وَ اِذَا تَوَلّٰی سَعٰی فِی الۡاَرۡضِ لِیُفۡسِدَ فِیۡہَا وَ یُہۡلِکَ الۡحَرۡثَ وَ النَّسۡلَ ؕ وَ اللّٰہُ لَا یُحِبُّ الۡفَسَادَ ﴿۲۰۵﴾

205. اور جب وہ (آپ سے) پھر جاتا ہے تو زمین میں (ہر ممکن) بھاگ دوڑ کرتا ہے تاکہ اس میں فساد انگیزی کرے اور کھیتیاں اور جانیں تباہ کر دے، اور اللہ فساد کو پسند نہیں فرماتاo

205. And when he turns away (from you), he runs about in the land to do (everything possible) to rouse mischief and destroy crops and life. And Allah does not like mischief and violence.

205. Waitha tawalla saAAa fee alardi liyufsida feeha wayuhlika alhartha waalnnasla waAllahu la yuhibbu alfasada

205. Og når en slik vender bort (fra deg), løper han rundt i landet for å stifte ufred (på alle mulige måter) og ødelegge avlinger og liv. Og Allah liker ikke ufred.

205. और जब वोह (आपसे) फिर जाता है तो ज़मीन में (हर मुम्किन) भाग दौड़ करता है ताकि उसमें फसाद अंगेज़ी करे और खेतियां और जानें तबाह कर दे, और अल्लाह फसाद को पसन्द नहीं फरमाता।

২০৫. আর যখন সে (আপনার কাছ থেকে) ফিরে যায়, তখন সে পৃথিবীতে (যথাসম্ভব) বিপর্যয় সৃষ্টির উদ্দেশ্যে ছুটে বেড়ায় এবং শস্যক্ষেত্র ও জীবন ধ্বংসের চেষ্টা করে। অথচ আল্লাহ্ বিপর্যয় ও অশান্তি পছন্দ করেন না।

Play Copy
وَ اِذَا قِیۡلَ لَہُ اتَّقِ اللّٰہَ اَخَذَتۡہُ الۡعِزَّۃُ بِالۡاِثۡمِ فَحَسۡبُہٗ جَہَنَّمُ ؕ وَ لَبِئۡسَ الۡمِہَادُ ﴿۲۰۶﴾

206. اور جب اسے اس (ظلم و فساد پر) کہا جائے کہ اللہ سے ڈرو تو اس کا غرور اسے مزید گناہ پر اکساتا ہے، پس اس کے لئے جہنم کافی ہے اور وہ یقیناً برا ٹھکانا ہےo

206. And when it is said to him (on account of this tyranny and violence): ‘Fear Allah,’ his arrogance stimulates him for more sins. Hell is, therefore, sufficient for him. And that is indeed an evil abode.

206. Waitha qeela lahu ittaqi Allaha akhathathu alAAizzatu bialithmi fahasbuhu jahannamu walabisa almihadu

206. Og når det blir sagt til ham (vedrørende hans ondsinnethet og urostifting): «Frykt Allah!», driver hans arroganse ham til å begå enda flere synder. Derfor er helvete tilstrekkelig for ham, og det er visselig en elendig bolig.

206. और जब उसे इस (ज़ुल्मो फसाद पर) कहा जाए कि अल्लाह से डरो तो उसका ग़ुरुर उसे मज़ीद गुनाह पर उक्साता है, पस उसके लिए जहन्नम काफी है और वोह यक़ीनन बुरा ठिकाना है।

২০৬. আর যখন (যুলুম ও অপকর্মের কারণে) তাকে বলা হয়, ‘আল্লাহ্কে ভয় করো’, তখন তার দাম্ভিকতা তাকে পাপাচারে উদ্বুদ্ধ করে। আর তার জন্যে জাহান্নামই যথেষ্ট এবং অবশ্যই তা মন্দ ঠিকানা।

Play Copy
وَ مِنَ النَّاسِ مَنۡ یَّشۡرِیۡ نَفۡسَہُ ابۡتِغَآءَ مَرۡضَاتِ اللّٰہِ ؕ وَ اللّٰہُ رَءُوۡفٌۢ بِالۡعِبَادِ ﴿۲۰۷﴾

207. اور (اس کے برعکس) لوگوں میں کوئی شخص ایسا بھی ہوتا ہے جو اللہ کی رضا حاصل کرنے کے لئے اپنی جان بھی بیچ ڈالتا ہے، اور اللہ بندوں پر بڑی مہربانی فرمانے والا ہےo

207. And (on the contrary) amongst people there is also someone who sells even his life to attain the pleasure of Allah. And Allah is Most Kind to the servants.

207. Wamina alnnasi man yashree nafsahu ibtighaa mardati Allahi waAllahu raoofun bialAAibadi

207. Og det finnes også (i motsetning til dette) slike blant folk som til og med selger livet sitt for å oppnå Allahs behag. Og Allah er svært hjertevarm mot tjenerne Sine.

207. और (इसके बर अ़क्स) लोगों में कोई शख़्स ऐसा भी होता है जो अल्लाह की रज़ा हासिल करने के लिए अपनी जान भी बेच डालता है, और अल्लाह बन्दों पर बड़ी मेहरबानी फरमाने वाला है।

২০৭. আর (এর বিপরীতে) মানুষের মাঝে কেউ এমনও রয়েছে, যে আল্লাহ্‌র সন্তুষ্টিকল্পে নিজের জীবনও বাজি রাখে। আর আল্লাহ্ বান্দাদের প্রতি অত্যন্ত অনুগ্রহশীল।

Play Copy
Play Copy
Play Copy
ہَلۡ یَنۡظُرُوۡنَ اِلَّاۤ اَنۡ یَّاۡتِیَہُمُ اللّٰہُ فِیۡ ظُلَلٍ مِّنَ الۡغَمَامِ وَ الۡمَلٰٓئِکَۃُ وَ قُضِیَ الۡاَمۡرُ ؕ وَ اِلَی اللّٰہِ تُرۡجَعُ الۡاُمُوۡرُ ﴿۲۱۰﴾٪

210. کیا وہ اسی بات کے منتظر ہیں کہ بادل کے سائبانوں میں اللہ (کا عذاب) آجائے اور فرشتے بھی (نیچے اتر آئیں) اور (سارا) قصہ تمام ہو جائے، تو سارے کام اللہ ہی کی طرف لوٹائے جائیں گےo

210. Are they waiting only for (the torment of) Allah to come in the coverings of clouds, and also the angels (to descend), and the (whole) affair is settled? And to Allah will all matters be returned.

210. Hal yanthuroona illa an yatiyahumu Allahu fee thulalin mina alghamami waalmalaikatu waqudiya alamru waila Allahi turjaAAu alomooru

210. Venter de kun på at Allah (Allahs pine) skal komme over dem i skyenes dekke og englene også (skal nedstige), og at hele saken skal bli avgjort? Og til Allah vil alle affærer bli brakt tilbake.

210. क्या वोह इसी बात के मुन्तज़िर हैं कि बादल के साइबानों में अल्लाह (का अ़ज़ाब) आ जाए और फरिश्ते भी (नीचे उतर आएं) और (सारा) क़िस्सा तमाम हो जाए, तो सारे काम अल्लाह ही की तरफ लौटाए जाएंगे।

২১০. তারা কি অপেক্ষা করছে যে, মেঘের ছায়ায় আগমন করবে আল্লাহ্ (-এঁর শাস্তি) এবং ফেরেশতাগণও (অবতরণ করবেন), আর (সমস্ত) বিষয় নিষ্পত্তি হয়ে যাবে? বস্তুত সবকিছু আল্লাহ্‌রই নিকট প্রত্যাবর্তিত হবে।

Play Copy
سَلۡ بَنِیۡۤ اِسۡرَآءِیۡلَ کَمۡ اٰتَیۡنٰہُمۡ مِّنۡ اٰیَۃٍۭ بَیِّنَۃٍ ؕ وَ مَنۡ یُّبَدِّلۡ نِعۡمَۃَ اللّٰہِ مِنۡۢ بَعۡدِ مَا جَآءَتۡہُ فَاِنَّ اللّٰہَ شَدِیۡدُ الۡعِقَابِ ﴿۲۱۱﴾

211. آپ بنی اسرائیل سے پوچھ لیں کہ ہم نے انہیں کتنی واضح نشانیاں عطا کی تھیں، اور جو شخص اللہ کی نعمت کو اپنے پاس آجانے کے بعد بدل ڈالے تو بیشک اللہ سخت عذاب دینے والا ہےo

211. Ask the Children of Israel how many a clear sign We gave them! But he who alters Allah’s bounty after it has reached him, then Allah surely inflicts severe torment.

211. Sal banee israeela kam ataynahum min ayatin bayyinatin waman yubaddil niAAmata Allahi min baAAdi ma jaathu fainna Allaha shadeedu alAAiqabi

211. Og spør Israels barn hvor mange klare tegn Vi ga dem! Men den som bytter bort Allahs gunst etter at den har kommet til ham, (ham) er Allah i sannhet hard med å påføre pinen.

211. आप बनी इस्राईल से पूछ लें कि हमने उन्हें कितनी वाज़ेह निशानियां अ़ता की थीं, और जो शख़्स अल्लाह की नेअ़मत को अपने पास आ जाने के बाद बदल डाले तो बेशक अल्लाह सख़्त अ़ज़ाब देने वाला है।

২১১. আপনি বনী ইসরাঈলকে জিজ্ঞেস করুন যে, আমরা তাদেরকে কতো সুস্পষ্ট নিদর্শন প্রদান করেছিলাম! আর তার নিকট আল্লাহ্‌র নিয়ামত আগমনের পর কেউ তা পরিবর্তন করে ফেললে নিশ্চয়ই আল্লাহ্ শাস্তিদানে কঠোর।

Play Copy
زُیِّنَ لِلَّذِیۡنَ کَفَرُوا الۡحَیٰوۃُ الدُّنۡیَا وَ یَسۡخَرُوۡنَ مِنَ الَّذِیۡنَ اٰمَنُوۡا ۘ وَ الَّذِیۡنَ اتَّقَوۡا فَوۡقَہُمۡ یَوۡمَ الۡقِیٰمَۃِ ؕ وَ اللّٰہُ یَرۡزُقُ مَنۡ یَّشَآءُ بِغَیۡرِ حِسَابٍ ﴿۲۱۲﴾

212. کافروں کے لئے دنیا کی زندگی خوب آراستہ کر دی گئی ہے اور وہ ایمان والوں سے تمسخر کرتے ہیں، اور جنہوں نے تقویٰ اختیار کیا وہ قیامت کے دن ان پر سربلند ہوں گے، اور اللہ جسے چاہتا ہے بے حساب نوازتا ہےo

212. The worldly life has been quite adorned and beautified for the disbelievers. And they make fun of the believers. But those who have embraced Godwariness will rank far superior to them on the Day of Resurrection. And Allah gives without measure to whom He wills.

212. Zuyyina lillatheena kafaroo alhayatu alddunya wayaskharoona mina allatheena amanoo waallatheena ittaqaw fawqahum yawma alqiyamati waAllahu yarzuqu man yashao bighayri hisabin

212. For de vantro har jordelivet blitt gjort svært attraktivt, og de gjør narr av de troende. Men de som har omfavnet gudfryktighet, vil stå langt høyere i rang enn dem på oppstandelsens dag. Og Allah tildeler til hvem Han enn vil, uten å måle på det.

212. काफिरों के लिए दुन्या की ज़िन्दगी खूब आरास्ता कर दी गई है और वोह ईमान वालों से तमस्खु़र करते हैं, और जिन्होंने तक़्वा इख़्तियार किया वोह क़ियामत के दिन उन पर सर बलन्द होंगे, और अल्लाह जिसे चाहता है बेहिसाब नवाज़ता है।

২১২. কাফেরদের জন্যে পার্থিব জীবন খুবই সুশোভিত করে দেয়া হয়েছে, এবং তারা ঈমানদারগণের সাথে উপহাস করে থাকে। অথচ যারা পরহেযগারিতা অবলম্বন করেছে কিয়ামতের দিন তারা তাদের চেয়ে ঊর্ধ্বে অবস্থান করবে এবং আল্লাহ্ যাকে চান অপরিমিত রিযিক দিয়ে অনুগ্রহ করেন।

Play Copy
کَانَ النَّاسُ اُمَّۃً وَّاحِدَۃً ۟ فَبَعَثَ اللّٰہُ النَّبِیّٖنَ مُبَشِّرِیۡنَ وَ مُنۡذِرِیۡنَ ۪ وَ اَنۡزَلَ مَعَہُمُ الۡکِتٰبَ بِالۡحَقِّ لِیَحۡکُمَ بَیۡنَ النَّاسِ فِیۡمَا اخۡتَلَفُوۡا فِیۡہِ ؕ وَ مَا اخۡتَلَفَ فِیۡہِ اِلَّا الَّذِیۡنَ اُوۡتُوۡہُ مِنۡۢ بَعۡدِ مَا جَآءَتۡہُمُ الۡبَیِّنٰتُ بَغۡیًۢا بَیۡنَہُمۡ ۚ فَہَدَی اللّٰہُ الَّذِیۡنَ اٰمَنُوۡا لِمَا اخۡتَلَفُوۡا فِیۡہِ مِنَ الۡحَقِّ بِاِذۡنِہٖ ؕ وَ اللّٰہُ یَہۡدِیۡ مَنۡ یَّشَآءُ اِلٰی صِرَاطٍ مُّسۡتَقِیۡمٍ ﴿۲۱۳﴾

213. (ابتداء میں) سب لوگ ایک ہی دین پر جمع تھے، (پھر جب ان میں اختلافات رونما ہو گئے) تو اللہ نے بشارت دینے والے اور ڈر سنانے والے پیغمبروں کو بھیجا، اور ان کے ساتھ حق پر مبنی کتاب اتاری تاکہ وہ لوگوں میں ان امور کا فیصلہ کر دے جن میں وہ اختلاف کرنے لگے تھے اور اس میں اختلاف بھی فقط انہی لوگوں نے کیا جنہیں وہ کتاب دی گئی تھی، باوجود اس کے کہ ان کے پاس واضح نشانیاں آچکی تھیں، (اور انہوں نے یہ اختلاف بھی) محض باہمی بغض و حسد کے باعث (کیا) پھر اللہ نے ایمان والوں کو اپنے حکم سے وہ حق کی بات سمجھا دی جس میں وہ اختلاف کرتے تھے، اور اللہ جسے چاہتا ہے سیدھے راستے کی طرف ہدایت فرما دیتا ہےo

213. (In the beginning) all the people agreed upon the same Din (Religion. And later, when differences emerged amongst them,) Allah sent His Messengers as Bearers of good news and Warners and sent down with them the Book based on truth, so that it might judge those matters amongst the people in which they had developed differences. Then, only those very people whom the Book was given differed about it, despite the fact that the clear signs had come to them. (And they differed also) because of mere jealousy and malice amongst themselves. Then Allah, by His command, made the believers understand that matter of truth about which they had differed. And Allah guides whom He pleases to the straight road.

213. Kana alnnasu ommatan wahidatan fabaAAatha Allahu alnnabiyyeena mubashshireena wamunthireena waanzala maAAahumu alkitaba bialhaqqi liyahkuma bayna alnnasi feema ikhtalafoo feehi wama ikhtalafa feehi illa allatheena ootoohu min baAAdi ma jaathumu albayyinatu baghyan baynahum fahada Allahu allatheena amanoo lima ikhtalafoo feehi mina alhaqqi biithnihi waAllahu yahdee man yashao ila siratin mustaqeemin

213. Alle folk var enige om den samme levemåten (i begynnelsen), (men da uenigheten oppstod blant dem), sendte Allah profeter som bærere av gledelige budskaper og advarsler og sendte ned med dem skriften basert på sannheten, slik at den kunne avgjøre de sakene som de var uenige om. Men kun de folkene som fikk den skriften tilsendt, sa seg uenige i den, til tross for at det hadde kommet klare tegn til dem. (Og uenigheten deres var basert kun på) gjensidig hat og sjalusi, så Allah klargjorde med Sin beordring den saken av sannheten for de troende som de hadde vært uenige om. Og Allah veileder dem Han vil, til den rette veien.

213. (इब्तिदा में) सब लोग एक ही दीन पर जमा थे, (फिर जब उनमें इख़्तिलाफात रूनुमा हो गए) तो अल्लाह ने बशारत देने वाले और डर सुनाने वाले पैग़म्बरों को भेजा, और उनके साथ हक़ पर मब्नी किताब उतारी ताकि वोह लोगों में उन उमूर का फैसला कर दे जिनमें वोह इख़्तिलाफ करने लगे थे और उसमें इख़्तिलाफ भी फक़त उन्ही लोगों ने किया जिन्हें वोह किताब दी गई थी, बावुजूद इसके कि उनके पास वाज़ेह निशानियां आ चुकी थीं। (और उन्होंने ये इख़्तिलाफ भी) महज़ बाहमी बुग़्ज़ो हसद के बाइस (किया) फिर अल्लाह ने ईमान वालों को अपने हुक्म से वोह हक़्क़ की बात समझा दी जिसमें वोह इख़्तिलाफ करते थे, और अल्लाह जिसे चाहता है सीधे रास्ते की तरफ हिदायत फरमा देता है।

২১৩. (শুরুর দিকে) সকল মানুষ একই দ্বীনের অন্তর্ভুক্ত ছিল। (অতঃপর যখন তাদের মাঝে মতবিরোধ দেখা দিল) তখন আল্লাহ্ নবীগণকে প্রেরণ করলেন সুসংবাদদাতা ও সতর্ককারীরূপে এবং তাদের সাথে অবতীর্ণ করলেন সত্য-নির্ভর কিতাব, যাতে তারা মানুষের মাঝে সেসব বিষয়ের ফায়সালা করতে পারেন যেসব বিষয়ে তারা মতবিরোধ শুরু করেছিল। আর যাদেরকে কিতাব প্রদান করা হয়েছিল, তাদের নিকট সুস্পষ্ট নিদর্শনাবলী আসার পরও তাতে কেবল তারাই মতবিরোধ করেছিল, পারস্পরিক ক্রোধ ও বিদ্বেষের কারণে। অতঃপর আল্লাহ্ ঈমানদারগণকে তাঁর নির্দেশে সত্য অনুধাবন করালেন যেসব বিষয়ে তারা মতবিরোধ করতো। আর আল্লাহ্ যাকে ইচ্ছা সরল পথের দিকে হেদায়াত দান করেন।

Play Copy
اَمۡ حَسِبۡتُمۡ اَنۡ تَدۡخُلُوا الۡجَنَّۃَ وَ لَمَّا یَاۡتِکُمۡ مَّثَلُ الَّذِیۡنَ خَلَوۡا مِنۡ قَبۡلِکُمۡ ؕ مَسَّتۡہُمُ الۡبَاۡسَآءُ وَ الضَّرَّآءُ وَ زُلۡزِلُوۡا حَتّٰی یَقُوۡلَ الرَّسُوۡلُ وَ الَّذِیۡنَ اٰمَنُوۡا مَعَہٗ مَتٰی نَصۡرُ اللّٰہِ ؕ اَلَاۤ اِنَّ نَصۡرَ اللّٰہِ قَرِیۡبٌ ﴿۲۱۴﴾

214. کیا تم یہ گمان کرتے ہو کہ تم (یونہی بلا آزمائش) جنت میں داخل ہو جاؤ گے حالانکہ تم پر تو ابھی ان لوگوں جیسی حالت (ہی) نہیں بیتی جو تم سے پہلے گزر چکے، انہیں توطرح طرح کی سختیاں اور تکلیفیں پہنچیں اور انہیں (اس طرح) ہلا ڈالا گیا کہ (اُس قوم کے) پیغمبر اور ان کے ایمان والے ساتھی (بھی) پکار اٹھے کہ اللہ کی مدد کب آئے گی؟ آگاہ ہو جاؤ کہ بیشک اللہ کی مدد قریب ہےo

214. Do you think that you will enter Paradise (for nothing, without any trial,) whilst you have not yet undergone the predicament of those who passed away before you? They were afflicted with a diversity of sufferings and hardships and were jolted (in such a manner) that the Messenger (of that nation) and his companions in faith (too) cried out: ‘When will the help of Allah arrive?’ Beware! The help of Allah is definitely at hand.

214. Am hasibtum an tadkhuloo aljannata walamma yatikum mathalu allatheena khalaw min qablikum massathumu albasao waalddarrao wazulziloo hatta yaqoola alrrasoolu waallatheena amanoo maAAahu mata nasru Allahi ala inna nasra Allahi qareebun

214. Tenker dere at dere vil tre inn i paradiset (sånn uten videre, uten noe prøvelse), enda dere ikke har gjennomgått den tilstanden som de som har gått bort før dere, har gjennomgått? De ble rammet av mange forskjellige hardheter og lidelser, og de ble rystet såpass at selv sendebudet og de troende som var sammen med ham, skrek ut: «Når vil Allahs hjelp komme?» Ta dere i akt! Sannelig, Allahs hjelp er nær.

214. क्या तुम ये गुमान करते हो कि तुम (यूंही बिला आज़माइश) जन्नत में दाख़िल हो जाओगे हालांकि तुम पर तो अभी उन लोगों जैसी हालत (ही) नहीं बीती जो तुम से पहले गुज़र चुके, उन्हें तो तरह तरह की सख़्ितयां और तक्लीफें पहुंचीं और उन्हें (इस तरह) हिला डाला गया कि (उस क़ौम के) पैग़म्बर और उनके ईमान वाले साथी (भी) पुकार उठे कि अल्लाह की मदद कब आएगी? आगाह हो जाओ कि बेशक अल्लाह की मदद क़रीब है।

২১৪. তোমরা কি মনে করো যে, তোমরা (কোনো পরীক্ষা ব্যতীত এমনি এমনি) জান্নাতে প্রবেশ করবে, অথচ তোমাদেরকে তো এখনও তাদের অবস্থা অতিক্রমই করেনি, যারা তোমাদের পূর্বে গত হয়েছে? তাদেরকে তো বিভিন্ন কষ্টকর পরিস্থিতি ও দুর্ভোগ স্পর্শ করেছিলো এবং (এমনভাবে) শিহরিত করেছিলো যে, (স্বয়ং) রাসূল ও তাঁর ঈমানদার সঙ্গীরা(ও) বলে উঠলেন, ‘আল্লাহ্‌র সাহায্য কখন আসবে?’ জেনে রাখো, নিশ্চয়ই আল্লাহ্‌র সাহায্য নিকটবর্তী।

Play Copy
یَسۡـَٔلُوۡنَکَ مَا ذَا یُنۡفِقُوۡنَ ۬ؕ قُلۡ مَاۤ اَنۡفَقۡتُمۡ مِّنۡ خَیۡرٍ فَلِلۡوَالِدَیۡنِ وَ الۡاَقۡرَبِیۡنَ وَ الۡیَتٰمٰی وَ الۡمَسٰکِیۡنِ وَ ابۡنِ‌السَّبِیۡلِ ؕ وَ مَا تَفۡعَلُوۡا مِنۡ خَیۡرٍ فَاِنَّ اللّٰہَ بِہٖ عَلِیۡمٌ ﴿۲۱۵﴾

215. آپ سے پوچھتے ہیں کہ (اللہ کی راہ میں) کیا خرچ کریں، فرما دیں: جس قدر بھی مال خرچ کرو (درست ہے)، مگر اس کے حق دار تمہارے ماں باپ ہیں اور قریبی رشتہ دار ہیں اور یتیم ہیں اور محتاج ہیں اور مسافر ہیں، اور جو نیکی بھی تم کرتے ہو بیشک اللہ اسے خوب جاننے والا ہےo

215. They ask you what they should spend (in the way of Allah). Say: ‘Whatever wealth you spend (is right), but the deserving ones are your parents and close relatives and orphans and the needy and the wayfarers. And whatever good you do, Allah indeed knows it full well.’

215. Yasaloonaka matha yunfiqoona qul ma anfaqtum min khayrin falilwalidayni waalaqrabeena waalyatama waalmasakeeni waibni alssabeeli wama tafAAaloo min khayrin fainna Allaha bihi AAaleemun

215. De spør deg om hva de skal bruke (for Allahs sak), si: «Hvor mye dere enn bruker, (er riktig), men de som fortjener det, er foreldrene deres og nære slektninger og foreldreløse og de trengende og de veifarende. Og hva dere enn gjør av godt, så vet sannelig Allah det svært godt.»

215. आपसे पूछते हैं कि (अल्लाह की राह में) क्या ख़र्च करें? फरमा दें: जिस क़दर भी माल ख़र्च करो (दुरुस्त है), मगर उसके हक़्क़दार तुम्हारे मां बाप हैं और क़रीबी रिश्तेदार हैं और यतीम हैं और मोह्‌ताज हैं और मुसाफिर हैं, और जो नेकी भी तुम करते हो बेशक अल्लाह उसे ख़ूब जानने वाला है।

২১৫. তারা আপনাকে জিজ্ঞেস করে যে, (আল্লাহ্‌র পথে) তারা কী খরচ করবে। বলে দিন, ‘যে পরিমাণ সম্পদই তোমরা ব্যয় করবে, (তা সঠিক) তবে এর প্রাপ্য তোমাদের পিতামাতা, নিকটাত্মীয়, এতিম, অভাবগ্রস্ত ও মুসাফির। আর যে পূণ্যই তোমরা করছো, নিশ্চয়ই আল্লাহ্ তা সম্যক অবগত।

Play Copy
کُتِبَ عَلَیۡکُمُ الۡقِتَالُ وَ ہُوَ کُرۡہٌ لَّکُمۡ ۚ وَ عَسٰۤی اَنۡ تَکۡرَہُوۡا شَیۡئًا وَّ ہُوَ خَیۡرٌ لَّکُمۡ ۚ وَ عَسٰۤی اَنۡ تُحِبُّوۡا شَیۡئًا وَّ ہُوَ شَرٌّ لَّکُمۡ ؕ وَ اللّٰہُ یَعۡلَمُ وَ اَنۡتُمۡ لَا تَعۡلَمُوۡنَ ﴿۲۱۶﴾٪

216. (فتنہ و فساد کی بیخ کنی اور قیام امن کے لیے دفاعی) قتال تم پر فرض کر دیا گیا ہے حالانکہ وہ تمہیں طبعاً ناگوار ہے، اور ممکن ہے تم کسی چیز کو ناپسند کرو اور وہ (حقیقتاً) تمہارے لئے بہتر ہو، اور (یہ بھی) ممکن ہے کہ تم کسی چیز کو پسند کرو اور وہ (حقیقتاً) تمہارے لئے بری ہو، اور اللہ خوب جانتا ہے اور تم نہیں جانتےo

216. Fighting (in self-defence, for restoration of peace and elimination of mischief and violence) has been made incumbent upon you although you are averse to it by temperament. It may be that you dislike a thing and (in fact) that is good for you. And it is (also) likely that you like a thing but (in fact) that is bad for you. And Allah knows well but you do not know.

216. Kutiba AAalaykumu alqitalu wahuwa kurhun lakum waAAasa an takrahoo shayan wahuwa khayrun lakum waAAasa an tuhibboo shayan wahuwa sharrun lakum waAllahu yaAAlamu waantum la taAAlamoona

216. Det er dere foreskrevet å kjempe (i selvforsvar, etablere fred, eliminere vold og ufred), enda dere føler motvilje mot det. Det kan være at dere misliker en ting som (egentlig) er bra for dere. Og det er mulig at dere foretrekker noe som (egentlig) er dårlig for dere. Og Allah vet svært godt, og dere vet ikke.

216. (फित्ना व फिसाद की बय़ख कुनी और क़ियामे अम्न केलिए दिफाई) क़िताल तुम पर फर्ज़ कर दिया गया है हालांकि वोह तुम्हें तब्अ़न ना गवार है, और मुम्किन है तुम किसी चीज़ को नापसंद करो और वोह (हक़्क़ीक़तन) तुम्हारे लिए बेहतर हो और (ये भी) मुम्किन है कि तुम किसी चीज़ को पसंद करो और वोह (हक़्क़ीक़तन) तुम्हारे लिए बुरी हो, और अल्लाह ख़ूब जानता है और तुम नहीं जानते।

২১৬. (আল্লাহ্‌র পথে) যুদ্ধ করা তোমাদের জন্যে ফরয করা হয়েছে, অথচ প্রকৃতিগতভাবে এটি তোমাদের নিকট অপছন্দনীয়। আর সম্ভবতঃ তোমরা কোনো বিষয় অপছন্দ করো অথচ (প্রকৃতপক্ষে) এটি তোমাদের জন্যে কল্যাণকর। আর (এও) সম্ভবপর যে, তোমরা কোনো বিষয় পছন্দ করো অথচ (প্রকৃতপক্ষে) তা তোমাদের জন্যে অকল্যাণকর। আর আল্লাহ্ ভালোভাবেই জানেন, কিন্তু তোমরা জানো না।

Play Copy
یَسۡـَٔلُوۡنَکَ عَنِ الشَّہۡرِ الۡحَرَامِ قِتَالٍ فِیۡہِ ؕ قُلۡ قِتَالٌ فِیۡہِ کَبِیۡرٌ ؕ وَ صَدٌّ عَنۡ سَبِیۡلِ اللّٰہِ وَ کُفۡرٌۢ بِہٖ وَ الۡمَسۡجِدِ الۡحَرَامِ ٭ وَ اِخۡرَاجُ اَہۡلِہٖ مِنۡہُ اَکۡبَرُ عِنۡدَ اللّٰہِ ۚ وَ الۡفِتۡنَۃُ اَکۡبَرُ مِنَ الۡقَتۡلِ ؕ وَ لَا یَزَالُوۡنَ یُقَاتِلُوۡنَکُمۡ حَتّٰی یَرُدُّوۡکُمۡ عَنۡ دِیۡنِکُمۡ اِنِ اسۡتَطَاعُوۡا ؕ وَ مَنۡ یَّرۡتَدِدۡ مِنۡکُمۡ عَنۡ دِیۡنِہٖ فَیَمُتۡ وَ ہُوَ کَافِرٌ فَاُولٰٓئِکَ حَبِطَتۡ اَعۡمَالُہُمۡ فِی الدُّنۡیَا وَ الۡاٰخِرَۃِ ۚ وَ اُولٰٓئِکَ اَصۡحٰبُ النَّارِ ۚ ہُمۡ فِیۡہَا خٰلِدُوۡنَ ﴿۲۱۷﴾

217. لوگ آپ سے حرمت والے مہینے میں جنگ کا حکم دریافت کرتے ہیں، فرما دیں: اس میں جنگ بڑا گناہ ہے اور اللہ کی راہ سے روکنا اور اس سے کفر کرنا اور مسجدِ حرام (خانہ کعبہ) سے روکنا اور وہاں کے رہنے والوں کو وہاں سے نکالنا اللہ کے نزدیک (اس سے بھی) بڑا گناہ ہے، اور یہ فتنہ انگیزی قتل و خون سے بھی بڑھ کر ہے اور (یہ کافر) تم سے ہمیشہ جنگ جاری رکھیں گے یہاں تک کہ تمہیں تمہارے دین سے پھیر دیں اگر (وہ اتنی) طاقت پاسکیں، اور تم میں سے جو شخص اپنے دین سے پھر جائے اور پھر وہ کافر ہی مرے تو ایسے لوگوں کے دنیا و آخرت میں (سب) اعمال برباد ہو جائیں گے، اور یہی لوگ جہنمی ہیں وہ اس میں ہمیشہ رہیں گےo

217. They ask you about the command for fighting in the Sacred Month. Say: ‘Fighting in it is a grave sin, but hindering people from Allah’s path and denying Him and obstructing them from al-Masjid al-Haram (Ka‘ba) and turning its dwellers out of it is yet a graver sin (than that) in the sight of Allah.’ And this mischief-mongering is even worse than bloodshed. (These disbelievers) will continue fighting against you endlessly till they turn you back from your Din (Religion) if they become capable to gain (the required) might. And whoever of you turns away from his Din (Religion) and dies as a disbeliever, (all) deeds of such people will become void in this world and in the Hereafter. And it is they who are the inmates of Hell. They shall dwell in it forever.

217. Yasaloonaka AAani alshshahri alharami qitalin feehi qul qitalun feehi kabeerun wasaddun AAan sabeeli Allahi wakufrun bihi waalmasjidi alharami waikhraju ahlihi minhu akbaru AAinda Allahi waalfitnatu akbaru mina alqatli wala yazaloona yuqatiloonakum hatta yaruddookum AAan deenikum ini istataAAoo waman yartadid minkum AAan deenihi fayamut wahuwa kafirun faolaika habitat aAAmaluhum fee alddunya waalakhirati waolaika ashabu alnnari hum feeha khalidoona

217. De spør deg om befalingen om å kjempe i den hellige måneden, si: «Å kjempe i den er en stor synd, men å hindre folk fra Allahs vei og å fornekte Ham og å hindre dem fra den hellige moskeen (Ka‛bah) og å drive ut dens beboere fra den er større synd (enn det) i Allahs øyne.» Og denne anstiftingen av ufred er verre enn blodsutgytelse. Disse (vantro) vil alltid ha gående krig mot dere helt til de klarer å vende dere fra levemåten deres, hvis de skulle makte så. Og de av dere som vender seg fra sin levemåte og dør som vantro, alle deres gjerninger vil bli null verdt både i denne verden og i den hinsidige. Og disse er helvetes beboere, de skal leve i det for alltid.

217. लोग आपसे हुर्मत वाले महीने में जंग का हुक्म दर्याफ्त करते हैं, फरमा दें, इसमें जंग बड़ा गुनाह है और अल्लाह की राह से रोकना और उससे कुफ्र करना और मस्जिदे हराम (ख़ानए का’बा) से रोकना और वहां के रेहने वालों को वहां से निकालना अल्लाह के नज़दीक (इस से भी) बड़ा गुनाह है, और ये फित्ना अंगेज़ी क़त्लो ख़ून से भी बढ़कर है और (ये काफिर) तुमसे हमेशा जंग जारी रखेंगे। यहां तक कि तुम्हें तुम्हारे दीन से फेर दें अगर (वोह इतनी) ताक़त पा सकें और तुममें से जो शख़्स अपने दीन से फिर जाए और फिर वोह काफिर ही मरे तो ऐसे लोगों के दुन्या व आख़िरत में (सब) आमाल बर्बाद हो जाएंगे, और ये ही लोग जहन्नमी हैं वोह उसमें हमेशा रहेंगे।

২১৭. লোকেরা আপনাকে পবিত্র মাসে যুদ্ধের বিধান সম্পর্কে জিজ্ঞেস করে; বলে দিন, ‘তাতে যুদ্ধ করা ভীষণ অন্যায়। আর আল্লাহ্‌র পথে প্রতিবন্ধকতা সৃষ্টি করা, তাঁর সাথে কুফরী করা, মসজিদুল-হারামে (অর্থাৎ কা’বাগৃহে) বাধা দেয়া এবং এর অধিবাসীদেরকে সেখান থেকে বহিষ্কার করা আল্লাহ্‌র নিকট (এরচেয়েও) গুরুতর অন্যায়। আর এ বিপর্যয় সৃষ্টি হত্যা অপেক্ষা ভীষণতর অপরাধ।’ এরা (এ কাফেরেরা) তোমাদের সাথে সর্বদা যুদ্ধ চলমান রাখবে, যতক্ষণ পর্যন্ত না তোমাদেরকে তোমাদের দ্বীন থেকে ফিরিয়ে দেয়, যদি (তারা সে) সক্ষমতা অর্জন করে। আর তোমাদের মধ্যে যে কেউ দ্বীন থেকে ফিরে পুনরায় কাফেররূপে মৃত্যুমুখে পতিত হয়, তবে তাদের ইহকাল ও পরকালে (সকল) আমল নিষ্ফল হয়ে যাবে। আর এরাই জাহান্নামী, তাতে তারা থাকবে চিরকাল।

Play Copy
اِنَّ الَّذِیۡنَ اٰمَنُوۡا وَ الَّذِیۡنَ ہَاجَرُوۡا وَ جٰہَدُوۡا فِیۡ سَبِیۡلِ اللّٰہِ ۙ اُولٰٓئِکَ یَرۡجُوۡنَ رَحۡمَتَ اللّٰہِ ؕ وَ اللّٰہُ غَفُوۡرٌ رَّحِیۡمٌ ﴿۲۱۸﴾

218. بیشک جو لوگ ایمان لائے اور جنہوں نے اللہ کے لئے وطن چھوڑا اور اللہ کی راہ میں جہاد کیا، یہی لوگ اللہ کی رحمت کے امیدوار ہیں، اور اللہ بڑا بخشنے والا مہربان ہےo

218. Indeed, those who believed and migrated for the sake of Allah and struggled hard in the way of Allah, it is they who look forward to Allah’s mercy. And Allah is Most Forgiving, Ever-Merciful.

218. Inna allatheena amanoo waallatheena hajaroo wajahadoo fee sabeeli Allahi olaika yarjoona rahmata Allahi waAllahu ghafoorun raheemun

218. Sannelig, de som antok troen og utvandret for Allahs skyld og anstrengte seg hardt for Allahs sak, disse håper på Allahs nåde. Og Allah er mest tilgivende, evig nåderik.

218. बेशक जो लोग ईमान लाए और जिन्होंने अल्लाह के लिए वतन छोड़ा और अल्लाह की राह में जिहाद किया, येही लोग अल्लाह की रहमत के उम्मीदवार हैं, और अल्लाह बड़ा बख़्शने वाला मेहरबान है।

২১৮. নিশ্চয়ই যারা ঈমান আনয়ন করেছে এবং যারা আল্লাহ্‌র জন্যে স্বদেশ ছেড়েছে ও আল্লাহ্‌র পথে জিহাদ করেছে, তারাই আল্লাহ্‌র অনুগ্রহ প্রত্যাশা করে। আর আল্লাহ্ অত্যন্ত ক্ষমাশীল, অসীম দয়ালু।

Play Copy
یَسۡـَٔلُوۡنَکَ عَنِ الۡخَمۡرِ وَ الۡمَیۡسِرِؕ قُلۡ فِیۡہِمَاۤ اِثۡمٌ کَبِیۡرٌ وَّ مَنَافِعُ لِلنَّاسِ ۫ وَ اِثۡمُہُمَاۤ اَکۡبَرُ مِنۡ نَّفۡعِہِمَا ؕ وَ یَسۡـَٔلُوۡنَکَ مَا ذَا یُنۡفِقُوۡنَ ۬ؕ قُلِ الۡعَفۡوَؕ کَذٰلِکَ یُبَیِّنُ اللّٰہُ لَکُمُ الۡاٰیٰتِ لَعَلَّکُمۡ تَتَفَکَّرُوۡنَ ﴿۲۱۹﴾ۙ

219. آپ سے شراب اور جوئے کی نسبت سوال کرتے ہیں، فرما دیں: ان دونوں میں بڑا گناہ ہے اور لوگوں کے لئے کچھ (دنیوی) فائدے بھی ہیں مگر ان دونوں کا گناہ ان کے نفع سے بڑھ کر ہے، اور آپ سے یہ بھی پوچھتے ہیں کہ کیا کچھ خرچ کریں؟ فرما دیں: جو ضرورت سے زائد ہے (خرچ کر دو)، اسی طرح اللہ تمہارے لئے (اپنے) احکام کھول کر بیان فرماتا ہے تاکہ تم غور و فکر کروo

219. They ask you about alcohol (i.e., intoxicants) and gambling. Say: ‘Major sin lies in both of them and also some (worldly) profit for the people, but their sin is greater than their profit.’ And they also ask you about what they should spend. Say: ‘(Spend) whatever is surplus to your needs.’ Thus does Allah make His commandments clear to you so that you may meditate.

219. Yasaloonaka AAani alkhamri waalmaysiri qul feehima ithmun kabeerun wamanafiAAu lilnnasi waithmuhuma akbaru min nafAAihima wayasaloonaka matha yunfiqoona quli alAAafwa kathalika yubayyinu Allahu lakumu alayati laAAallakum tatafakkaroona

219. De spør deg om alkoholdrikk og pengespill, si: «Det ligger stor synd i dem begge og noe (jordisk) profitt for folk, men synden i dem er større enn profitten!» Og de spør deg også om hva de bør bruke, si: «(Bruk) det som er igjen etter at dere har dekket behovene deres.» Slik klargjør Allah Sine befalinger for dere, for at dere må tenke dypt gjennom det –

219. आपसे शराब और जूए की निस्बत सवाल करते हैं फरमा दें: इन दोनों में बड़ा गुनाह है और लोगों के लिए कुछ (दुन्यवी) फाइदे भी हैं मगर इन दोनों का गुनाह इनके नफे़ से बढ़कर है। और आपसे ये भी पूछते हैं कि क्या कुछ ख़र्च करें? फरमा दें: जो ज़रूरत से ज़ाइद है (ख़र्च कर दो), इसी तरह अल्लाह तुम्हारे लिए (अपने) अहकाम खोलकर बयान फरमाता है ताकि तुम ग़ौरो फिक्र करो।

২১৯. তারা আপনাকে মদ ও জুয়া সম্পর্কে জিজ্ঞেস করে, বলে দিন, ‘উভয়ের মধ্যে রয়েছে মহাপাপ, তবে মানুষের জন্যে আছে (পার্থিব) কিছু উপকারও; কিন্তু এগুলোর পাপ এগুলোর উপকার অপেক্ষা অধিকতর।’ তারা আপনাকে আরো জিজ্ঞেস করে তারা কী ব্যয় করবে? বলে দিন, ‘যা প্রয়োজনের অতিরিক্ত (তা ব্যয় করো)’। এভাবে আল্লাহ্ তোমাদের জন্যে (স্বীয়) বিধান সুস্পষ্টরূপে বর্ণনা করেন যাতে তোমরা গভীরভাবে চিন্তা করো।

Play Copy
فِی الدُّنۡیَا وَ الۡاٰخِرَۃِ ؕ وَ یَسۡـَٔلُوۡنَکَ عَنِ الۡیَتٰمٰی ؕ قُلۡ اِصۡلَاحٌ لَّہُمۡ خَیۡرٌ ؕ وَ اِنۡ تُخَالِطُوۡہُمۡ فَاِخۡوَانُکُمۡ ؕ وَ اللّٰہُ یَعۡلَمُ الۡمُفۡسِدَ مِنَ الۡمُصۡلِحِ ؕ وَ لَوۡ شَآءَ اللّٰہُ لَاَعۡنَتَکُمۡ ؕ اِنَّ اللّٰہَ عَزِیۡزٌ حَکِیۡمٌ ﴿۲۲۰﴾

220. (تمہارا غور و فکر) دنیا اور آخرت (دونوں کے معاملات) میں (رہے)، اور آپ سے یتیموں کے بارے میں دریافت کرتے ہیں، فرما دیں: ان (کے معاملات) کا سنوارنا بہتر ہے، اور اگر انہیں (نفقہ و کاروبار میں) اپنے ساتھ ملا لو تو وہ بھی تمہارے بھائی ہیں، اور اللہ خرابی کرنے والے کو بھلائی کرنے والے سے جدا پہچانتا ہے، اور اگر اللہ چاہتا تو تمہیں مشقت میں ڈال دیتا، بیشک اللہ بڑا غالب بڑی حکمت والا ہےo

220. (Your meditation should be) on (matters relating to) this world and the Hereafter. And they ask you about orphans. Say: ‘It is meritorious to set (their affairs) right. And if you associate them with yourselves (in subsistence and business), then they are also your brothers. And Allah distinctly recognizes the one who is destructive from the other who is constructive. And if Allah willed, He would put you in distress. Verily, Allah is All-Mighty, All-Wise.’

220. Fee alddunya waalakhirati wayasaloonaka AAani alyatama qul islahun lahum khayrun wain tukhalitoohum faikhwanukum waAllahu yaAAlamu almufsida mina almuslihi walaw shaa Allahu laaAAnatakum inna Allaha AAazeezun hakeemun

220. (deres dyptgående tanker bør handle om både) det dennesidige og det hinsidige. Og de spør deg om de foreldreløse, si: «Det er bedre å ordne saken for dem, og hvis dere assosierer dem med dere selv (i underhold og forretning), så er de brødrene deres. Og Allah kan skille den som ødelegger, fra den som bygger opp. Og hvis Allah hadde villet, kunne Han ha satt dere i nød. Visselig, Allah er allmektig, mest vis.»

220. (तुम्हारा ग़ौरो फिक्र) दुन्या और आख़िरत (दोनों के मुआमलात) में (रहे), और आपसे यतीमों के बारे में दर्याफ्त करते हैं, फरमा दें: उन (के मुआमलात) का संवारना बेहतर है, और अगर उन्हें (नफ्क़ा-व-कारोबार में) अपने साथ मिला लो तो वोह भी तुम्हारे भाई हैं, और अल्लाह ख़राबी करने वाले को भलाई करने वाले से जुदा पहचानता है, और अगर अल्लाह चाहता तो तुम्हें मशक़्क़त में डाल देता, बेशक अल्लाह बड़ा ग़ालिब बड़ी हिक्मत वाला है।

২২০. (তোমাদের গভীর চিন্তা) ইহকাল ও পরকাল (উভয় বিষয়) সম্পর্কিত (যেন হয়)। আর তারা আপনাকে এতিমদের ব্যাপারে জিজ্ঞেস করে, বলে দিন, ‘এদের (বিষয়গুলোর) সুব্যবস্থা করা উত্তম’। আর যদি তাদের (ভরণ-পোষণ ও ব্যবসা-বাণিজ্যের) সাথে নিজেদেরকে সম্পৃক্ত করো, তবে তারাও তোমাদের ভাই। আল্লাহ্ অনিষ্টকারীকে কল্যাণকারী থেকে স্বতন্ত্রভাবে চিনেন এবং আল্লাহ্ ইচ্ছা করলে তোমাদেরকে কষ্টে নিক্ষেপ করতে পারতেন। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ মহাপরাক্রমশালী, প্রজ্ঞাবান।

Play Copy
وَ لَا تَنۡکِحُوا الۡمُشۡرِکٰتِ حَتّٰی یُؤۡمِنَّ ؕ وَ لَاَمَۃٌ مُّؤۡمِنَۃٌ خَیۡرٌ مِّنۡ مُّشۡرِکَۃٍ وَّ لَوۡ اَعۡجَبَتۡکُمۡ ۚ وَ لَا تُنۡکِحُوا الۡمُشۡرِکِیۡنَ حَتّٰی یُؤۡمِنُوۡا ؕ وَ لَعَبۡدٌ مُّؤۡمِنٌ خَیۡرٌ مِّنۡ مُّشۡرِکٍ وَّ لَوۡ اَعۡجَبَکُمۡ ؕ اُولٰٓئِکَ یَدۡعُوۡنَ اِلَی النَّارِ ۚۖ وَ اللّٰہُ یَدۡعُوۡۤا اِلَی الۡجَنَّۃِ وَ الۡمَغۡفِرَۃِ بِاِذۡنِہٖ ۚ وَ یُبَیِّنُ اٰیٰتِہٖ لِلنَّاسِ لَعَلَّہُمۡ یَتَذَکَّرُوۡنَ ﴿۲۲۱﴾٪

221. اور تم مشرک عورتوں کے ساتھ نکاح مت کرو جب تک وہ مسلمان نہ ہو جائیں، اور بیشک مسلمان لونڈی (آزاد) مشرک عورت سے بہتر ہے خواہ وہ تمہیں بھلی ہی لگے، اور (مسلمان عورتوں کا) مشرک مردوں سے بھی نکاح نہ کرو جب تک وہ مسلمان نہ ہو جائیں، اور یقیناً مشرک مرد سے مؤمن غلام بہتر ہے خواہ وہ تمہیں بھلا ہی لگے، وہ (کافر اور مشرک) دوزخ کی طرف بلاتے ہیں، اور اللہ اپنے حکم سے جنت اور مغفرت کی طرف بلاتا ہے، اور اپنی آیتیں لوگوں کے لئے کھول کر بیان فرماتا ہے تاکہ وہ نصیحت حاصل کریںo

221. And do not marry idolatrous women until they become Muslims. Indeed, a Muslim slave-girl is better than a (free) idolatress, however pleasing she may seem to you. Nor give (the Muslim women) in marriage to idolaters till they embrace Islam. And certainly, a Muslim slave is better than an idolater, even though he should please you. These (idolaters and disbelievers) call you to Hell whilst Allah invites, by His decree, to Paradise and forgiveness and explains His Verses clearly to people so that they may take direction and guidance.

221. Wala tankihoo almushrikati hatta yuminna walaamatun muminatun khayrun min mushrikatin walaw aAAjabatkum wala tunkihoo almushrikeena hatta yuminoo walaAAabdun muminun khayrun min mushrikin walaw aAAjabakum olaika yadAAoona ila alnnari waAllahu yadAAoo ila aljannati waalmaghfirati biithnihi wayubayyinu ayatihi lilnnasi laAAallahum yatathakkaroona

221. Og gift dere ikke med flergudsdyrkende kvinner før de blir muslimer. Sannelig, en muslimsk slavepike er bedre enn en (fri) flergudsdyrkende kvinne, uansett hvor behagende hun måtte virke for dere. Og ikke gift bort (muslimske kvinner) til flergudsdyrkere før de vedtar islam. Og en muslimsk slave er i sannhet bedre enn en flergudsdyrker, selv om han skulle virke behagende for dere. Disse (flergudsdyrkerne og de vantro) kaller dere til helvete, mens Allah med sin bestemmelse inviterer dere til paradiset og tilgivelsen og forklarer Sine vers klargjørende til folk, for at de må få fatt i formaningen.

221. और तुम मुश्रिक औरतों के साथ निकाह मत करो जब तक वोह मुसल्मान न हो जाएं, और बेशक मुसलमान लौंडी (आज़ाद) मुश्‌रिक औरत से बेहतर है ख़्वाह वोह तुम्हें भली ही लगे और (मुसलमान औरतों का) मुश्रिक मर्दों से भी निकाह न करो जब तक वोह मुसलमान न हो जाएं, और यक़ीनन मुश्रिक मर्द से मोमिन गुलाम बेहतर है ख़्वाह वोह तुम्हें भला ही लगे, वोह (काफिर और मुश्रिक) दोज़ख़ की तरफ बुलाते हैं, और अल्लाह अपने हुक्म से जन्नत और मग़्फिरत की तरफ बुलाता है और अपनी आयतें लोगों के लिए खोलकर बयान फरमाता है ताकि वोह नसीहत हासिल करें।

২২১. আর তোমরা মুশরিক নারীদেরকে বিবাহ্ করো না, যতক্ষণ না তারা মুসলমান হয়। অবশ্য মুসলমান ক্রীতদাসী (স্বাধীন) মুশরিক নারীর চেয়ে উত্তম, যদিও তারা তোমাদেরকে চমৎকৃত করে। আর (মুসলমান নারীদেরকে) মুশরিক পুরুষদের সাথেও বিবাহ প্রদান করো না, যতক্ষণ না তারা মুসলমান হয়। অবশ্য মুমিন ক্রীতদাস মুশরিক পুরুষের চেয়ে উত্তম, যদিও সে তোমাদেরকে চমৎকৃত করে। তারা (কাফেরেরা ও মুশরিকেরা) জাহান্নামের দিকে আহবান করে, আর আল্লাহ্ স্বীয় নির্দেশে জান্নাত ও ক্ষমার দিকে আহবান করেন। আর তিনি মানুষের জন্যে স্বীয় আয়াতসমূহকে সুস্পষ্টভাবে বর্ণনা করেন, যাতে তারা উপদেশ গ্রহণ করতে পারে।

Play Copy
وَ یَسۡـَٔلُوۡنَکَ عَنِ الۡمَحِیۡضِ ؕ قُلۡ ہُوَ اَذًی ۙ فَاعۡتَزِلُوا النِّسَآءَ فِی الۡمَحِیۡضِ ۙ وَ لَا تَقۡرَبُوۡہُنَّ حَتّٰی یَطۡہُرۡنَ ۚ فَاِذَا تَطَہَّرۡنَ فَاۡتُوۡہُنَّ مِنۡ حَیۡثُ اَمَرَکُمُ اللّٰہُ ؕ اِنَّ اللّٰہَ یُحِبُّ التَّوَّابِیۡنَ وَ یُحِبُّ الۡمُتَطَہِّرِیۡنَ ﴿۲۲۲﴾

222. اور آپ سے حیض (ایامِ ماہواری) کی نسبت سوال کرتے ہیں، فرما دیں: وہ نجاست ہے، سو تم حیض کے دنوں میں عورتوں سے کنارہ کش رہا کرو، اور جب تک وہ پاک نہ ہو جائیں ان کے قریب نہ جایا کرو، اور جب وہ خوب پاک ہو جائیں تو جس راستے سے اللہ نے تمہیں اجازت دی ہے ان کے پاس جایا کرو، بیشک اللہ بہت توبہ کرنے والوں سے محبت فرماتا ہے اور خوب پاکیزگی اختیار کرنے والوں سے محبت فرماتا ہےo

222. And they ask you about menstruation. Say: ‘It is filth; so keep away from women during menstruation and do not approach them until they become pure. And when they have washed themselves clean, consort with them the way by which Allah has permitted you.’ Undoubtedly, Allah loves those who repent much, and He loves those who keep themselves thoroughly pure and clean.

222. Wayasaloonaka AAani almaheedi qul huwa athan faiAAtaziloo alnnisaa fee almaheedi wala taqraboohunna hatta yathurna faitha tatahharna fatoohunna min haythu amarakumu Allahu inna Allaha yuhibbu alttawwabeena wayuhibbu almutatahhireena

222. Og de spør deg om menstruasjonen, si: «Det er urenhet, så hold dere unna kvinnene under menstruasjonen, og gå dem ikke nær før de er blitt rene. Og når de har vasket seg rene, så gå til dem fra den veien Allah har tillatt dere.» Sannelig, Allah elsker dem som angrer svært mye, og Han elsker dem som holder seg svært rene.

222. और आपसे हैज़ (अय्यामे माहवारी) की निस्बत सवाल करते हैं, फरमा दें, वोह नजासत है, सो तुम हैज़ के दिनों में औरतों से कनारा कश रहा करो, और जब तक वोह पाक न हो जाएं उनके क़रीब न जाया करो, और जब वोह ख़ूब पाक हो जाएं तो जिस रास्ते से अल्लाह ने तुम्हें इजाज़त दी है उनके पास जाया करो, बेशक अल्लाह बहुत तौबा करने वालों से महब्बत फरमाता है और ख़ूब पाकीज़गी इख़्तियार करने वालों से महब्बत फरमाता है।

২২২. আর তারা আপনাকে (মাসিক) ঋতুশ্রাব বিষয়ে জিজ্ঞেস করে, বলে দিন, ‘তা অপবিত্রতা। সুতরাং তোমরা ঋতুশ্রাবের দিনগুলোতে স্ত্রী-সঙ্গ বর্জন করো; এবং যতক্ষণ না তারা পবিত্র হয় তাদের নিকটবর্তী হয়ো না। আর যখন তারা উত্তমরূপে পরিশুদ্ধ হয় তখন গমন করো তাদের নিকট, যেভাবে আল্লাহ্ তোমাদেরকে অনুমতি দিয়েছেন।’ নিশ্চয়ই আল্লাহ্ তওবাকারীকে ভালোবাসেন এবং উত্তমরূপে পবিত্রতা অবলম্বনকারীকেও ভালোবাসেন।

Play Copy
نِسَآؤُکُمۡ حَرۡثٌ لَّکُمۡ ۪ فَاۡتُوۡا حَرۡثَکُمۡ اَنّٰی شِئۡتُمۡ ۫ وَ قَدِّمُوۡا لِاَنۡفُسِکُمۡ ؕ وَ اتَّقُوا اللّٰہَ وَ اعۡلَمُوۡۤا اَنَّکُمۡ مُّلٰقُوۡہُ ؕ وَ بَشِّرِ الۡمُؤۡمِنِیۡنَ ﴿۲۲۳﴾

223. تمہاری عورتیں تمہاری کھیتیاں ہیں پس تم اپنی کھیتیوں میں جیسے چاہو آؤ، اور اپنے لئے آئندہ کا کچھ سامان کرلو، اور اللہ کا تقوٰی اختیار کرو اور جان لو کہ تم اس کے حضور پیش ہونے والے ہو، اور (اے حبیب!) آپ اہلِ ایمان کو خوشخبری سنادیں (کہ اللہ کے حضور ان کی پیشی بہتر رہے گی)o

223. Your wives are for you like a harvest-producing field. So, go to your field as you may desire. And manage some provisions for yourselves for the next world. Inculcate in yourselves the fear of Allah, and be mindful that you shall appear before Him. And, (O Beloved,) give good news to the believers (that their appearance before Allah will be gainful for them).

223. Nisaokum harthun lakum fatoo harthakum anna shitum waqaddimoo lianfusikum waittaqoo Allaha waiAAlamoo annakum mulaqoohu wabashshiri almumineena

223. Kvinnene deres er åkrene deres, så kom hvordan dere enn måtte begjære til åkrene deres. Og ordne noe reisegods for dere selv for det kommende, og underordne deres indre Allahs frykt og vit at dere må møte opp hos Ham. Og (kjære elskede ﷺ!), gi det gledelige budskapet til de troende (at deres oppmøte hos Allah vil være nyttig for dem).

223. तुम्हारी औरतें तुम्हारी खेतियां हैं पस तुम अपनी खेतियों में जैसे चाहो आओ, और अपने लिए आइन्दा का कुछ सामान कर लो और अल्लाह का तक़्वा इख़्तियार करो और जान लो कि तुम उसके हुज़ूर पेश होने वाले हो, और (ऐ हबीब!) आप अह्‌ले ईमान को ख़ुश ख़बरी सुना दें (कि अल्लाह के हुज़ूर उनकी पेशी बेहतर रहेगी) ।

২২৩. তোমাদের স্ত্রীগণ তোমাদের শস্যক্ষেত্র, অতএব তোমরা তোমাদের শস্যক্ষেতে যেভাবে ইচ্ছে গমন করতে পারো। আর নিজেদের জন্যে আগামীদিনের কিছু ব্যবস্থা গ্রহণ করো এবং আল্লাহ্কে ভয় করো। আর জেনে রাখো যে, তোমরা তাঁর সমীপে আবির্ভূত হবে, আর (হে হাবীব!) আপনি ঈমানদারগণকে সুসংবাদ দিন (যে, আল্লাহ্‌র সমীপে তাদের আবির্ভূত হওয়া লাভজনক হবে)।

Play Copy
وَ لَا تَجۡعَلُوا اللّٰہَ عُرۡضَۃً لِّاَیۡمَانِکُمۡ اَنۡ تَبَرُّوۡا وَ تَتَّقُوۡا وَ تُصۡلِحُوۡا بَیۡنَ النَّاسِ ؕ وَ اللّٰہُ سَمِیۡعٌ عَلِیۡمٌ ﴿۲۲۴﴾

224. اور اپنی قَسموں کے باعث اللہ (کے نام) کو (لوگوں کے ساتھ) نیکی کرنے اور پرہیزگاری اختیار کرنے اور لوگوں میں صلح کرانے میں آڑ مت بناؤ، اور اللہ خوب سننے والا بڑا جاننے والا ہےo

224. And because of your oaths, do not use (the Name of) Allah as an excuse for refraining from doing good (to the people), becoming Godfearing and making peace amongst people. And Allah is All-Hearing, All-Knowing.

224. Wala tajAAaloo Allaha AAurdatan liaymanikum an tabarroo watattaqoo watuslihoo bayna alnnasi waAllahu sameeAAun AAaleemun

224. Og på grunn av edene deres skal dere ikke bruke (navnet til) Allah som en unnskyldning for å hindre dere selv fra å gjøre godt (mot folk), å bli gudfryktige og å forsone folk. Og Allah er allhørende, allvitende.

224. और अपनी क़स्मों के बाइस अल्लाह (के नाम) को (लोगों के साथ) नेकी करने और परहेज़गारी इख़्तियार करने और लोगों में सुलह कराने में आड़ मत बनाओ, और अल्लाह ख़ूब सुनने वाला बड़ा जानने वाला है।

২২৪. আর নিজেদের শপথের কারণে আল্লাহ্কে (অর্থাৎ আল্লাহ্‌র নামকে) অজুহাত বানিও না; (মানুষের সাথে) উত্তম আচরণে, খোদাভীতি অবলম্বনে এবং মানুষের মাঝে সংশোধন করে দেয়ার ক্ষেত্রে। আর আল্লাহ্ সর্বশ্রোতা, সম্যক অবগত।

Play Copy
لَا یُؤَاخِذُکُمُ اللّٰہُ بِاللَّغۡوِ فِیۡۤ اَیۡمَانِکُمۡ وَ لٰکِنۡ یُّؤَاخِذُکُمۡ بِمَا کَسَبَتۡ قُلُوۡبُکُمۡ ؕ وَ اللّٰہُ غَفُوۡرٌ حَلِیۡمٌ ﴿۲۲۵﴾

225. اللہ تمہاری بے ہودہ قَسموں پر تم سے مؤاخذہ نہیں فرمائے گا مگر ان کا ضرور مؤاخذہ فرمائے گا جن کا تمہارے دلوں نے ارادہ کیا ہو، اور اللہ بڑا بخشنے والا بہت حلم والا ہےo

225. Allah will not hold you accountable for your vain oaths, but will take you to task for the oaths taken with serious intention in your hearts. And Allah is Most Forgiving, Most Forbearing.

225. La yuakhithukumu Allahu biallaghwi fee aymanikum walakin yuakhithukum bima kasabat quloobukum waAllahu ghafoorun haleemun

225. Allah vil ikke holde dere ansvarlige for deres formålsløse eder, men Han vil visselig holde dere ansvarlige for de edene som blir avlagt med seriøs intensjon i hjertet deres. Og Allah er mest tilgivende, mest overbærende.

225. अल्लाह तुम्हारी बेहूदा क़स्मों पर तुमसे मुवाख़िज़ा नहीं फरमाएगा मगर उनका ज़रूर मुवाख़िज़ा फरमाएगा जिनका तुम्हारे दिलों ने इरादा किया हो, और अल्लाह बड़ा बख़्शने वाला बहुत हिल्म वाला है।

২২৫. আল্লাহ্ তোমাদেরকে তোমাদের অনর্থক শপথের কারণে পাকড়াও করবেন না, কিন্তু তিনি এর জন্যে অবশ্যই পাকড়াও করবেন যা তোমাদের অন্তর সংকল্প করেছে। আর আল্লাহ্ অত্যন্ত ক্ষমাশীল, অত্যধিক ধৈর্যশীল।

Play Copy
لِلَّذِیۡنَ یُؤۡلُوۡنَ مِنۡ نِّسَآئِہِمۡ تَرَبُّصُ اَرۡبَعَۃِ اَشۡہُرٍ ۚ فَاِنۡ فَآءُوۡ فَاِنَّ اللّٰہَ غَفُوۡرٌ رَّحِیۡمٌ ﴿۲۲۶﴾

226. اور ان لوگوں کے لئے جو اپنی بیویوں کے قریب نہ جانے کی قسم کھالیں چار ماہ کی مہلت ہے پس اگر وہ (اس مدت میں) رجوع کر لیں تو بیشک اللہ بڑا بخشنے والا مہربان ہےo

226. And for those who swear not to go near their wives, there is a (reconsideration) period of four months. So, if (during this period) they resume their relations, Allah is Most Forgiving, Ever-Merciful.

226. Lillatheena yuloona min nisaihim tarabbusu arbaAAati ashhurin fain faoo fainna Allaha ghafoorun raheemun

226. Og for dem som sverger på at de ikke skal nærme seg hustruene sine, er det en fire måneders revurderingsperiode; hvis de gjenopptar forholdet sitt (i løpet av denne perioden), så er Allah mest tilgivende, evig nåderik.

226. और उन लोगों के लिए जो अपनी बीवियों के करीब न जाने की क़सम खा लें चार माह की मोह्‌लत है पस अगर वोह (इस मुद्दत में) रुजूअ़ कर लें तो बेशक अल्लाह बड़ा बख़्शने वाला मेहरबान है।

২২৬. আর যারা নিজেদের স্ত্রীদের নিকট গমন করবে না বলে যে শপথ করে তাদের জন্যে রয়েছে চার মাসের অবকাশ। অতঃপর যদি তারা (এ সময়সীমার মধ্যে) প্রত্যাগত হয়, তবে আল্লাহ্ অত্যন্ত ক্ষমাশীল, অসীম দয়ালু।

Play Copy
Play Copy
وَ الۡمُطَلَّقٰتُ یَتَرَبَّصۡنَ بِاَنۡفُسِہِنَّ ثَلٰثَۃَ قُرُوۡٓءٍ ؕ وَ لَا یَحِلُّ لَہُنَّ اَنۡ یَّکۡتُمۡنَ مَا خَلَقَ اللّٰہُ فِیۡۤ اَرۡحَامِہِنَّ اِنۡ کُنَّ یُؤۡمِنَّ بِاللّٰہِ وَ الۡیَوۡمِ الۡاٰخِرِ ؕ وَ بُعُوۡلَتُہُنَّ اَحَقُّ بِرَدِّہِنَّ فِیۡ ذٰلِکَ اِنۡ اَرَادُوۡۤا اِصۡلَاحًا ؕ وَ لَہُنَّ مِثۡلُ الَّذِیۡ عَلَیۡہِنَّ بِالۡمَعۡرُوۡفِ ۪ وَ لِلرِّجَالِ عَلَیۡہِنَّ دَرَجَۃٌ ؕ وَ اللّٰہُ عَزِیۡزٌ حَکِیۡمٌ ﴿۲۲۸﴾٪

228. اور طلاق یافتہ عورتیں اپنے آپ کو تین حیض تک روکے رکھیں، اور ان کے لیے جائز نہیں کہ وہ اسے چھپائیں جو اللہ نے ان کے رحموں میں پیدا فرما دیا ہو، اگر وہ اللہ پر اور قیامت کے دن پر ایمان رکھتی ہیں، اور اس مدت کے اندر ان کے شوہروں کو انہیں (پھر) اپنی زوجیت میں لوٹا لینے کا حق زیادہ ہے اگر وہ اصلاح کا ارادہ کر لیں، اور دستور کے مطابق عورتوں کے بھی مردوں پر اسی طرح حقوق ہیں جیسے مردوں کے عورتوں پر، البتہ مَردوں (یعنی سابقہ شوہروں) کے لیے (سابقہ بیویوں کے ساتھ دوبارہ مصالحت کے معاملے میں) اُن سے بھی ایک گُنا زیادہ ذمہ داری ہے، اور اللہ بڑا غالب بڑی حکمت والا ہےo

228. And the divorced women shall hold themselves back till three menstrual cycles. And it is not lawful for them to conceal what Allah may have created in their wombs if they believe in Allah and the Last Day. And during this period, their husbands have a greater right to take them back (again) into conjugal bond, provided they intend to reconcile. And, according to usage, women too have rights over men similar to the rights of men over women. However, for men (the ex-husbands) the responsibility is one time greater (in matter of reconciling with the ex-wives). And Allah is All-Mighty, Most Wise.

228. Waalmutallaqatu yatarabbasna bianfusihinna thalathata qurooin wala yahillu lahunna an yaktumna ma khalaqa Allahu fee arhamihinna in kunna yuminna biAllahi waalyawmi alakhiri wabuAAoolatuhunna ahaqqu biraddihinna fee thalika in aradoo islahan walahunna mithlu allathee AAalayhinna bialmaAAroofi walilrrijali AAalayhinna darajatun waAllahu AAazeezun hakeemun

228. Og de fraskilte kvinnene skal holde seg tilbake i tre menstruasjonssykluser, og det er ikke tillatt for dem å skjule det Allah har skapt i deres livmor, hvis de tror på Allah og den ytterste dagen. Og i løpet av denne perioden har ektemennene deres mer rett til å ta dem tilbake (igjen) i ekteskapelig bånd hvis de bestemmer seg for å forsones. Og ifølge skikken har kvinnene også rett over mennene slik som mennene har rett over kvinnene. Likevel har mennene et fortrinn framfor dem. Og Allah er allmektig, mest vis.

228. और तलाक़ याफ्ता औरतें अपने आपको तीन हैज़ तक रोके रख्खें, और उनके लिए जाइज़ नहीं कि वोह उसे छुपाएं जो अल्लाह ने उनके रहमों में पैदा फरमा दिया हो, अगर वोह अल्लाह पर और क़ियामत के दिन पर ईमान रखती हैं, और इस मुद्दत के अंदर उनके शौहरों को उन्हें (फिर) अपनी ज़ौजिय्यत में लौटा लेने का हक़्क़ ज़ियादा है अगर वोह इस्लाह का इरादह कर लें, और दस्तूर के मुताबिक़ औरतों के भी मर्दों पर इसी तरह के हुक़ूक़ हैं जैसे मर्दों के औरतों पर, अलबत्ता मर्दों को उन पर फज़ीलत है, और अल्लाह बड़ा ग़ालिब बड़ी हिक्मत वाला है।

২২৮. আর তালাকপ্রাপ্তা নারীগণ নিজেদেরকে তিন ঋতুকাল পর্যন্ত প্রতীক্ষায় রাখবে এবং তাদের জন্যে বৈধ নয় যে, আল্লাহ্ তাদের গর্ভাশয়ে যা সৃষ্টি করেছেন তা তারা গোপন রাখে; যদি তারা আল্লাহ্ ও শেষদিনে বিশ্বাস রাখে। আর তাদের স্বামীগণ এ সময়সীমার মধ্যে তাদেরকে পুনঃগ্রহণে অধিকতর হক্বদার, যদি তারা সংশোধনের ইচ্ছা রাখে। আর রীতি অনুযায়ী নারীদেরও পুরুষদের উপর একই অধিকার রয়েছে যেমন পুরুষদের অধিকার রয়েছে নারীদের উপর। অবশ্য তাদের উপর পুরুষদের শ্রেষ্ঠত্ব রয়েছে। আর আল্লাহ্ মহাপরাক্রমশালী, প্রজ্ঞাবান।

Play Copy
اَلطَّلَاقُ مَرَّتٰنِ۪ فَاِمۡسَاکٌۢ بِمَعۡرُوۡفٍ اَوۡ تَسۡرِیۡحٌۢ بِاِحۡسَانٍ ؕ وَ لَا یَحِلُّ لَکُمۡ اَنۡ تَاۡخُذُوۡا مِمَّاۤ اٰتَیۡتُمُوۡہُنَّ شَیۡئًا اِلَّاۤ اَنۡ یَّخَافَاۤ اَلَّا یُقِیۡمَا حُدُوۡدَ اللّٰہِ ؕ فَاِنۡ خِفۡتُمۡ اَلَّا یُقِیۡمَا حُدُوۡدَ اللّٰہِ ۙ فَلَا جُنَاحَ عَلَیۡہِمَا فِیۡمَا افۡتَدَتۡ بِہٖ ؕ تِلۡکَ حُدُوۡدُ اللّٰہِ فَلَا تَعۡتَدُوۡہَا ۚ وَ مَنۡ یَّتَعَدَّ حُدُوۡدَ اللّٰہِ فَاُولٰٓئِکَ ہُمُ الظّٰلِمُوۡنَ ﴿۲۲۹﴾

229. طلاق (صرف) دو بار (تک) ہے، پھر یا تو (بیوی کو) اچھے طریقے سے (زوجیت میں) روک لینا ہے یا بھلائی کے ساتھ چھوڑ دینا ہے، اور تمہارے لئے جائز نہیں کہ جو چیزیں تم انہیں دے چکے ہو اس میں سے کچھ واپس لو سوائے اس کے کہ دونوں کو اندیشہ ہو کہ (اب رشتۂ زوجیت برقرار رکھتے ہوئے) دونوں اللہ کی حدود کو قائم نہ رکھ سکیں گے، پھر اگر تمہیں اندیشہ ہو کہ دونوں اللہ کی حدود کو قائم نہ رکھ سکیں گے، سو (اندریں صورت) ان پر کوئی گناہ نہیں کہ بیوی (خود) کچھ بدلہ دے کر (اس تکلیف دہ بندھن سے) آزادی لے لے، یہ اللہ کی (مقرر کی ہوئی) حدیں ہیں، پس تم ان سے آگے مت بڑھو اور جو لوگ اللہ کی حدود سے تجاوز کرتے ہیں سو وہی لوگ ظالم ہیںo

229. Divorce is (revocable) two times (only). Then either retain (the wife) with honour (in marital relationship) or release her with kindness. And it is not lawful for you to take back anything of that which you have given them, unless both fear that (now by maintaining marital ties) they may not be able to observe the limits set by Allah. So if you fear that both will be unable to keep within Allah’s limits, then (in that case) there shall be no sin upon either of them if the wife (herself) may give up something as recompense to free herself (from this distressing bond). These are the limits (set) by Allah. So, do not exceed them. And those who exceed the limits prescribed by Allah, it is they who are the wrongdoers.

229. Alttalaqu marratani faimsakun bimaAAroofin aw tasreehun biihsanin wala yahillu lakum an takhuthoo mimma ataytumoohunna shayan illa an yakhafa alla yuqeema hudooda Allahi fain khiftum alla yuqeema hudooda Allahi fala junaha AAalayhima feema iftadat bihi tilka hudoodu Allahi fala taAAtadooha waman yataAAadda hudooda Allahi faolaika humu alththalimoona

229. Skilsmisse er (kan tilbakekalles) kun to ganger. Ha deretter hustruen værende med ære (i ekteskapets bånd), eller la henne gå med godhet. Og det er ikke tillatt for dere å ta tilbake noe av det dere har gitt dem, unntatt hvis begge partene frykter at de (nå ved å holde på det ekteskapelige båndet) ikke vil klare å overholde Allahs grenser. Hvis dere frykter at begge ikke vil klare å overholde Allahs grenser, da er det ingen synd for noen av dem hvis hustruen (selv) gir opp noe som erstatning for å befri seg selv (fra dette smertefulle ekteskapsbåndet). Dette er grensene satt av Allah, så overtre dem ikke. Og de som overtrer Allahs grenser, det er de som er ondsinnede.

229. तलाक़ (सिर्फ) दो बार (तक) है, फिर या तो (बीवी को) अच्छे तरीके से (ज़ौजिय्यत में) रोक लेना है या भलाई के साथ छोड़ देना है, और तुम्हारे लिए जाइज़ नहीं कि जो चीज़ें तुम उन्हें दे चुके हो उसमें से कुछ वापस लो सिवाए इसके कि दोनों को अंदेशा हो कि (अब रिश्तए ज़ौजिय्यत बरक़रार रखते हुए) दोनों अल्लाह की हुदूद को क़ाइम न रख सकेंगे, फिर अगर तुम्हें अंदेशा हो कि दोनों अल्लाह की हुदूद को क़ाइम न रख सकेंगे, सो (इस सूरत में) उन पर कोई गुनाह नहीं कि बीवी (ख़ुद) कुछ बदला देकर (इस तक्लीफ देह बंधन से) आज़ादी ले ले, ये अल्लाह की (मुक़र्रर की हुई) हदें हैं, पस तुम इनसे आगे मत बढ़ो और जो लोग अल्लाह की हुदूद से तजावुज़ करते हैं सो वोही लोग ज़ालिम हैं।

২২৯. তালাক (কেবল মাত্র) দু’বার (পর্যন্ত প্রত্যাহারযোগ্য)। এরপর হয় (স্ত্রীকে) উত্তম পন্থায় (বিবাহবন্ধনে) রেখে দাও অথবা সদয়ভাবে মুক্ত করে দাও। আর তোমাদের জন্যে বৈধ নয় যে, যা কিছু তোমরা তাদেরকে দিয়েছো তা থেকে কিছু ফিরিয়ে নাও; যদি আশঙ্কা হয় যে, (দাম্পত্য জীবনে) উভয়ে আল্লাহ্‌র নির্ধারিত সীমারেখা রক্ষা করতে পারবে না। অতঃপর যদি তোমরা আশঙ্কা করো যে, উভয়ে আল্লাহ্‌র সীমারেখা বজায় রাখতে পারবে না, এমতাবস্থায় তাদের কোনো অপরাধ নেই যদি স্ত্রী (নিজে) কোনো বিনিময় দিয়ে (এ কষ্টদায়ক বন্ধন থেকে) মুক্তি লাভ করতে চায়। এ হলো আল্লাহ্‌র (নির্ধারিত) সীমারেখা। অতঃপর তোমরা তা অতিক্রম করো না। আর যারা আল্লাহ্‌র নির্ধারিত সীমারেখা অতিক্রম করে তারাই যালিম।

Play Copy
فَاِنۡ طَلَّقَہَا فَلَا تَحِلُّ لَہٗ مِنۡۢ بَعۡدُ حَتّٰی تَنۡکِحَ زَوۡجًا غَیۡرَہٗ ؕ فَاِنۡ طَلَّقَہَا فَلَا جُنَاحَ عَلَیۡہِمَاۤ اَنۡ یَّتَرَاجَعَاۤ اِنۡ ظَنَّاۤ اَنۡ یُّقِیۡمَا حُدُوۡدَ اللّٰہِ ؕ وَ تِلۡکَ حُدُوۡدُ اللّٰہِ یُبَیِّنُہَا لِقَوۡمٍ یَّعۡلَمُوۡنَ ﴿۲۳۰﴾

230. پھر اگر اس نے (تیسری مرتبہ) طلاق دے دی تو اس کے بعد وہ اس کے لئے حلال نہ ہوگی یہاں تک کہ وہ کسی اور شوہر کے ساتھ نکاح کر لے، پھر اگر وہ (دوسرا شوہر) بھی طلاق دے دے تو اب ان دونوں (یعنی پہلے شوہر اور اس عورت) پر کوئی گناہ نہ ہوگا اگر وہ (دوبارہ رشتۂ زوجیت میں) پلٹ جائیں بشرطیکہ دونوں یہ خیال کریں کہ (اب) وہ حدودِ الٰہی قائم رکھ سکیں گے، یہ اللہ کی (مقرر کردہ) حدود ہیں جنہیں وہ علم والوں کے لئے بیان فرماتا ہےo

230. Then if he divorces (for the third time), she will not be lawful for him until she marries some husband other than him. But if he (the latter) also divorces her, in such a case there shall be no sin on both of them (the former husband and the wife) if they return (once more to the wedlock), provided both of them (now) think that they would be able to observe the limits set by Allah. And these are the limits (prescribed) by Allah which He explains to those who have knowledge.

230. Fain tallaqaha fala tahillu lahu min baAAdu hatta tankiha zawjan ghayrahu fain tallaqaha fala junaha AAalayhima an yatarajaAAa in thanna an yuqeema hudooda Allahi watilka hudoodu Allahi yubayyinuha liqawmin yaAAlamoona

230. Hvis han gir skilsmisse (for tredje gang), vil hun ikke være lovlig for ham før hun gifter seg med en annen mann enn ham. Men hvis han (den andre ektemannen) også gir henne skilsmisse, i et slikt tilfelle vil det ikke være noen synd for dem begge (den tidligere ektemannen og kvinnen) hvis de går tilbake (til hverandre i ekteskapsbånd), under forutsetning av at begge (nå) mener at de vil klare å overholde Allahs grenser. Dette er Allahs (fastsatte) grenser, som Han forklarer for dem som har viten.

230. फिर अगर उसने (तीसरी मर्तबा) तलाक़ दे दी तो इसके बाद वोह उसके लिए हलाल न होगी यहां तक कि वोह किसी और शौहर के साथ निकाह कर ले, फिर अगर वोह (दूसरा शौहर) भी तलाक़ दे दे तो अब इन दोनों (यानी पहले शौहर और इस औरत) पर कोई गुनाह न होगा अगर वोह (दोबारह रिश्तए ज़ौजिय्यत में) पलट जाएं बशर्ते कि दोनों ये ख़याल करें कि (अब) वोह हुदूदे इलाही क़ाइम रख सकेंगे, ये अल्लाह की (मुक़र्रर कर्दा) हुदूद हैं जिन्हें वोह इल्म वालों के लिए बयान फरमाता है।

২৩০. অতঃপর যদি সে (তৃতীয়বার) তালাক দিয়ে দেয়, তবে সে তার জন্যে বৈধ হবে না যতক্ষণ পর্যন্ত না সে অন্য কোনো স্বামীর সাথে বিবাহ বন্ধনে আবদ্ধ হয়। কিন্তু যদি সে (দ্বিতীয় স্বামীও) তালাক দেয়, তবে (প্রথম স্বামী ও তার স্ত্রী) উভয়ের জন্যেই (দ্বিতীয়বার বিবাহ্ বন্ধনে) ফিরে যাওয়ায় কোনো অপরাধ হবে না, যদি তারা উভয়ে মনে করে যে, (এখন) তারা আল্লাহ্‌র নির্ধারিত সীমারেখা বহাল রাখতে সমর্থ হবে। এ হলো আল্লাহ্‌র (নির্ধারিত) সীমারেখা যা তিনি জ্ঞানী সম্প্রদায়ের জন্যে বর্ণনা করেন।

Play Copy
وَ اِذَا طَلَّقۡتُمُ النِّسَآءَ فَبَلَغۡنَ اَجَلَہُنَّ فَاَمۡسِکُوۡہُنَّ بِمَعۡرُوۡفٍ اَوۡ سَرِّحُوۡہُنَّ بِمَعۡرُوۡفٍ ۪ وَ لَا تُمۡسِکُوۡہُنَّ ضِرَارًا لِّتَعۡتَدُوۡا ۚ وَ مَنۡ یَّفۡعَلۡ ذٰلِکَ فَقَدۡ ظَلَمَ نَفۡسَہٗ ؕ وَ لَا تَتَّخِذُوۡۤا اٰیٰتِ اللّٰہِ ہُزُوًا ۫ وَّ اذۡکُرُوۡا نِعۡمَتَ اللّٰہِ عَلَیۡکُمۡ وَ مَاۤ اَنۡزَلَ عَلَیۡکُمۡ مِّنَ الۡکِتٰبِ وَ الۡحِکۡمَۃِ یَعِظُکُمۡ بِہٖ ؕ وَ اتَّقُوا اللّٰہَ وَ اعۡلَمُوۡۤا اَنَّ اللّٰہَ بِکُلِّ شَیۡءٍ عَلِیۡمٌ ﴿۲۳۱﴾٪

231. اور جب تم عورتوں کو طلاق دو اور وہ اپنی عدت (پوری ہونے) کو آپہنچیں تو انہیں اچھے طریقے سے (اپنی زوجیّت میں) روک لو یا انہیں اچھے طریقے سے چھوڑ دو، اور انہیں محض تکلیف دینے کے لئے نہ روکے رکھو کہ (ان پر) زیادتی کرتے رہو، اور جو کوئی ایسا کرے پس اس نے اپنی ہی جان پر ظلم کیا، اور اللہ کے احکام کو مذاق نہ بنا لو، اور یاد کرو اللہ کی اس نعمت کو جو تم پر (کی گئی) ہے اور اس کتاب کو جو اس نے تم پر نازل فرمائی ہے اور دانائی (کی باتوں) کو (جن کی اس نے تمہیں تعلیم دی ہے) وہ تمہیں (اس امر کی) نصیحت فرماتا ہے، اور اللہ سے ڈرو اور جان لو کہ بیشک اللہ سب کچھ جاننے والا ہےo

231. And when you divorce the women, and they reach (the completion of) their waiting period, then either retain them (in marital bond) in a graceful manner or release them nicely. But do not retain them to hurt (them) so that you subject (them) to excesses. And he who does so wrongs his own soul. And do not make fun of Allah’s commands. And call to mind Allah’s favour that has been (bestowed) upon you, and the Book that He has sent down to you, and (the pearls of) wisdom (with which He has enlightened you). He advises you (by means of this code of conduct). And fear Allah, and bear in mind that Allah is indeed All-Knowing.

231. Waitha tallaqtumu alnnisaa fabalaghna ajalahunna faamsikoohunna bimaAAroofin aw sarrihoohunna bimaAAroofin wala tumsikoohunna diraran litaAAtadoo waman yafAAal thalika faqad thalama nafsahu wala tattakhithoo ayati Allahi huzuwan waothkuroo niAAmata Allahi AAalaykum wama anzala AAalaykum mina alkitabi waalhikmati yaAAithukum bihi waittaqoo Allaha waiAAlamoo anna Allaha bikulli shayin AAaleemun

231. Og når dere gir skilsmisse til kvinner og de når (fullføringen av) venteperioden sin, så ha dem da enten værende (i ekteskapsbåndet) på sjenerøst vis, eller la dem gå på ærbar måte. Og hold dem ikke igjen kun for å påføre dem lidelse, slik at dere kan gjøre (dem) urett, og den som gjør så, har faktisk gjort urett mot sin egen sjel. Og lag ikke Allahs påbud til spøk, og kom i hu Allahs gunst som Han har skjenket dere, og den skriften som Han har sendt ned til dere, og visdommen (visdommens perler som Han har belært dere). Han formaner dere (om å følge disse prinsippene). Og frykt Allah, og vit at Allah i sannhet er allvitende.

231. और जब तुम औरतों को तलाक़ दो और वोह अपनी इद्दत (पूरी होने को) आ पहुंचें तो उन्हें अच्छे तरीक़े से (अपनी ज़ौजिय्यत में) रोक लो या उन्हें अच्छे तरीक़े से छोड़ दो, और उन्हें महज़ तकलीफ देने के लिए न रोके रख्खो कि (उन पर) ज़ियादती करते रहो और जो कोई ऐसा करे पस उसने अपनी ही जान पर ज़ुल्म किया, और अल्लाह के अह्‌काम को मज़ाक़ न बना लो, और याद करो अल्लाह की उस नेअ़मत को जो तुम पर (की गई) है और उस किताब को जो उसने तुम पर नाज़िल फरमाई है और दानाई (की बातों) को (जिनकी उसने तुम्हें तालीम दी है) वोह तुम्हें (इस अम्र की) नसीहत फरमाता है, और अल्लाह से डरो और जान लो कि बेशक अल्लाह सब कुछ जानने वाला है।

২৩১. আর যখন তোমরা নারীদেরকে তালাক দাও এবং তারা তাদের ইদ্দতদকাল পূর্ণ করে, তখন হয় তাদেরকে উত্তম পন্থায় (বিবাহ্ বন্ধনে) রেখে দাও অথবা সদয়ভাবে মুক্ত করে দাও। আর তাদেরকে কেবল কষ্ট দেয়ার উদ্দেশ্যে আটকে রেখো না যাতে তোমরা (তাদের প্রতি) সীমালঙ্ঘন করো। আর যে কেউ এরূপ করবে, সে নিজের প্রতিই যুলুম করবে। আর আল্লাহ্‌র বিধানকে হাস্যকর বিষয়ে পরিণত করো না। স্মরণ করো তোমাদের প্রতি (অবতীর্ণ) আল্লাহ্‌র সে অনুগ্রহের কথা, সে কিতাব যা তিনি তোমাদের প্রতি অবতীর্ণ করেছেন এবং সে (মুক্তোময়) প্রজ্ঞা (যার শিক্ষা তিনি তোমাদেরকে দিয়েছেন এবং) যা দ্বারা তিনি তোমাদেরকে (এসব বিষয়ের) উপদেশ দান করেন। আর আল্লাহ্কে ভয় করো এবং জেনে রাখো, নিশ্চয়ই আল্লাহ্ সর্ববিষয়ে পরিজ্ঞাত।

Play Copy
وَ اِذَا طَلَّقۡتُمُ النِّسَآءَ فَبَلَغۡنَ اَجَلَہُنَّ فَلَا تَعۡضُلُوۡہُنَّ اَنۡ یَّنۡکِحۡنَ اَزۡوَاجَہُنَّ اِذَا تَرَاضَوۡا بَیۡنَہُمۡ بِالۡمَعۡرُوۡفِ ؕ ذٰلِکَ یُوۡعَظُ بِہٖ مَنۡ کَانَ مِنۡکُمۡ یُؤۡمِنُ بِاللّٰہِ وَ الۡیَوۡمِ الۡاٰخِرِ ؕ ذٰلِکُمۡ اَزۡکٰی لَکُمۡ وَ اَطۡہَرُ ؕ وَ اللّٰہُ یَعۡلَمُ وَ اَنۡتُمۡ لَا تَعۡلَمُوۡنَ ﴿۲۳۲﴾

232. اور جب تم عورتوں کو طلاق دو اور وہ اپنی عدت (پوری ہونے) کو آپہنچیں تو جب وہ شرعی دستور کے مطابق باہم رضامند ہو جائیں تو انہیں اپنے (پرانے یا نئے) شوہروں سے نکاح کرنے سے مت روکو، اس شخص کو اس امر کی نصیحت کی جاتی ہے جو تم میں سے اللہ پراور یومِ قیامت پر ایمان رکھتا ہو، یہ تمہارے لئے بہت ستھری اور نہایت پاکیزہ بات ہے، اور اللہ جانتا ہے اور تم (بہت سی باتوں کو) نہیں جانتےo

232. And when you divorce the women and they reach (the completion of) their waiting period, then do not prevent them from remarrying (their former or latter) husbands when they have mutually agreed according to the Islamic law. This is a direction for him amongst you who believes in Allah and the Last Day. It is most pure, clean and wholesome for you. And Allah knows and you do not know (so many things).

232. Waitha tallaqtumu alnnisaa fabalaghna ajalahunna fala taAAduloohunna an yankihna azwajahunna itha taradaw baynahum bialmaAAroofi thalika yooAAathu bihi man kana minkum yuminu biAllahi waalyawmi alakhiri thalikum azka lakum waatharu waAllahu yaAAlamu waantum la taAAlamoona

232. Og når dere gir skilsmisse til kvinner og de når (fullføringen av) venteperioden sin, så forhindre dem ikke i å gifte seg på nytt med (sine tidligere eller) en (nyvalgt) mann når de seg imellom er blitt enige ifølge den islamske loven. Dette er en formaning for den av dere som tror på Allah og den ytterste dagen. Dette er mest purt og rent for dere. Og Allah vet, og dere vet ikke (svært mange ting).

232. और जब तुम औरतों को तलाक़ दो और वोह अपनी इद्दत (पूरी होने को) आ पहुंचें तो जब वोह शरई दस्तूर के मुताबिक़ बाहम रज़ा मन्द हो जाएं तो उन्हें अपने (पुराने या नए) शौहरों से निकाह करने से मत रोको, उस शख़्स को इस अम्र की नसीहत की जाती है जो तुममें से अल्लाह पर और यौमे क़ियामत पर ईमान रखता हो, ये तुम्हारे लिए बहुत सुथरी और निहायत पाकीज़ा बात है, और अल्लाह जानता है और तुम (बहुत सी बातों को) नहीं जानते।

২৩২. আর যখন তোমরা নারীদেরকে তালাক দাও এবং তারা তাদের ইদ্দতদকাল পূর্ণ করে, যদি তারা বিধিসম্মতভাবে পরস্পরে সম্মত হয়, তখন তাদেরকে তাদের (পূর্বের বা পরের) স্বামীগণের সাথে বিবাহ্ বন্ধনে আবদ্ধ হওয়াতে বাধা দিও না। তোমাদের মধ্যে যে আল্লাহ্ এবং শেষদিবসে বিশ্বাস রাখে তার জন্যে এর দ্বারা উপদেশ দেয়া হচ্ছে। এটি তোমাদের জন্যে শুদ্ধতম ও পবিত্রতম। আর আল্লাহ্ জানেন এবং তোমরা (অনেক কিছুই) জানো না।

Play Copy
وَ الۡوَالِدٰتُ یُرۡضِعۡنَ اَوۡلَادَہُنَّ حَوۡلَیۡنِ کَامِلَیۡنِ لِمَنۡ اَرَادَ اَنۡ یُّتِمَّ الرَّضَاعَۃَ ؕ وَ عَلَی الۡمَوۡلُوۡدِ لَہٗ رِزۡقُہُنَّ وَ کِسۡوَتُہُنَّ بِالۡمَعۡرُوۡفِ ؕ لَا تُکَلَّفُ نَفۡسٌ اِلَّا وُسۡعَہَا ۚ لَا تُضَآرَّ وَالِدَۃٌۢ بِوَلَدِہَا وَ لَا مَوۡلُوۡدٌ لَّہٗ بِوَلَدِہٖ ٭ وَ عَلَی الۡوَارِثِ مِثۡلُ ذٰلِکَ ۚ فَاِنۡ اَرَادَا فِصَالًا عَنۡ تَرَاضٍ مِّنۡہُمَا وَ تَشَاوُرٍ فَلَا جُنَاحَ عَلَیۡہِمَا ؕ وَ اِنۡ اَرَدۡتُّمۡ اَنۡ تَسۡتَرۡضِعُوۡۤا اَوۡلَادَکُمۡ فَلَا جُنَاحَ عَلَیۡکُمۡ اِذَا سَلَّمۡتُمۡ مَّاۤ اٰتَیۡتُمۡ بِالۡمَعۡرُوۡفِ ؕ وَ اتَّقُوا اللّٰہَ وَ اعۡلَمُوۡۤا اَنَّ اللّٰہَ بِمَا تَعۡمَلُوۡنَ بَصِیۡرٌ ﴿۲۳۳﴾

233. اور مائیں اپنے بچوں کو پورے دو برس تک دودھ پلائیں یہ (حکم) اس کے لئے ہے جو دودھ پلانے کی مدت پوری کرنا چاہے، اور دودھ پلانے والی ماؤں کا کھانا اور پہننا دستور کے مطابق بچے کے باپ پر لازم ہے، کسی جان کو اس کی طاقت سے بڑھ کر تکلیف نہ دی جائے، (اور) نہ ماں کو اس کے بچے کے باعث نقصان پہنچایا جائے اور نہ باپ کو اس کی اولاد کے سبب سے، اور وارثوں پر بھی یہی حکم عائد ہوگا، پھر اگر ماں باپ دونوں باہمی رضا مندی اور مشورے سے (دو برس سے پہلے ہی) دودھ چھڑانا چاہیں تو ان پر کوئی گناہ نہیں، اور پھر اگر تم اپنی اولاد کو (دایہ سے) دودھ پلوانے کا ارادہ رکھتے ہو تب بھی تم پر کوئی گناہ نہیں جب کہ جو تم دستور کے مطابق دیتے ہو انہیں ادا کر دو، اور اللہ سے ڈرتے رہو اور یہ جان لو کہ بیشک جو کچھ تم کرتے ہو اللہ اسے خوب دیکھنے والا ہےo

233. And the mothers shall suckle their infants for two full years. This (injunction) is for him who wants to complete the suckling period. And, according to usage, the food and clothing of the feeding mothers is the obligation of the father of the child. No soul should be stressed beyond its capacity, (and) neither the mother nor the father should be harmed for the child. The same injunction is applicable to the heirs. Then if both the mother and the father desire with mutual consultation and consent to wean (even before the fixed two years), there will be no sin on them. Nor shall it be a sin if you intend to engage (wet nurses) for suckling the children, whilst you pay them whatever you do according to usage. And fear Allah and know that Allah is Watchful of all that you do.

233. Waalwalidatu yurdiAAna awladahunna hawlayni kamilayni liman arada an yutimma alrradaAAata waAAala almawloodi lahu rizquhunna wakiswatuhunna bialmaAAroofi la tukallafu nafsun illa wusAAaha la tudarra walidatun biwaladiha wala mawloodun lahu biwaladihi waAAala alwarithi mithlu thalika fain arada fisalan AAan taradin minhuma watashawurin fala junaha AAalayhima wain aradtum an tastardiAAoo awladakum fala junaha AAalaykum itha sallamtum ma ataytum bialmaAAroofi waittaqoo Allaha waiAAlamoo anna Allaha bima taAAmaloona baseerun

233. Og mødrene skal amme sine barn i to hele år, denne (befalingen) er for den som ønsker å fullføre ammeperioden. Og ammende mødres mat og klær er pålagt faren ifølge skikken. Ingen sjel skal bli belastet mer enn det den evner, (og) ikke bør moren og ei heller faren utsettes for påkjenning på grunn av barnet; samme rettslige påbud gjelder arvtakerne også. Hvis moren og faren begge to av gjensidig enighet og rådslagning ønsker å avvenne (før to år), så vil det ikke være noen synd for dem. Og hvis dere bestemmer dere for å la barna deres dies (av en amme), så vil det heller ikke være noen synd for dere, så lenge dere betaler dem det dere pleier å gi ifølge skikken. Og frykt Allah, og vit at Allah er allseende overfor alt det dere gjør.

233. और माएं अपने बच्चों को पूरे दो बरस तक दूध पिलाएं ये (हुक्म) उसके लिए है जो दूध पिलाने की मुद्दत पूरी करना चाहे, और दूध पिलाने वाली माओं का खाना और पहनना दस्तूर के मुताबिक़ बच्चे के बाप पर लाज़िम है, किसी जान को उसकी ताक़त से बढ़कर तक्लीफ न दी जाए, (और) न मां को उसके बच्चे के बाइस नुक़्सान पहुंचाया जाए और न बाप को उसकी औलाद के सबब से, और वारिसों पर भी येही हुक्म आइद होगा, फिर अगर मां-बाप दोनों बाहमी रज़ामन्दी और मश्वरे से (दो बरस से पहले ही) दूध छुड़ाना चाहें तो उन पर कोई गुनाह नहीं और फिर अगर तुम अपनी औलाद को (दाया से) दूध पिलवाने का इरादा रखते हो तब भी तुम पर कोई गुनाह नहीं जबकि जो तुम दस्तूर के मुताबिक़ देते हो उन्हें अदा कर दो, और अल्लाह से डरते रहो और ये जान लो कि बेशक जो कुछ तुम करते हो अल्लाह उसे ख़ूब देखने वाला है।

২৩৩. আর জননীগণ তাদের সন্তানকে পূর্ণ দু’বছর স্তন্য পান করাবে, এ (নির্দেশ) তার জন্যে যে স্তন্যপান কাল পূর্ণ করতে চায়। আর বিধি অনুযায়ী দুগ্ধপানকারিণীগণের ভরণপোষণ সন্তানের পিতার উপর বাধ্যতামূলক। কাউকেও তার সাধ্যের অধিক দায়িত্ব চাপানো হয় না, (আর) কোনো জননীকে তার সন্তানের জন্যে এবং জনককে তার সন্তান-সন্ততির জন্যে ক্ষতিগ্রস্ত করা হবে না। আর অনুরূপ কর্তব্য উত্তরাধিকারীগণেরও। অতঃপর যদি পিতামাতা উভয়ে পারস্পরিক সম্মতি ও পরামর্শের মাধ্যমে (দু’বছরের পূর্বেই) স্তন্যপান ছাড়িয়ে নিতে চায়, তবে তাদের কোনো অপরাধ নেই। অতঃপর যদি তোমরা তোমাদের সন্তানদেরকে (ধাত্রীর দ্বারা) স্তন্য পান করানোর ইচ্ছা পোষণ করো, তাতেও তোমাদের কোনো অপরাধ নেই, যখন তোমরা রীতি অনুযায়ী প্রচলিত বিনিময় আদায় করো। আর আল্লাহ্কে ভয় করতে থাকো এবং এটি জেনে রেখো যে, নিশ্চয়ই যা কিছু তোমরা করছো আল্লাহ্ তা খুব ভালোভাবেই দেখছেন।

Play Copy
وَ الَّذِیۡنَ یُتَوَفَّوۡنَ مِنۡکُمۡ وَ یَذَرُوۡنَ اَزۡوَاجًا یَّتَرَبَّصۡنَ بِاَنۡفُسِہِنَّ اَرۡبَعَۃَ اَشۡہُرٍ وَّ عَشۡرًا ۚ فَاِذَا بَلَغۡنَ اَجَلَہُنَّ فَلَا جُنَاحَ عَلَیۡکُمۡ فِیۡمَا فَعَلۡنَ فِیۡۤ اَنۡفُسِہِنَّ بِالۡمَعۡرُوۡفِ ؕ وَ اللّٰہُ بِمَا تَعۡمَلُوۡنَ خَبِیۡرٌ ﴿۲۳۴﴾

234. اور تم میں سے جو فوت ہو جائیں اور (اپنی) بیویاں چھوڑ جائیں تو وہ اپنے آپ کو چار ماہ دس دن انتظار میں روکے رکھیں، پھر جب وہ اپنی عدت (پوری ہونے) کو آپہنچیں تو پھر جو کچھ وہ شرعی دستور کے مطابق اپنے حق میں کریں تم پر اس معاملے میں کوئی مؤاخذہ نہیں، اور جو کچھ تم کرتے ہو اللہ اس سے اچھی طرح خبردار ہےo

234. And those of you who die and leave (their) widows behind shall keep themselves in waiting for four months and ten days. So, when they arrive at (the end of) their waiting term, there shall be no responsibility on you for whatever they do for themselves according to Islamic law. And Allah is Well Aware of what you do.

234. Waallatheena yutawaffawna minkum wayatharoona azwajan yatarabbasna bianfusihinna arbaAAata ashhurin waAAashran faitha balaghna ajalahunna fala junaha AAalaykum feema faAAalna fee anfusihinna bialmaAAroofi waAllahu bima taAAmaloona khabeerun

234. Og de av dere som dør og etterlater enker, de (enkene) skal holde seg ventende i fire måneder og ti dager. Når de har nådd sin ventefrist, da vil det ikke være noe ansvar overfor dere for hva de ordner for seg selv, ifølge den islamske loven. Og Allah er vel underrettet om det dere gjør.

234. और तुममें से जो फौत हो जाएं और (अपनी) बीवियां छोड़ जाएं तो वोह अपने आप को चार माह दस दिन इन्तिज़ार में रोके रख्खें, फिर जब वोह अपनी इद्दत (पूरी होने) को आ पहुंचें तो फिर जो कुछ वोह शरई दस्तूर के मुताबिक़ अपने हक़्क़ में करें तुम पर इस मुआमले में कोई मुवाख़ज़ा नहीं, और जो कुछ तुम करते हो अल्लाह उससे अच्छी तरह ख़बरदार है।

২৩৪. আর তোমাদের মধ্যে যারা (তাদের) স্ত্রীদের রেখে মৃত্যুমুখে পতিত হয়, তারা (অর্থাৎ স্ত্রীরা) যেন নিজেদেরকে চার মাস দশ দিন প্রতীক্ষায় রাখে। অতঃপর যখন তারা নিজেদের ইদ্দতকাল পূর্ণ করে, তখন নিজেদের ব্যাপারে বিধিসম্মত যা কিছু করে তাতে তোমাদের কোনো অপরাধ নেই। আর যা কিছু তোমরা করছো আল্লাহ্ তা সম্পূর্ণ অবগত।

Play Copy
وَ لَا جُنَاحَ عَلَیۡکُمۡ فِیۡمَا عَرَّضۡتُمۡ بِہٖ مِنۡ خِطۡبَۃِ النِّسَآءِ اَوۡ اَکۡنَنۡتُمۡ فِیۡۤ اَنۡفُسِکُمۡ ؕ عَلِمَ اللّٰہُ اَنَّکُمۡ سَتَذۡکُرُوۡنَہُنَّ وَ لٰکِنۡ لَّا تُوَاعِدُوۡہُنَّ سِرًّا اِلَّاۤ اَنۡ تَقُوۡلُوۡا قَوۡلًا مَّعۡرُوۡفًا ۬ؕ وَ لَا تَعۡزِمُوۡا عُقۡدَۃَ النِّکَاحِ حَتّٰی یَبۡلُغَ الۡکِتٰبُ اَجَلَہٗ ؕ وَ اعۡلَمُوۡۤا اَنَّ اللّٰہَ یَعۡلَمُ مَا فِیۡۤ اَنۡفُسِکُمۡ فَاحۡذَرُوۡہُ ۚ وَ اعۡلَمُوۡۤا اَنَّ اللّٰہَ غَفُوۡرٌ حَلِیۡمٌ ﴿۲۳۵﴾٪

235. اور تم پر اس بات میں کوئی گناہ نہیں کہ (دورانِ عدت بھی) ان عورتوں کو اشارۃً نکاح کا پیغام دے دو یا (یہ خیال) اپنے دلوں میں چھپا رکھو، اللہ جانتا ہے کہ تم عنقریب ان سے ذکر کرو گے مگر ان سے خفیہ طور پر بھی (ایسا) وعدہ نہ لو سوائے اس کے کہ تم فقط شریعت کی (رُو سے کنایۃً) معروف بات کہہ دو، اور (اس دوران) عقدِ نکاح کا پختہ عزم نہ کرو یہاں تک کہ مقررہ عدت اپنی انتہا کو پہنچ جائے، اور جان لو کہ اللہ تمہارے دلوں کی بات کو بھی جانتا ہے تو اس سے ڈرتے رہا کرو، اور (یہ بھی) جان لو کہ اللہ بڑا بخشنے والا بڑا حلم والا ہےo

235. And there is no sin on you if (even during the waiting term) you convey to such women a hint of marriage proposal or conceal (this idea) in your hearts. Allah knows that you will soon mention to them, but do not seek from them any (such) promise even secretly, except that you say to them (a hint of) that according to Islamic law. And do not resolve firmly on wedlock (during this time) until the prescribed waiting term is over. And know that Allah also knows what is in your hearts. So fear Him persistently. And (also) know that Allah is Most Forgiving, Most Lenient.

235. Wala junaha AAalaykum feema AAarradtum bihi min khitbati alnnisai aw aknantum fee anfusikum AAalima Allahu annakum satathkuroonahunna walakin la tuwaAAidoohunna sirran illa an taqooloo qawlan maAAroofan wala taAAzimoo AAuqdata alnnikahi hatta yablugha alkitabu ajalahu waiAAlamoo anna Allaha yaAAlamu ma fee anfusikum faihtharoohu waiAAlamoo anna Allaha ghafoorun haleemun

235. Og det er ingen synd for dere om dere gir et hint om ekteskapsfrieri (selv under venteperioden) til en slik kvinne, eller om dere skjuler det (den ideen) i hjertet deres. Allah vet at dere snart vil nevne det for dem, men ikke inngå noe løfte med dem i hemmelighet unntatt at dere sier til dem (et hint) om det ifølge den islamske loven. Og ikke beslutt noen ekteskapspakt (under denne tiden) før den fastsatte ventetiden er over. Og vit at Allah vet også om det som er i hjertet deres. Fortsett å frykte Ham, og vit at Allah er mest tilgivende, mest overbærende.

235. और तुम पर इस बात में कोई गुनाह नहीं कि (दौराने इद्दत भी) उन औरतों को इशारतन निकाह का पैग़ाम दे दो या (ये ख़याल) अपने दिलों में छुपा रख्खो, अल्लाह जानता है कि तुम अ़नक़रीब उनसे ज़िक्र करोगे मगर उनसे ख़ुफ्या तौर पर भी (ऐसा) वादा न लो सिवाए इसके कि तुम फक़त शरीअ़त की (रू से किनायतन) मा’रूफ बात कह दो, और (इस दौरान) अ़क़्दे निकाह का पुख़्ता अ़ज़्म न करो यहां तक कि मुक़र्ररा इद्दत अपनी इन्तिहा को पहुंच जाए, और जान लो कि अल्लाह तुम्हारे दिलों की बात को भी जानता है तो उससे डरते रहा करो, और (ये भी) जान लो कि अल्लाह बड़ा बख़्शने वाला बड़ा हिल्म वाला है।

২৩৫. আর তাতেও তোমাদের কোনো অপরাধ নেই যদি (ইদ্দতকালের মধ্যেও) সেসব নারীদেরকে ইংগিতে বিবাহের প্রস্তাব করো অথবা (এ সংকল্প) তোমাদের অন্তরে লুকিয়ে রাখো। আল্লাহ্ জানেন যে, তোমরা অচিরেই তা উল্লেখ করবে; কিন্তু তোমরা কেবল শরীয়তের (দৃষ্টিতে ইংগিতে) উত্তম কথা ব্যতীত তাদের থেকে গোপনীয়ভাবেও (এরকম) কোনো অঙ্গীকার গ্রহণ করো না এবং নির্দিষ্ট মেয়াদকাল পূর্ণ না হওয়া পর্যন্ত (এ সময়কালে) বিবাহ্ বন্ধনের সুদৃঢ় সংকল্প করো না। আর জেনে রেখো যে, আল্লাহ্ তোমাদের অন্তরের বিষয়ও জানেন। কাজেই তাঁকে ভয় করতে থাকো। আর (এও) জেনে রেখো যে, আল্লাহ্ অত্যন্ত ক্ষমাশীল, ধৈর্যশীল।

Play Copy
لَا جُنَاحَ عَلَیۡکُمۡ اِنۡ طَلَّقۡتُمُ النِّسَآءَ مَا لَمۡ تَمَسُّوۡہُنَّ اَوۡ تَفۡرِضُوۡا لَہُنَّ فَرِیۡضَۃً ۚۖ وَّ مَتِّعُوۡہُنَّ ۚ عَلَی الۡمُوۡسِعِ قَدَرُہٗ وَ عَلَی الۡمُقۡتِرِ قَدَرُہٗ ۚ مَتَاعًۢا بِالۡمَعۡرُوۡفِ ۚ حَقًّا عَلَی الۡمُحۡسِنِیۡنَ ﴿۲۳۶﴾

236. تم پر اس بات میں (بھی) کوئی گناہ نہیں کہ اگر تم نے (اپنی منکوحہ) عورتوں کو ان کے چھونے یا ان کے مہر مقرر کرنے سے بھی پہلے طلاق دے دی ہے تو انہیں (ایسی صورت میں) مناسب خرچہ دے دو، وسعت والے پر اس کی حیثیت کے مطابق (لازم) ہے اور تنگ دست پر اس کی حیثیت کے مطابق، (بہر طور) یہ خرچہ مناسب طریق پر دیا جائے، یہ بھلائی کرنے والوں پر واجب ہےo

236. There will (also) be no sin on you if you divorce (the wedlocked) women even before touching them or fixing their dower. Then (in this case) provide for them appropriately. It is (an obligation) for the rich according to his means and for the poor according to his means. (In any case) this provision must be made in a becoming manner. This is compulsory for the pious.

236. La junaha AAalaykum in tallaqtumu alnnisaa ma lam tamassoohunna aw tafridoo lahunna fareedatan wamattiAAoohunna AAala almoosiAAi qadaruhu waAAala almuqtiri qadaruhu mataAAan bialmaAAroofi haqqan AAala almuhsineena

236. Det hviler ingen synd over dere hvis dere gir skilsmisse til kvinnene (i ekteskapsløftet) før dere rører dem eller fastsetter brudegaven deres. (I et slikt tilfelle) gi dem en passende forsørgelse, det er (pålagt) den rike ifølge hans råd og den fattige ifølge hans råd. (Uansett tilfelle) skal denne forsørgelsen gis på sømmelig vis; dette er obligatorisk for de dydige.

236. तुम पर इस बात में (भी) कोई गुनाह नहीं कि अगर तुमने (अपनी मन्कूहा) औरतों को उनके छूने या उनके महर मुक़र्रर करने से भी पह्‌ले तलाक़ दे दी है तो उन्हें (ऐसी सूरत में) मुनासिब ख़र्चा दे दो, वुस्अ़त वाले पर उसकी है़सियत के मुताबिक़ (लाज़िम) है और तंगदस्त पर उसकी हैसियत के मुताबिक़, (बहर तौर) ये ख़र्चा मुनासिब तरीक़ पर दिया जाए, ये भलाई करने वालों पर वाजिब है।

২৩৬. তোমাদের এতে(ও) কোনো অপরাধ নেই যদি তোমরা (তোমাদের বিবাহিত) স্ত্রীদেরকে স্পর্শ করা অথবা তাদের দেনমোহর সাব্যস্ত করার পূর্বেই তালাক দিয়ে দাও। তবে তাদেরকে (এ অবস্থায়) উপযুক্ত ব্যয় প্রদান করো। স্বচ্ছল ব্যক্তির জন্যে তার সাধ্যানুযায়ী (আবশ্যক) এবং অস্বচ্ছল ব্যক্তির জন্যে তার সাধ্যানুযায়ী। (সর্বাবস্থায়) এ ব্যয় সমীচিন পন্থায় প্রদান করতে হবে। তা সৎকর্মশীলদের জন্যে কর্তব্য।

Play Copy
وَ اِنۡ طَلَّقۡتُمُوۡہُنَّ مِنۡ قَبۡلِ اَنۡ تَمَسُّوۡہُنَّ وَ قَدۡ فَرَضۡتُمۡ لَہُنَّ فَرِیۡضَۃً فَنِصۡفُ مَا فَرَضۡتُمۡ اِلَّاۤ اَنۡ یَّعۡفُوۡنَ اَوۡ یَعۡفُوَا الَّذِیۡ بِیَدِہٖ عُقۡدَۃُ النِّکَاحِ ؕ وَ اَنۡ تَعۡفُوۡۤا اَقۡرَبُ لِلتَّقۡوٰی ؕ وَ لَا تَنۡسَوُا الۡفَضۡلَ بَیۡنَکُمۡ ؕ اِنَّ اللّٰہَ بِمَا تَعۡمَلُوۡنَ بَصِیۡرٌ ﴿۲۳۷﴾

237. اور اگر تم نے انہیں چھونے سے پہلے طلاق دے دی درآنحالیکہ تم ان کا مَہر مقرر کر چکے تھے تو اس مَہر کا جو تم نے مقرر کیا تھا نصف دینا ضروری ہے سوائے اس کے کہ وہ (اپنا حق) خود معاف کر دیں یا وہ (شوہر) جس کے ہاتھ میں نکاح کی گرہ ہے معاف کردے (یعنی بجائے نصف کے زیادہ یا پورا ادا کردے)، اور (اے مَردو!) اگر تم معاف کر دو تو یہ تقویٰ کے قریب تر ہے، اور (کشیدگی کے ان لمحات میں بھی) آپس میں احسان کرنا نہ بھولا کرو، بیشک اللہ تمہارے اعمال کو خوب دیکھنے والا ہےo

237. And if you divorce them before you have touched them, after you have fixed a dower for them, then paying half of the dower you have fixed is necessary, unless they forgo (their right) themselves, or (the husband) in whose hand is the marriage tie forgoes (i.e., pays more than half or full). And, (O male folk,) if you forgo, that is closer to Godwariness. And never forget extending generosity (and behaving excellently) towards each other (even in these moments of stress and strain). Verily, Allah observes well what you do.

237. Wain tallaqtumoohunna min qabli an tamassoohunna waqad faradtum lahunna fareedatan fanisfu ma faradtum illa an yaAAfoona aw yaAAfuwa allathee biyadihi AAuqdatu alnnikahi waan taAAfoo aqrabu lilttaqwa wala tansawoo alfadla baynakum inna Allaha bima taAAmaloona baseerun

237. Og hvis dere gir dem skilsmisse før dere har rørt dem, men har fastsatt brudegaven deres, da er det nødvendig at dere gir halvparten av brudegaven som dere har fastsatt, dersom ikke de selv ettergir (sin rett) eller han (ektemannen) som har ekteskapsbåndet i sin hånd, ettergir (at han betaler mer enn halvparten eller hele). Og (å, menn!) hvis dere ettergir, så står det nærmest gudfryktighet! Og aldri glem å være velvillige mot hverandre (selv under slike tunge perioder). Visselig, Allah er allseende overfor hva dere enn gjør.

237. और अगर तुमने उन्हें छूने से पहले तलाक़ दे दी दर आं हाली कि तुम उनका महर मुक़र्रर कर चुके थे तो उस महर का जो तुमने मुक़र्रर किया था निस्फ देना ज़रूरी है सिवाए इसके कि वोह (अपना हक़) ख़ुद मुआफ कर दें या वोह (शौहर) जिसके हाथ में निकाह की गिरह है मुआफ कर दे (यानी बजाए निस्फ के ज़ियादा या पूरा अदा कर दे), और (ऐ मर्दो!) अगर तुम मुआफ कर दो तो ये तक़्वा के क़रीबतर है, और (कशीदगी के इन लम्हात में भी) आपस में एह्‌सान करना न भूला करो, बेशक अल्लाह तुम्हारे आमाल को ख़ूब देखने वाला है।

২৩৭. আর যদি তোমরা তাদেরকে স্পর্শ করার পূর্বে তালাক দাও, অথচ তাদের দেনমোহর ধার্য করে থাকো তবে নির্ধারিত দেনমোহরের অর্ধেক প্রদান করা আবশ্যক; যদি না সে (নিজের অধিকার) নিজে ক্ষমা করে দেয় অথবা যার হাতে বিবাহের বন্ধন সে (স্বামী) ছেড়ে দেয় (অর্থাৎ অর্ধেকের বেশী অথবা পুরোটাই আদায় করে দেয়)। আর (হে পুরুষগণ!) যদি তোমরা ছেড়ে দাও তবে তা পরহেযগারিতার নিকটবর্তী। আর (অসন্তোষের সে সময়গুলোতেও) পরস্পরের প্রতি অনুগ্রহের (এবং সদাচরণের) কথা বিস্মৃত হয়ো না। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ তোমাদের কর্মকাণ্ড ভালোভাবে অবলোকন করছেন।

Play Copy
Play Copy
فَاِنۡ خِفۡتُمۡ فَرِجَالًا اَوۡ رُکۡبَانًا ۚ فَاِذَاۤ اَمِنۡتُمۡ فَاذۡکُرُوا اللّٰہَ کَمَا عَلَّمَکُمۡ مَّا لَمۡ تَکُوۡنُوۡا تَعۡلَمُوۡنَ ﴿۲۳۹﴾

239. پھر اگر تم حالتِ خوف میں ہو تو پیادہ یا سوار (جیسے بھی ہو نماز پڑھ لیا کرو)، پھر جب تم حالتِ امن میں آجاؤ تو انہی طریقوں پر اللہ کی یاد کرو جو اس نے تمہیں سکھائے ہیں جنہیں تم (پہلے) نہیں جانتے تھےo

239. Should you be in a state of fear, then (do offer Prayer) whether on foot or whilst riding (as the case may be), but once you get back to peace, remember Allah in the manner He has taught you which you did not know (before).

239. Fain khiftum farijalan aw rukbanan faitha amintum faothkuroo Allaha kama AAallamakum ma lam takoonoo taAAlamoona

239. Hvis dere skulle være i en tilstand av frykt, så (forrett tidebønnen) enten til fots eller ridende (slik som det går), men når dere kommer i en tilstand av trygghet, så kom i hu Allah på de måtene som Han har lært dere, dem som dere ikke ante om (før).

239. फिर अगर तुम हालते ख़ौफ में हो तो पियादा या सवार (जैसे भी हो नमाज़ पढ़ लिया करो), फिर जब तुम हालते अम्न में आ जाओ तो उन्ही तरीक़ों पर अल्लाह की याद करो जो उसने तुम्हें सिखाए हैं जिन्हें तुम (पहले) नहीं जानते थे।

২৩৯. অতঃপর যদি তোমরা ভীতিকর অবস্থায় পতিত হও, তবে পদব্রজে অথবা আরোহণ অবস্থায় (যেভাবেই থাকো নামায আদায় করো)। সুতরাং যখন তোমরা নিরাপদ অবস্থানে আগমন করো, তখন সকল পন্থায় আল্লাহ্কে স্মরণ করো যেভাবে তিনি তোমাদেরকে শিখিয়েছেন যা তোমরা জানতে না।

Play Copy
وَ الَّذِیۡنَ یُتَوَفَّوۡنَ مِنۡکُمۡ وَ یَذَرُوۡنَ اَزۡوَاجًا ۚۖ وَّصِیَّۃً لِّاَزۡوَاجِہِمۡ مَّتَاعًا اِلَی الۡحَوۡلِ غَیۡرَ اِخۡرَاجٍ ۚ فَاِنۡ خَرَجۡنَ فَلَا جُنَاحَ عَلَیۡکُمۡ فِیۡ مَا فَعَلۡنَ فِیۡۤ اَنۡفُسِہِنَّ مِنۡ مَّعۡرُوۡفٍ ؕ وَ اللّٰہُ عَزِیۡزٌ حَکِیۡمٌ ﴿۲۴۰﴾

240. اور تم میں سے جو لوگ فوت ہوں اور (اپنی) بیویاں چھوڑ جائیں ان پر لازم ہے کہ (مرنے سے پہلے) اپنی بیویوں کے لئے انہیں ایک سال تک کا خرچہ دینے (اور) اپنے گھروں سے نہ نکالے جانے کی وصیّت کر جائیں، پھر اگر وہ خود (اپنی مرضی سے) نکل جائیں تو دستور کے مطابق جو کچھ بھی وہ اپنے حق میں کریں تم پر اس معاملے میں کوئی گناہ نہیں، اور اللہ بڑا غالب بڑی حکمت والا ہےo

240. And those of you who die and leave (their) widows behind must leave a will for their widows (before they die) to provide them for their maintenance for one year (and) not to turn them out of their houses. But if they themselves walk out (on their own), then there is no sin on you for whatever they may do for themselves according to usage. And Allah is Almighty, Most Wise.

240. Waallatheena yutawaffawna minkum wayatharoona azwajan wasiyyatan liazwajihim mataAAan ila alhawli ghayra ikhrajin fain kharajna fala junaha AAalaykum fee ma faAAalna fee anfusihinna min maAAroofin waAllahu AAazeezun hakeemun

240. Og de av dere som dør og etterlater enker, må få skrevet testament til fordel for sine enker (før dere dør), slik at enkene skal bli forsørget for et år og ikke bli kastet ut av husene sine. Men hvis de forlater (av egen vilje), er det ingen synd for dere i det de gjør for seg selv, ifølge skikken. Og Allah er allmektig, mest vis.

240. और तुममें से जो लोग फौत हों और (अपनी) बीवियां छोड़ जाएं उन पर लाज़िम है कि (मरने से पहले) अपनी बीवियों के लिए उन्हें एक साल तक का ख़र्चा देने (और) अपने घरों से न निकाले जाने की वसिय्यत कर जाएं, फिर अगर वोह ख़ुद (अपनी मर्ज़ी से) निकल जाएं तो दस्तूर के मुताबिक़ जो कुछ भी वोह अपने हक़्क़ में करें तुम पर इस मुआमले में कोई गुनाह नहीं, और अल्लाह बड़ा ग़ालिब बड़ी हिक्मत वाला है।

২৪০. আর তোমাদের মধ্যে যারা (তাদের) স্ত্রীদের রেখে মৃত্যুমুখে পতিত হয়, (মৃত্যুর পূর্বে) তারা যেন তাদের স্ত্রীদের উদ্দেশ্যে ওসিয়্যত করে যায়, তাদেরকে এক বছরের খরচ প্রদানের (এবং) তাদেরকে গৃহ থেকে বের করে না দেয়ার জন্যে। কিন্তু যদি তারা নিজেরা (স্বেচ্ছায়) বের হয়ে যায়, তবে বিধি মতো তারা নিজেদের বিষয়ে যা কিছুই করবে তাতে তোমাদের কোনো অপরাধ নেই। আর আল্লাহ মহাপরাক্রমশালী, প্রজ্ঞাময়।

Play Copy
Play Copy
Play Copy
اَلَمۡ تَرَ اِلَی الَّذِیۡنَ خَرَجُوۡا مِنۡ دِیَارِہِمۡ وَ ہُمۡ اُلُوۡفٌ حَذَرَ الۡمَوۡتِ ۪ فَقَالَ لَہُمُ اللّٰہُ مُوۡتُوۡا ۟ ثُمَّ اَحۡیَاہُمۡ ؕ اِنَّ اللّٰہَ لَذُوۡ فَضۡلٍ عَلَی النَّاسِ وَ لٰکِنَّ اَکۡثَرَ النَّاسِ لَا یَشۡکُرُوۡنَ ﴿۲۴۳﴾

243. (اے حبیب!) کیا آپ نے ان لوگوں کو نہیں دیکھا جو موت کے ڈر سے اپنے گھروں سے نکل گئے حالانکہ وہ ہزاروں (کی تعداد میں) تھے، تو اللہ نے انہیں حکم دیا: مر جاؤ (سو وہ مرگئے)، پھر انہیں زندہ فرما دیا، بیشک اللہ لوگوں پر فضل فرمانے والا ہے مگر اکثر لوگ (اس کا) شکر ادا نہیں کرتےo

243. (O Beloved!) Have you not seen the people who went out of their houses, fearing death, though they were in thousands? Allah commanded them: ‘Die,’ (and they died). Then He restored them to life. Surely, Allah is Most Bountiful towards mankind, but most of them do not give (Him) thanks.

243. Alam tara ila allatheena kharajoo min diyarihim wahum oloofun hathara almawti faqala lahumu Allahu mootoo thumma ahyahum inna Allaha lathoo fadlin AAala alnnasi walakinna akthara alnnasi la yashkuroona

243. (Kjære elskede ﷺ!) Har du ikke sett de folkene som gikk ut av husene sine i frykt for døden, enda de var flere tusen? Allah beordret dem: «Dø!» (og de døde alle mann). Deretter vekket Han dem til live. Sannelig, Allah er full av velvilje mot menneskeheten, men de fleste av menneskene viser (Ham) ikke takknemlighet.

243. (ऐ हबीब!) क्या आपने उन लोगों को नहीं देखा जो मौत के डर से अपने घरों से निकल गए हालांकि वोह हज़ारों (की तादाद में) थे, तो अल्लाह ने उन्हें हुक्म दिया मर जाओ (सो वोह मर गए), फिर उन्हें ज़िन्दा फरमा दिया, बेशक अल्लाह लोगों पर फज़्ल फरमाने वाला है मगर अक्सर लोग (उसका) शुक्र अदा नहीं करते।

২৪৩. (হে হাবীব!) আপনি কি তাদেরকে দেখেননি যারা মৃত্যু ভয়ে নিজেদের গৃহ পরিত্যাগ করেছিল, যদিও তারা (সংখ্যায়) ছিল হাজারে হাজার? অতঃপর আল্লাহ্ তাদেরকে নির্দেশ দিলেন, ‘তোমাদের মৃত্যু হোক’ (ফলে তারা মৃত্যুবরণ করলো)। তারপর তাদেরকে জীবিত করলেন। নিশ্চয়ই আল্লাহ্ মানুষের প্রতি অনুগ্রহশীল, কিন্তু অধিকাংশ লোক (তাঁর) কৃতজ্ঞতা প্রকাশ করে না।

Play Copy
Play Copy
مَنۡ ذَا الَّذِیۡ یُقۡرِضُ اللّٰہَ قَرۡضًا حَسَنًا فَیُضٰعِفَہٗ لَہٗۤ اَضۡعَافًا کَثِیۡرَۃً ؕ وَ اللّٰہُ یَقۡبِضُ وَ یَبۡصُۜطُ ۪ وَ اِلَیۡہِ تُرۡجَعُوۡنَ ﴿۲۴۵﴾

245. کون ہے جو اللہ کو قرضِ حسنہ دے پھر وہ اس کے لئے اسے کئی گنا بڑھا دے گا، اور اللہ ہی (تمہارے رزق میں) تنگی اور کشادگی کرتا ہے، اور تم اسی کی طرف لوٹائے جاؤگےo

245. Who is he that will lend to Allah a generous loan? He will, then, multiply it for him manifold. And Allah alone decreases and increases (your sustenance) and towards Him will you be returned.

245. Man tha allathee yuqridu Allaha qardan hasanan fayudaAAifahu lahu adAAafan katheeratan waAllahu yaqbidu wayabsutu wailayhi turjaAAoona

245. Hvem er den som vil låne Allah et vakkert lån? Så vil Han øke det for ham i mangfold, og Allah er Den som reduserer og forøker (deres forsyning), og til Ham vil dere bli brakt tilbake.

245. कौन है जो अल्लाह को क़र्ज़े ह-सना दे फिर वोह उसके लिए उसे कई गुना बढ़ा देगा, और अल्लाह ही (तुम्हारे रिज़्क़ में) तंगी और कुशादगी करता है, और तुम उसी की तरफ लौटाए जाओगे।

২৪৫. কে সে, যে আল্লাহ্কে উত্তম ঋণ প্রদান করবে? অতঃপর তিনি তার জন্যে তা বহুগুণে বৃদ্ধি করে দেবেন। আর আল্লাহ্ই (তোমাদের রিযিক) সংকুচিত ও সম্প্রসারিত করেন। আর তোমাদেরকে তাঁরই নিকট প্রত্যাবর্তিত করা হবে।

Play Copy
اَلَمۡ تَرَ اِلَی الۡمَلَاِ مِنۡۢ بَنِیۡۤ اِسۡرَآءِیۡلَ مِنۡۢ بَعۡدِ مُوۡسٰی ۘ اِذۡ قَالُوۡا لِنَبِیٍّ لَّہُمُ ابۡعَثۡ لَنَا مَلِکًا نُّقَاتِلۡ فِیۡ سَبِیۡلِ اللّٰہِ ؕ قَالَ ہَلۡ عَسَیۡتُمۡ اِنۡ کُتِبَ عَلَیۡکُمُ الۡقِتَالُ اَلَّا تُقَاتِلُوۡا ؕ قَالُوۡا وَ مَا لَنَاۤ اَلَّا نُقَاتِلَ فِیۡ سَبِیۡلِ اللّٰہِ وَ قَدۡ اُخۡرِجۡنَا مِنۡ دِیَارِنَا وَ اَبۡنَآئِنَا ؕ فَلَمَّا کُتِبَ عَلَیۡہِمُ الۡقِتَالُ تَوَلَّوۡا اِلَّا قَلِیۡلًا مِّنۡہُمۡ ؕ وَ اللّٰہُ عَلِیۡمٌۢ بِالظّٰلِمِیۡنَ ﴿۲۴۶﴾

246. (اے حبیب!) کیا آپ نے بنی اسرائیل کے اس گروہ کو نہیں دیکھا جو موسٰی (علیہ السلام) کے بعد ہوا، جب انہوں نے اپنے پیغمبر سے کہا کہ ہمارے لئے ایک بادشاہ مقرر کر دیں تاکہ ہم (اس کی قیادت میں) اللہ کی راہ میں جنگ کریں، نبی نے (ان سے) فرمایا: کہیں ایسا نہ ہو کہ تم پر قتال فرض کردیا جائے تو تم قتال ہی نہ کرو، وہ کہنے لگے: ہمیں کیا ہوا ہے کہ ہم اللہ کی راہ میں جنگ نہ کریں حالانکہ ہمیں اپنے گھروں سے اور اولاد سے جدا کر دیا گیا ہے، سو جب ان پر (ظلم و جارحیت کے خلاف) قتال فرض کر دیا گیا تو ان میں سے چند ایک کے سوا سب پھر گئے، اور اللہ ظالموں کو خوب جاننے والا ہےo

246. (O Beloved!) Have you not seen the group of the Children of Israel who came after Musa (Moses)? When they said to their Prophet: ‘Appoint for us a king so that we may fight in the cause of Allah (under his command),’ the Prophet said (to them): ‘What, if you desist from fighting, once it is prescribed for you!’ They said: ‘What ails us that we should not fight in the cause of Allah when we have been driven away from our homes and children?’ But when fighting (against oppression and aggression) was made obligatory for them, all of them turned away, except a few. And Allah knows the wrongdoers full well.

246. Alam tara ila almalai min banee israeela min baAAdi moosa ith qaloo linabiyyin lahumu ibAAath lana malikan nuqatil fee sabeeli Allahi qala hal AAasaytum in kutiba AAalaykumu alqitalu alla tuqatiloo qaloo wama lana alla nuqatila fee sabeeli Allahi waqad okhrijna min diyarina waabnaina falamma kutiba AAalayhimu alqitalu tawallaw illa qaleelan minhum waAllahu AAaleemun bialththalimeena

246. (Kjære elskede ﷺ!) Har du ikke sett den gruppen av Israels barn som kom etter Moses' tid? Da de sa til profeten sin: «Bestem en konge for oss, så vi kan kjempe (under hans ledelse) for Allahs sak», sa profeten (til dem): «Måtte det nå ikke bli slik at å kjempe blir påbudt dere og dere nekter å kjempe!» De sa: «Hva er i veien med oss at vi ikke skulle kjempe for Allahs sak, enda vi er blitt atskilt fra hjemmene og barna våre?» Men da kjempingen ble dem påbudt, vendte de bort alle sammen unntatt noen få. Og Allah kjenner svært godt til de ondsinnede.

246. (ऐ हबीब!) क्या आपने बनी इस्राईल के उस गिरोह को नहीं देखा जो मूसा (अ़लैहिस्सलाम) के बाद हुवा, जब उन्होंने अपने पैग़म्बर से कहा कि हमारे लिए एक बादशाह मुक़र्रर कर दें ताकि हम (उस की क़ियादत में) अल्लाह की राह में जंग करें, नबी ने (उनसे) फरमाया: कहीं ऐसा न हो कि तुम पर क़िताल फर्ज़ कर दिया जाए तो तुम क़िताल ही न करो, वोह कहने लगे: हमें क्या हुवा है कि हम अल्लाह की राह में जंग न करें हालांकि हमें अपने घरों से और औलाद से जुदा कर दिया गया है, सो जब उन पर (ज़ुल्म व जारिहिय्यत केख़िलाफ) क़िताल फर्ज़ कर दिया गया तो उनमें से चन्द एक के सिवा सब फिर गए, और अल्लाह ज़ालिमों को ख़ूब जानने वाला है।

২৪৬. (হে হাবীব!) আপনি কি মূসা (আলাইহিস সালাম)-এঁর পরে আগত বনী ইসরাঈলের সে দলটিকে দেখেননি? যখন তারা তাদের নবীকে বলেছিল, ‘আমাদের জন্যে একজন বাদশাহ্ নিরূপন করে দিন, যাতে আমরা (তাঁর নেতৃত্বে) আল্লাহ্‌র পথে সংগ্রাম করতে পারি’। নবী (তাদেরকে) বললেন, ‘এমন যেন না হয় যে, তোমাদের প্রতি সংগ্রামের বিধান দেয়া হলো, তখন তোমরা আর যুদ্ধ করলে না’। তারা বলতে লাগলো, ‘আমাদের কী হলো যে, আমরা আল্লাহ্‌র পথে সংগ্রাম করবো না, অথচ আমরা আমাদের গৃহ এবং সন্তান-সন্ততি থেকে বহিষ্কৃত হয়েছি?’ কিন্তু যখন তাদের জন্যে সংগ্রামের বিধান দেয়া হলো তখন তাদের মধ্যে অল্পকিছু ব্যতীত সকলেই পৃষ্ঠ প্রদর্শন করলো। আর আল্লাহ্ যালিমদেরকে খুব ভালোভাবেই জানেন।

Play Copy
وَ قَالَ لَہُمۡ نَبِیُّہُمۡ اِنَّ اللّٰہَ قَدۡ بَعَثَ لَکُمۡ طَالُوۡتَ مَلِکًا ؕ قَالُوۡۤا اَنّٰی یَکُوۡنُ لَہُ الۡمُلۡکُ عَلَیۡنَا وَ نَحۡنُ اَحَقُّ بِالۡمُلۡکِ مِنۡہُ وَ لَمۡ یُؤۡتَ سَعَۃً مِّنَ الۡمَالِ ؕ قَالَ اِنَّ اللّٰہَ اصۡطَفٰىہُ عَلَیۡکُمۡ وَ زَادَہٗ بَسۡطَۃً فِی الۡعِلۡمِ وَ الۡجِسۡمِ ؕ وَ اللّٰہُ یُؤۡتِیۡ مُلۡکَہٗ مَنۡ یَّشَآءُ ؕ وَ اللّٰہُ وَاسِعٌ عَلِیۡمٌ ﴿۲۴۷﴾

247. اور ان سے ان کے نبی نے فرمایا: بیشک اللہ نے تمہارے لئے طالوت کو بادشاہ مقرّر فرمایا ہے، تو کہنے لگے کہ اسے ہم پر حکمرانی کیسے مل گئی حالانکہ ہم اس سے حکومت (کرنے) کے زیادہ حق دار ہیں اسے تو دولت کی فراوانی بھی نہیں دی گئی، (نبی نے) فرمایا: بیشک اللہ نے اسے تم پر منتخب کر لیا ہے اور اسے علم اور جسم میں زیادہ کشادگی عطا فرما دی ہے، اور اللہ اپنی سلطنت (کی امانت) جسے چاہتا ہے عطا فرما دیتا ہے، اور اللہ بڑی وسعت والا خوب جاننے والا ہےo

247. And their Prophet said to them: ‘Allah has appointed for you Talut (Saul) as a king.’ They said: ‘How can he reign over us, whereas we have greater right than him to rule, and he has also not been granted affluence?’ (The Prophet) said: ‘Surely, Allah has chosen him above you, and has given him more affluent knowledge and vigour; and Allah (entrusts) with His kingdom whom He pleases and Allah is Infinite, All-Knowing.’

247. Waqala lahum nabiyyuhum inna Allaha qad baAAatha lakum taloota malikan qaloo anna yakoonu lahu almulku AAalayna wanahnu ahaqqu bialmulki minhu walam yuta saAAatan mina almali qala inna Allaha istafahu AAalaykum wazadahu bastatan fee alAAilmi waaljismi waAllahu yutee mulkahu man yashao waAllahu wasiAAun AAaleemun

247. Og profeten deres sa til dem: «Allah har bestemt Saul som konge for dere!» De sa: «Hvordan kan han herske over oss, enda vi har mer rett til å herske enn han og han ikke engang er blitt tildelt noe særlig rikdom?» Profeten sa: «Sannelig, Allah har utvalgt ham over dere, og Han har gitt ham rikelig med kunnskap og kroppskraft, og Allah (betror) Sitt herredømme til den Han vil, og Allah er altomfattende, allvitende.»

247. और उनसे उनके नबी ने फरमाया: बेशक अल्लाह ने तुम्हारे लिए तालूत को बादशाह मुक़र्रर फरमाया है, तो कहने लगे कि उसे हम पर हुक्मरानी कैसे मिल गई? हालांकि हम उससे हुकूमत (करने) के ज़ियादा हक़्क़दार हैं उसे तो दौलत की फरावानी भी नहीं दी गई, (नबी ने) फरमाया: बेशक अल्लाह ने उसे तुम पर मुन्तख़ब कर लिया है और उसे इल्म और जिस्म में ज़ियादा कुशादगी अ़ता फरमा दी है, और अल्लाह अपनी सल्तनत (की अमानत) जिसे चाहता है अ़ता फरमा देता है, और अल्लाह बड़ी वुस्अ़त वाला ख़ूब जानने वाला है।

২৪৭. আর তাদের নবী তাদেরকে বললেন, ‘নিশ্চয়ই আল্লাহ্ তোমাদের জন্যে তালূতকে বাদশাহ নিরূপণ করেছেন’। তখন তারা বলতে লাগলো, ‘আমাদের উপর কীভাবে তার রাজত্ব চলবে, অথচ শাসনক্ষমতার (আমানতের) আমরাই তারচেয়ে অধিকতর হক্বদার, তাছাড়া তাকে তো সম্পদের প্রাচুর্যও দেয়া হয়নি?’ (নবী) বললেন, ‘নিশ্চয়ই আল্লাহ্ তাকে তোমাদের জন্যে মনোনীত করেছেন এবং তাকে জ্ঞানে ও দৈহিক শক্তিমত্তায় প্রাচুর্য দান করেছেন, আর আল্লাহ্ যাকে ইচ্ছা তাকেই স্বীয় রাজত্বের (আমানতের) অধিকারী করেন। আল্লাহ্ হলেন অসীম প্রাচুর্যের অধিকারী, সম্যক অবগত।’

Play Copy
وَ قَالَ لَہُمۡ نَبِیُّہُمۡ اِنَّ اٰیَۃَ مُلۡکِہٖۤ اَنۡ یَّاۡتِیَکُمُ التَّابُوۡتُ فِیۡہِ سَکِیۡنَۃٌ مِّنۡ رَّبِّکُمۡ وَ بَقِیَّۃٌ مِّمَّا تَرَکَ اٰلُ مُوۡسٰی وَ اٰلُ ہٰرُوۡنَ تَحۡمِلُہُ الۡمَلٰٓئِکَۃُ ؕ اِنَّ فِیۡ ذٰلِکَ لَاٰیَۃً لَّکُمۡ اِنۡ کُنۡتُمۡ مُّؤۡمِنِیۡنَ ﴿۲۴۸﴾٪

248. اور ان کے نبی نے ان سے فرمایا: اس کی سلطنت (کے مِن جانِبِ اللہ ہونے) کی نشانی یہ ہے کہ تمہارے پاس صندوق آئے گا اس میں تمہارے رب کی طرف سے سکونِ قلب کا سامان ہوگا اور کچھ آلِ موسٰی اور آلِ ہارون کے چھوڑے ہوئے تبرکات ہوں گے اسے فرشتوں نے اٹھایا ہوا ہوگا، اگر تم ایمان والے ہو تو بیشک اس میں تمہارے لئے بڑی نشانی ہےo

248. And their Prophet said to them: ‘The sign of his kingdom (to be Allah’s bestowal) is that a box, carried by angels, shall come to you from your Lord, containing things for the tranquillity of heart, and some sacred relics left behind by the children of Musa and Harun (Moses and Aaron). Surely, there is a great sign in it for you if you are believers.’

248. Waqala lahum nabiyyuhum inna ayata mulkihi an yatiyakumu alttabootu feehi sakeenatun min rabbikum wabaqiyyatun mimma taraka alu moosa waalu haroona tahmiluhu almalaikatu inna fee thalika laayatan lakum in kuntum mumineena

248. Og profeten deres sa til dem: «Tegnet på (at) hans kongedømme (er fra Allah), er at en kiste båret av engler vil komme til dere fra Herren deres, den vil inneholde ting som bringer hjertet ro og noen hellige levninger etterlatt av Moses' og Arons avkom. Sannelig, i dette er det et stort tegn for dere hvis dere er troende.»

248. और उनके नबी ने उनसे फरमाया इसकी सल्तनत (के मिन जानिब अल्लाह होने) की निशानी ये है कि तुम्हारे पास सन्दूक़ आएगा उसमें तुम्हारे रब की तरफ से सुकूने क़ल्ब का सामान होगा और कुछ आले मूसा और आले हारून के छोड़े हुए तबर्रुकात होंगे उसे फरिश्तों ने उठाया हुआ होगा, अगर तुम ईमान वाले हो तो बेशक उसमें तुम्हारे लिए बड़ी निशानी है।

২৪৮. আর তাদের নবী তাদেরকে বললেন, ‘(আল্লাহ্‌র পক্ষ থেকে) তার রাজত্বের নিদর্শন এ যে, তোমাদের নিকট একটা সিন্দুক আসবে, যাতে তোমাদের প্রতিপালকের পক্ষ থেকে চিত্ত-প্রশান্তির উপকরণ এবং মূসা ও হারুনের বংশধরদের রেখে যাওয়া কিছু বরকতময় বস্তু থাকবে। এটি ফেরেশতারা বহন করে আনবে। তোমরা যদি ঈমানদার হও, তবে অবশ্যই তোমাদের জন্যে তাতে রয়েছে মহান নিদর্শন।’

Play Copy
فَلَمَّا فَصَلَ طَالُوۡتُ بِالۡجُنُوۡدِ ۙ قَالَ اِنَّ اللّٰہَ مُبۡتَلِیۡکُمۡ بِنَہَرٍ ۚ فَمَنۡ شَرِبَ مِنۡہُ فَلَیۡسَ مِنِّیۡ ۚ وَ مَنۡ لَّمۡ یَطۡعَمۡہُ فَاِنَّہٗ مِنِّیۡۤ اِلَّا مَنِ اغۡتَرَفَ غُرۡفَۃًۢ بِیَدِہٖ ۚ فَشَرِبُوۡا مِنۡہُ اِلَّا قَلِیۡلًا مِّنۡہُمۡ ؕ فَلَمَّا جَاوَزَہٗ ہُوَ وَ الَّذِیۡنَ اٰمَنُوۡا مَعَہٗ ۙ قَالُوۡا لَا طَاقَۃَ لَنَا الۡیَوۡمَ بِجَالُوۡتَ وَ جُنُوۡدِہٖ ؕ قَالَ الَّذِیۡنَ یَظُنُّوۡنَ اَنَّہُمۡ مُّلٰقُوا اللّٰہِ ۙ کَمۡ مِّنۡ فِئَۃٍ قَلِیۡلَۃٍ غَلَبَتۡ فِئَۃً کَثِیۡرَۃًۢ بِاِذۡنِ اللّٰہِ ؕ وَ اللّٰہُ مَعَ الصّٰبِرِیۡنَ ﴿۲۴۹﴾

249. پھرجب طالوت اپنے لشکروں کو لے کر شہر سے نکلا، تو اس نے کہا: بیشک اللہ تمہیں ایک نہر کے ذریعے آزمانے والا ہے، پس جس نے اس میں سے پانی پیا سو وہ میرے (ساتھیوں میں) سے نہیں ہوگا، اور جو اس کو نہیں پئے گا پس وہی میری (جماعت) سے ہوگا مگر جو شخص ایک چُلّو (کی حد تک) اپنے ہاتھ سے پی لے (اس پر کوئی حرج نہیں)، سو ان میں سے چند لوگوں کے سوا باقی سب نے اس سے پانی پی لیا، پس جب طالوت اور ان کے ایمان والے ساتھی نہر کے پار چلے گئے، تو کہنے لگے: آج ہم میں جالوت اور اس کی فوجوں سے مقابلے کی طاقت نہیں، جو لوگ یہ یقین رکھتے تھے کہ وہ (شہید ہو کر یا مرنے کے بعد) اللہ سے ملاقات کا شرف پانے والے ہیں، کہنے لگے: کئی مرتبہ اللہ کے حکم سے تھوڑی سی جماعت (خاصی) بڑی جماعت پر غالب آجاتی ہے، اور اللہ صبر کرنے والوں کو اپنی معیّت سے نوازتا ہےo

249. So, when Talut (Saul) marched out of the city with his troops, he said: ‘Surely, Allah will try you by means of a stream. So he who drinks from it will not be (of my companions), and he who does not drink it will be (of my party), but if someone takes (only) a sip of it from the hollow of his hand (there is no harm).’ Yet, they all drank of it except a few. So, when Talut (Saul) and his companions in faith crossed the stream, they said: ‘We have no strength today to face Jalut (Goliath) and his forces.’ (But) those who were sure that (after martyrdom or death) they were going to meet Allah said: ‘Many a time a small party has overcome a (very) large party by the command of Allah! And Allah awards His companionship to the steadfast.’

249. Falamma fasala talootu bialjunoodi qala inna Allaha mubtaleekum binaharin faman shariba minhu falaysa minnee waman lam yatAAamhu fainnahu minnee illa mani ightarafa ghurfatan biyadihi fashariboo minhu illa qaleelan minhum falamma jawazahu huwa waallatheena amanoo maAAahu qaloo la taqata lana alyawma bijaloota wajunoodihi qala allatheena yathunnoona annahum mulaqoo Allahi kam min fiatin qaleelatin ghalabat fiatan katheeratan biithni Allahi waAllahu maAAa alssabireena

249. Så da Saul marsjerte ut av byen med troppene sine, sa han: «Sannelig, Allah vil prøve dere ved en elv. Den som drikker av den, vil ikke være av mine (følgesvenner), og den som ikke drikker av den, vil være av partiet mitt. Men hvis noen tar kun et håndfullt nipp (så er det ingen fare).» Men de drakk av den unntatt noen få, så da Saul og hans troende følgesvenner krysset elven, sa de: «Vi har ikke noe kraft i dag til å støte mot Goliat og hans styrker!» Men de som var forvisset om at de ville møte Allah (etter døden eller martyrdom), sa: «Mange ganger så overvinner et lite parti et (veldig) stort parti med Allahs befaling! Og Allah belønner de tålmodige med Sitt samvær.»

249. फिर जब तालूत अपने लश्करों को लेकर शहर से निकला, तो उसने कहा: बेशक अल्लाह तुम्हें एक नहर के ज़रीए आज़माने वाला है, पस जिसने उसमें से पानी पिया सो वोह मेरे (साथियों में) से नहीं होगा, और जो उसको नहीं पिएगा पस वोही मेरी (जमाअ़त) से होगा, मगर जो शख़्स अपने हाथ से सिर्फ़ एक चुल्लू (की हद तक) पी ले (उस पर कोई हर्ज नहीं) सो उनमें से चन्द लोगों के सिवा बाक़ी सबने उससे पानी पी लिया, पस जब तालूत और उनके ईमान वाले साथी नहर के पार चले गए, तो कहने लगे: आज हम में जालूत और उसकी फौजों से मुक़ाबले की ताक़त नहीं, जो लोग ये यक़ीन रखते थे कि वोह (शहीद होकर या मरने के बाद) अल्लाह से मुलाक़ात का शरफ पाने वाले हैं, कहने लगे: कई मर्तबा अल्लाह के हुक्म से थोड़ी सी जमाअ़त (ख़ासी) बड़ी जमाअ़त पर ग़ालिब आ जाती है, और अल्लाह सब्र करने वालों को अपनी मइय्यत से नवाज़ता है।

২৪৯. অতঃপর যখন তালূত নিজ বাহিনী নিয়ে শহর থেকে বের হলো, তখন সে বললো, ‘নিশ্চয়ই আল্লাহ্ তোমাদেরকে একটি নদীর মাধ্যমে পরীক্ষা করবেন। অতঃপর যে তা থেকে পান করবে সে আমার দলভুক্ত নয়, আর যে তা পান করবে না, সেই আমার দলভুক্ত; তবে যে তার হাতে এক কোষ (পরিমাণ) পান করবে (তার জন্যে কোনো ক্ষতি নেই)।’ অতঃপর তাদের মধ্যে অল্পকিছু ব্যতীত অবশিষ্ট সকলেই তা থেকে পানি পান করলো। এরপর যখন তালূত এবং তার ঈমানদার সঙ্গীরা নদী অতিক্রম করলো, তখন তারা বললো, ‘আজ জালূত ও তার সৈন্যবাহিনীর মোকাবেলা করার মতো শক্তি আমাদের নেই’। যারা বিশ্বাস রাখতো যে, (তারা শহীদ হয়ে অথবা মারা যাবার পর) আল্লাহ্‌র সাথে সাক্ষাত লাভের সৌভাগ্য অর্জন করবে, তারা বললো, ‘আল্লাহ্‌র নির্দেশে অনেকবারই ক্ষুদ্র দল (অনেক) বৃহৎ দলের উপর বিজয়ী হয়েছে। আর আল্লাহ্ ধৈর্যশীলদেরকে স্বীয় সাহচর্যের মাধ্যমে অনুগ্রহ করেন।’

Play Copy
وَ لَمَّا بَرَزُوۡا لِجَالُوۡتَ وَ جُنُوۡدِہٖ قَالُوۡا رَبَّنَاۤ اَفۡرِغۡ عَلَیۡنَا صَبۡرًا وَّ ثَبِّتۡ اَقۡدَامَنَا وَ انۡصُرۡنَا عَلَی الۡقَوۡمِ الۡکٰفِرِیۡنَ ﴿۲۵۰﴾ؕ

250. اور جب وہ جالوت اور اس کی فوجوں کے مقابل ہوئے تو عرض کرنے لگے: اے ہمارے پروردگار! ہم پر صبر میں وسعت ارزانی فرما اور ہمیں ثابت قدم رکھ اور ہمیں کافروں پر غلبہ عطا فرماo

250. And when they faced Jalut (Goliath) and his forces, they supplicated Allah: ‘O our Lord, grant us plentiful patience and make our steps firm and give us victory over the disbelievers.’

250. Walamma barazoo lijaloota wajunoodihi qaloo rabbana afrigh AAalayna sabran wathabbit aqdamana waonsurna AAala alqawmi alkafireena

250. Og da de stod overfor Goliat og styrkene hans, sa de ydmykt: «Herren vår! Gi oss rikelig standhaftighet og gjør oss stø på føttene, og gi oss seier over de vantro!»

250. और जब वोह जालूत और उसकी फौजों के मुक़ाबिल हुए तो अ़र्ज़ करने लगे: ऐ हमारे परवरदिगार! हम पर सब्र में वुस्अ़ते अरज़ानी फरमा और हमें साबित क़दम रख और हमें काफिरों पर ग़ल्बा अ़ता फरमा।

২৫০. আর যখন তারা জালূত ও তার সৈন্যবাহিনীর মুখোমুখি হলো, তখন বললো, ‘হে আমাদের প্রতিপালক! আমাদেরকে ধৈর্যধারণে সক্ষমতা দান করো ও আমাদেরকে দৃঢ়পদ রাখো, আর আমাদেরকে অবিশ্বাসী সম্প্রদায়ের বিরুদ্ধে বিজয় দান করো।’

Play Copy
فَہَزَمُوۡہُمۡ بِاِذۡنِ اللّٰہِ ۟ۙ وَ قَتَلَ دَاوٗدُ جَالُوۡتَ وَ اٰتٰىہُ اللّٰہُ الۡمُلۡکَ وَ الۡحِکۡمَۃَ وَ عَلَّمَہٗ مِمَّا یَشَآءُ ؕ وَ لَوۡ لَا دَفۡعُ اللّٰہِ النَّاسَ بَعۡضَہُمۡ بِبَعۡضٍ ۙ لَّفَسَدَتِ الۡاَرۡضُ وَ لٰکِنَّ اللّٰہَ ذُوۡ فَضۡلٍ عَلَی الۡعٰلَمِیۡنَ ﴿۲۵۱﴾

251. پھر انہوں نے ان (جالوتی فوجوں) کو اللہ کے امر سے شکست دی، اور داؤد (علیہ السلام) نے جالوت کو قتل کر دیا اور اللہ نے ان کو (یعنی داؤد علیہ السلام کو) حکومت اور حکمت عطا فرمائی اور انہیں جو چاہا سکھایا، اور اگر اللہ (ظلم و جور روا رکھنے والے اَمن دشمن) لوگوں کے ایک گروہ کو (تکریمِ اِنسانیت اور اَمن کا تحفظ کرنے والے) دوسرے گروہ کے ذریعے نہ ہٹاتا رہتا تو زمین (پر انسانی زندگی بعض جابروں کے مسلسل تسلّط اور ظلم کے باعث) برباد ہو جاتی مگر اللہ تمام جہانوں پر بڑا فضل فرمانے والا ہےo

251. So they defeated them (the army of Jalut [Goliath]) by Allah’s command and Dawud (David) killed Jalut. And Allah granted (Dawud) sovereignty and wisdom, and taught him what He wished. If Allah had not removed one group (that puts into force tyranny and oppression and breaches peace) by means of another (who fights for the protection of human dignity and peace) earth would have been ruined. But Allah is Bountiful to all the worlds.

251. Fahazamoohum biithni Allahi waqatala dawoodu jaloota waatahu Allahu almulka waalhikmata waAAallamahu mimma yashao walawla dafAAu Allahi alnnasa baAAdahum bibaAAdin lafasadati alardu walakinna Allaha thoo fadlin AAala alAAalameena

251. Så de beseiret dem (Goliats tropper) med Allahs befaling, og David drepte Goliat. Og Allah ga ham (David) kongedømme og visdom og lærte ham det Han ønsket. Og hvis ikke Allah hadde fjernet en gruppe (som krenker menneskerettighetene og freden) ved en annen gruppe (som kjemper for å bevare menneskerettighetene og freden), da ville (det menneskelige livet på) jorden vært ruinert (på grunn av tyranners undertrykkelse og ondskap). Men Allah er full av velvilje mot alle verdener.

251. फिर उन्होंने उन (जालूती फौजों) को अल्लाह के अम्र से शिकस्त दी, और दावूद (अ़लैहिस्सलाम) ने जालूत को क़त्ल कर दिया और अल्लाह ने उनको (यानी दावूद अ़लैहिस्सलाम को) हुकूमत और हिक्मत अ़ता फरमाई और उन्हें जो चाहा सिखाया, और अगर अल्लाह (ज़ुल्म व जोर रवा रखने वाले अम्न दुश्मन) लोगों के एक गिरोह को (तकरीमे इंसानिय्यत और अम्न का तहफ्फुज़ करने वाले) दूसरे गिरोह के ज़रीए न हटाता रहता तो ज़मीन (पर इंसानी ज़िन्दगी बा’ज़ जाबिरों के मुसल्सल तसल्लुत और जु़ल्म के बाइस) बर्बाद हो जाती मगर अल्लाह तमाम जहानों पर बड़ा फज़्ल फरमाने वाला है।

২৫১. অতঃপর তারা আল্লাহ্‌র নির্দেশে তাদেরকে পরাভূত করলো। আর দাউদ (আলাইহিস সালাম) জালূতকে হত্যা করলেন, ফলে আল্লাহ্ তাঁকে রাজত্ব ও প্রজ্ঞা দান করলেন এবং যা ইচ্ছা করলেন তাঁকে তা শিখিয়ে দিলেন। আল্লাহ্ যদি মানব জাতির একদলকে অন্য দলের মাধ্যমে প্রতিহত না করতেন তবে (অত্যাচারী শাসকদের ক্রমাগত আধিপত্য বিস্তার ও নির্যাতনের কারণে মানবজীবন কলুষিত হয়ে) পৃথিবী ধ্বংস হয়ে যেতো। কিন্তু আল্লাহ্ সমগ্র বিশ্বজগতের প্রতি একান্তই অনুগ্রহশীল।

Play Copy